DN Debatt

”Personalbrist i socialtjänsten drabbar barn som far illa”

Våldsutsatta eller illa omhändertagna barn riskerar att inte få den hjälp de behöver, skriver debattörerna om den allt svårare personalkrisen inom socialtjänsten.
Våldsutsatta eller illa omhändertagna barn riskerar att inte få den hjälp de behöver, skriver debattörerna om den allt svårare personalkrisen inom socialtjänsten. Foto: Fredrik Sandberg / TT

Ny undersökning. Sju av tio kommuner anlitar bemanningsbolag för barn- och ­ungdomsvården, enligt en ny enkät. Krisen i socialtjänsten är nu så akut att vi ­riskerar att svika barn som far illa. Regeringen måste ta krafttag mot personalflykten och ­kompetensbristen, skriver Akademikerförbundet SSR:s ordförande Heike Erkers.

Problemen inom socialtjänsten är akuta. Personalbristen innebär i förlängningen att samhällets sista skyddsnät för barn och ungdomar kan brista. Sju av tio kommuner måste nu anlita bemanningsbolag för barn- och ungdomsvården, enligt en enkät av Akademikerförbundet SSR.

Socialtjänsten har det yttersta ansvaret för att barn och unga får skydd och stöd från samhället. Det är den sista maskan i skyddsnätet, som bara inte får brista. Ändå händer det, ibland med förödande konsekvenser. Larmrapporterna kommer allt tätare och måste tas på största allvar. Ingen vill se en upprepning av det tragiska dödsfallet i Karlskrona.

Problemen är inte nya, utan dessvärre vardag för våra medlemmar sedan flera år tillbaka.

En uppenbar orsak är att kommun efter kommun har problem med hög personalomsättning, vakanser och personalbrist inom socialtjänsten. Det gäller särskilt barn- och ungdomsvården, som bland annat ansvarar för att utreda orosanmälningar om barn som misstänks fara illa. Rekryteringsproblemen är så omfattande att bemanningsbolag har blivit en vanlig lösning.

Vi har pejlat läget i en enkät som skickats ut till förtroendevalda i Akademikerförbundet SSR, lokalordföranden eller motsvarande person i 161 kommuner. På frågan om kommunen har hyrt in personal inom den sociala barn- och ungdomsvården under det senaste året svarar nära sju av tio, eller 67 procent, ja. En lika hög andel svarar att det förekommer flera gånger om året eller pågår kontinuerligt.

Trenden går också mot en ökning. På frågan om hur utvecklingen sett ut under de senaste två åren svarar hälften att kommunen oftare hyr in personal.

Enkäten är inte helt heltäckande, men det råder inga tvivel om att fenomenet är vanligt, i både storstadsområden och mindre kommuner. ”Vi har just nu både inhyrda enhetschefer och handläggare för barn och vuxna, så har det varit en längre tid”, förklarar den facklige representanten i en kommun. ”Vi har konstant två till tre pensionerade socialsekreterare inne i barn- och ungdomsgruppen”, säger en annan.

Men det stannar inte där. Nu kommer det också rapporter från våra medlemmar om att flera kommuner misslyckas också med att hyra in socialsekreterare. Det finns helt enkelt inga att få tag på. Ibland får pensionerade socialarbetare gå in periodvis som timanställda, i andra fall får vakanserna stå obesatta.

Att använda bemanningsbolag inom just barn- och ungdomsvården är inte oproblematiskt. Det får konsekvenser på många plan.

Bristande kontinuitet. Att säkerställa att barn och unga inte far illa är ett komplicerat och ansvarsfullt uppdrag. Ofta krävs svåra bedömningar som kan vara livsavgörande för barn, ungdomar och föräldrar. Arbetet bygger i hög grad på förtroende och kontinuitet, vilket också framhålls i regeringspropositionen 2012/2013:10, ”Stärkt stöd och skydd för barn och unga”: ”För att barn och unga ska våga ta kontakt krävs att det finns en tät, kontinuerlig och förtroendefull kontakt, med andra ord en god relation mellan barnet och socialsekreteraren. Barnet måste också kunna lita på att det som anförtros socialsekreteraren hanteras så att situationen inte förvärras. Ju yngre barnet är desto viktigare är kontinuiteten i kontakten”.

Vår bild är att personal från bemanningsbolagen i regel har socionomexamen och även erfarenhet från arbete med barn och unga. Men inhyrd personal innebär att barn och föräldrar får möta ytterligare en socialsekreterare och att den viktiga kontinuiteten går förlorad.

Utredningsfasen blir ett steg för sig. Den inledande utredningen är ofta det som utförs av inhyrd personal. Utredningen är ett mycket viktigt moment, både för att få klarhet om barnets situation och för att kunna börja bygga upp en stödjande kontakt. Såväl Socialstyrelsen som riksdag och regering har understrukit att utredningen bör ses som ett första steg för att skapa tillit och förtroende. Den som gör utredningen bör alltså vara samma person som sedan följer barnet under en eventuell placering i familjehem eller HVB, Hem för vård eller boende.

Det blir svårt med bemanningsanställda som luftlandsätts för en kortare period. Kontakten avbryts och barnet som redan befinner sig i en svår och utsatt situation ställs inför en ny, okänd person.

Problemen på arbetsplatsen fördjupas. Att hyra in är kortsiktigt och kan till och med motverka de nödvändiga förändringar som behöver göras på arbetsplatsen för att kunna rekrytera och behålla ordinarie personal. Med inhyrd personal blir det också svårare att bygga upp kollektiva erfarenheter och kunskaper i verksamheten. Till det kommer att det blir svårare att bygga upp långsiktiga kontakter med samarbetspartners som skola, BVC och BUP.

Det är inte värdigt ett välfärdssamhälle som Sverige att ha så allvarliga brister i skyddet för de mest utsatta barnen och ungdomarna. Det är inte värdigt med ständiga brott i kontinuiteten. Det är inte värdigt att barnen och deras familjer får möta stressade socialsekreterare som inte får möjlighet att använda sin kompetens fullt ut.

Roten till det onda är personalflykten från den sociala barn- och ungdomsvården. Kraftfulla åtgärder krävs nu för att snabbt räta upp situationen, så att erfarna socialsekreterare väljer att arbeta kvar.

Nyanställda socialsekreterare måste få ta del av en genomtänkt, strukturerad och individuellt anpassad introduktion och successivt slussas över till svårare ärenden.

Lönerna måste höjas rejält och komma i paritet med ansvar och kompetens. Tjänster som specialistsocionomer behöver inrättas, både för att ge verksamheterna specialistkompetens och för att öka möjligheterna till lönekarriär. Såväl en specialistutbildning som en nationell utbildning riktad till chefer inom socialtjänsten behövs.

Vi har länge krävt bred samling kring en Nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården. SKL, Sveriges kommuner och landsting, Föreningen för Sveriges socialchefer, BRIS med flera har ställt sig bakom kravet.

Nu uppmanar vi också ansvarig minister Åsa Regnér att ta fasta på förslaget och agera. Utvecklingen går att vända. Det är fullt möjligt att säkra kvaliteten. Och det är helt nödvändigt för alla barn, ungdomar och deras familjer som behöver stöd.

Fakta. Om undersökningen

Enkäten skickades ut till SSR:s förtroendevalda i 161 kommuner. 94 kommuner har svarat, vilket ger en svarsfrekvens strax under 60 procent. 67 procent uppgav att kommunen hyrtin personal inom den sociala barn- och ungdomsvården under det senaste året.