JK Göran Lambertz: Att jag skulle lägga locket på om Quickdomarna är naturligtvis osant.
Pelle Svensson säger sig från en säker källa veta varför jag har beslutat att inte gå vidare i min granskning av Quickärendet, med hans ord "lägga locket på" (DN Debatt 11/12): "JK har uttalat att en utredning av detta format skulle sluka hela hans budget och att den skada som uppstår om han lägger locket på (minskad tilltro till vårt rättssystem) är försvinnande liten i förhållande till den skada som uppstår om Quickdomarna måste upphävas."
Kanske vågar man utgå från att ingen tror på detta. Men för den eventualiteten att någon skulle uppfatta tystnad som medgivande vill jag säga att påståendet om vad jag skulle ha uttalat naturligtvis är osant.
Jag vill också påpeka ett annat viktigt fel i artikeln (bland åtskilliga). Det sägs att det vid ett av morden fanns en dna-profil "som utesluter Quick som gärningsman". Så var det inte. Det sekret som undersöktes kom inte från Quick, men det hindrar inte på något sätt att han var gärningsman.
Pelle Svensson säger att förhörsledarens svar på en fråga i rätten, att hans förhör "följt regelboken", utgör "fullbordat menedsbrott av förhörsledaren". Anklagelsen är befängd. Pelle Svensson borde besinna sitt ansvar som advokat.
En ny tokighet serveras DN:s läsare påföljande dag av Kurt Selling, enligt egen uppgift fd agent åt Mikael Persbrandt. Han skriver att han och Persbrandts advokat bestämde sig för att jobba stenhårt för att få JK att driva fallet och att de "drog upp riktlinjerna för hur vi skulle få JK på kroken". Utan den "hjälpen" hade jag, enligt Selling, aldrig tagit upp fallet.
Sanningen är att vi fick en anmälan från Persbrandts advokat, vilket är en förutsättning för att JK ska kunna väcka åtal. Efter föredragning beslöt jag samma dag att förundersökning skulle inledas. Det berodde på att det enligt min mening fanns ett allmänintresse av åtal, vilket också är en förutsättning.
Allmänintresset bestod i att Mikael Persbrandt utsattes för en allvarlig kränkning, att uppgifterna gavs stor spridning med braskande rubriker och att de saknade all grund. Till det kan läggas att tidningen ställde sig bakom uppgifterna och att det alltså inte bara var fråga om en träta med någon enskild som ville förtala Persbrandt.
Göran Lambertz
Justiekansler