Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Personlighetsdrag viktigare än utbildning för framgång”

Även om det är fördelaktigt att födas in i ett resursstarkt hem så är det ännu viktigare att vara begåvad med gynnsamma personlighetsegenskaper, skriver artikelförfattarna.
Även om det är fördelaktigt att födas in i ett resursstarkt hem så är det ännu viktigare att vara begåvad med gynnsamma personlighetsegenskaper, skriver artikelförfattarna. Foto: Erik Ardelius

För att nå ekonomisk framgång som vuxen är det fördelaktigt att födas in i ett resursstarkt hem, vilket är den faktor som har störst effekt på utbildningsnivå. Men våra data visar att det är ännu viktigare att vara begåvad med gynnsamma personlighetsdrag, skriver Anders Carlander och Petri J Kajonius, forskare i psykologi.

Fördelaktiga personlighetsdrag kan vara minst lika viktigt som att komma från gynnsamma uppväxtförhållanden för att lyckas senare i livet.

Vi har nyligen publicerat en vetenskaplig studie baserat på ett tvärsnitt av den svenska befolkningen i Journal of Economic Psychology. Vi visade att vissa personlighetsdrag har en stark påverkan på inkomst, samt en ännu starkare påverkan på hur nöjd man är med livet i ekonomiska termer. Vårt resultat visade också att högre socioekonomisk status under uppväxten relaterade oftare till att uppnå högre grad av utbildning, även när man kontrollerar för personlighet. Resultaten påvisar att livets utfall är en kombination av familjebakgrund och individens unika egenskaper.

USA presenteras ofta i ordalag som att vem som helst kan lyckas under förutsättningen att man arbetar hårt och är uthållig (den amerikanska drömmen). Hur är det i Sverige? Först och främst så är Sverige ett relativt jämställt land i ekonomiska termer, det vill säga inkomstspridningen är låg mellan fattiga och rika (Ginikoefficienten). För det andra är den sociala mobiliteten, det vill säga möjligheterna till klassresa, ganska hög i Sverige.

En av många reaktioner på vår studie har varit att förklaringen till resultaten beror på att utbildning är gratis i Sverige, och att det då inte är så konstigt att framgång beror mer på individens egenskaper. Forskarna Beller och Hout (2006) ger också en liknande förklaring till att länder som Sverige har en så hög social mobilitet.

Den sociala rörligheten i Sverige verkar alltså i mångt och mycket kunna förklaras av individuella faktorer och inte enbart av att utbildning är gratis eller att löneskillnaderna är små jämfört med många andra länder.

Med dessa förklaringar i åtanke är det extra intressant att våra resultat påvisar att den största effekten på utbildningsnivå fortfarande beror mest på hemförhållanden, medan andra ekonomiska utfall beror mest på individen. Vi tolkar också responsen som att många gör ett antagande om att utbildningsnivån i Sverige är hög. Det stämmer. Det är emellertid långt från alla som har en högre utbildning i Sverige enligt SCB (Utbildningsstatistisk årsbok 2015).

Ungefär hälften av Sveriges invånare har gymnasial utbildning som sin högsta utbildning, och cirka en tredjedel har någon typ av eftergymnasial utbildning. Vid en internationell jämförelse visar det sig att Sverige inte ens kvalar in på tio i topp när det gäller utbildning. Oavsett om källan är World Economic Forum eller OECD så är amerikaner mer välutbildade än svenskar. Det verkar därmed som att hög eller jämlik utbildning i sig inte är en förklaring för social mobilitet även ifall det i många avseenden kan vara en viktig förutsättning.

En annan respons vi fick var funderingen kring om uppväxtförhållande påverkar hur personligheten blir senare i livet, när man är vuxen. Det är alltid svårt att spekulera, i synnerhet när det gäller så långa tidsförlopp, men i våra data såg vi enbart en mycket svag effekt. Men ett mer konkret svar kom inom några dagar i form av en helt ny publikation i prestigefulla Journal of Personality and Social Psychology. Forskarna fann i huvudsak att det finns en mycket liten effekt av uppväxt på vuxen personlighet, och ingen alls gällande de grundläggande temperamenten extraversion (tendensen till positiva känslor) och neuroticism (tendens till negativa känslor).

Vår studie är utförd i Sverige och det innebär att det huvudsakliga resultatet möjligen inte gäller i samma utsträckning för andra länder såsom USA. Vi tolkar dock våra resultat som att om det finns ett samhällssystem som medför goda möjligheter för alla – det vill säga oavsett familjebakgrund, så kan din personlighet påverka lika mycket eller till och med mer för din ekonomiska framgång. Personlighet anses ofta vara genetiskt betingad och forskningen påvisar att den är relativt stabil över livet. Vi fann att två personlighetsdrag utmärkte sig och var i hög grad relaterade till både inkomst och nöjdhet över livet.

Det första personlighetsdraget är extraversion vilket kan definieras som hur utåtriktad och social man är. Det andra, neuroticism, kan förklaras i termer av emotionell stabilitet där hög neuroticism innebär låg emotionell stabilitet.

Det finns flera tänkbara förklaringar till att just de här två grundläggande personlighetsdragen har ett samband med ekonomisk framgång. En tänkbar förklaring är att hög extraversion och låg neuroticism är socialt önskvärt och att personer med denna kombination därför belönas av samhälle och omgivande strukturer. En annan tänkbar förklaring, i synnerhet avseende neuroticism, kan vara att generellt beslutsfattande gynnas av emotionell stabilitet. Både Ernst Fehr och George Loewenstein, två av de mest framstående forskarna inom beslutsfattandeforskning, har gång på gång visat att det mest fördelaktiga beslutfattandet baseras på en kombination av rationellt kalkylerande och en mer emotionell intuition. Hög neuroticism kan fungera som ett slags filter där negativa händelser får en oproportionerligt stark inverkan på både bedömningar och beslutsförmåga. Hög neuroticism föranleder oftare högre stressnivåer vilket också har en negativ inverkan på beslutsfattande.

Det finns också en negativ relation mellan neuroticism och förmågan till självkontroll, eller förmågan att fördröja en belöning för en större belöning lite senare (Marshmallowexperimentet från Walter Mischel bland annat). Självkontroll, förmågan att motstå impulser och att ha hög viljestyrka är ofta relaterat till framgång.

En av de slutsatser vi kan dra baserat på data är att även om det är fördelaktigt att födas in i ett resursstarkt hem så är det ännu viktigare att vara begåvad med gynnsamma personlighetsegenskaper. Det kan innebära fördelar för ekonomisk framgång i termer av årsinkomst och nöjdhet med den finansiella situationen som vuxen. Den sociala rörligheten i Sverige verkar alltså i mångt och mycket kunna förklaras av individuella faktorer och inte enbart av att utbildning är gratis eller att löneskillnaderna är små jämfört med många andra länder.

Det finns däremot få eller inga indikationer på att personlighet aktivt skulle kunna gå att modifiera med någon större framgång. Det gör att vår slutkommentar likväl kan upplevas dyster. Det verkar som att personlighet tillåts påverka mer för individuell framgång givet ett mer jämlikt samhälle. Men personlighet, precis som många andra attribut – utseende, intelligens, längd med mera – är medfött och inför den genetiska selektions- och slumpmekanismen är vi alla mer eller mindre lika.

Värt att notera är att våra data kommer från SOM-institutets representativa panel där deltagare ifrån alla samhällsklasser i Sverige själva rapporterar efterfrågade data. Vi har inte följt personer över decennier vilket gör att eventuell kausalitet bör tolkas försiktigare jämfört med laboratorieexperiment.

DN Debatt. 14 april 2017
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.