Per Gahrton nämner i sitt inlägg på DN Debatt 29/8 inte en enda gång ordet FRED, något som är högst betecknande för hans inställning till konflikten i Mellanöstern. Inte heller talar han om en tvåstatslösning och man kan på goda grunder fråga sig om han egentligen omfattar det internationella samfundets vision om två stater – en israelisk och en palestinsk – sida vid sida i fred och säkerhet.

Till skillnad från konstruktiva internationella aktörer är Gahrton oförmögen att se hur freden förutsätter att hänsyn tas till såväl palestiniers som israelers legitima rättigheter.

Ett utmärkt exempel på Gahrtons selektiva blindhet är de mer än 100 hundra raketer som avfyrats mot södra Israels civilsamhällen under den senaste veckan av iransk- och syrisk-stödda organisationer. Den så kallade Internationella Kvartetten – FN, EU, USA och Ryssland – beskriver attackerna som ”fruktansvärda” och ”fega” och fördömer dem i ”starkast tänkbara ordalag”. Så sent som under måndagen kom nya terrrorlarm. Gahrton nämner naturligtvis inte den dagliga terrorn mot israeliska civila med ett ord – den passar inte in i hans till ytterlighet förenklade, svart-vita världsbild.

Tiden har i själva verket sprungit ifrån Per Gahrtons extremistiska retorik och militanta aktivism. EU:s Catherine Ashton befinner sig just nu i regionen för att arbeta för återupptagna direkta fredssamtal. Israels regering har tydligt uttalat sig för att förutsättningslöst återuppta samtalen med den palestinska sidan.

Den Palestinska Myndigheten själv har gjort klart att man önskar utöka det ekonomiska samarbetet med Israel. Detta är i själv verket en förutsättning för all utveckling på de palestinska områdena. Det internationella samfundet har naturligtvis insett detta och inte minst Sverige går med öronmärkta biståndsmedel i bräschen för arbetet att öka palestinsk-israeliskt affärsutbyte genom det så kallade Palestine International Business Forum. För övrigt har den svenska regeringen starkt uttalat sig för att i fredens – och de bilaterala relationernas – intresse utöka och fördjupa handelsutbytet med Israel. Exporten från Israel till Sverige har ökat med 35 procent under de första sex månaderna innevarande år, en hoppfull och glädjande utveckling.

Ett annat exempel på föredömligt aktivt samarbete under komplicerade betingelser är de gemensamma ansträngningar Israel och de nya egyptiska myndigheterna nu gör för att lösa säkerhetsproblemen i Sinai, en fråga som också är av intresse för hela världssamfundet.

Att Gahrton går i otakt med tiden illustreras på ett utmärkt sätt av Ship to Gaza-kampanjen. Trots all eldfängd retorik blev detta propaganda-jippo med dess automatiska fördömanden av Israel ett fiasko. Ett samstämmigt världssamfund anfört av FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon motsatte sig flottiljen som ett sätt att ”provocera fram onödig konfrontation”. FN:s så kallade Palmer-kommission som snart presenterar sina slutsatser kommer också att uttala sitt stöd för det lagliga i Israels sjöblockad.

Inget av detta intresserar Gahrton – konfrontationen är allt, fred och försoning verkar knappast finnas på dagordningen.

Vägen till fred går genom utökade kontakter, handel och samarbete. Parterna skall själva lösa sina tvistefrågor i direkta förhandlingar, i enlighet med vad som förordas av det internationella samfundet.

Decennier av Per Gahrtons kontraproduktiva bunkerpolitik har inte fört Mellanöstern ett enda steg närmare fred. Gahrton, som genom åren gjort sig till tolk för så många totalitära regimer i Mellanöstern, verkar oförmögen att att ta till sig den arabiska vårens uppmuntrande budskap - att det förlutnas låsningar måste vika för dialog!

Uri Rothman

talesperson, Israels ambassad i Stockholm