Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Piratpartiet behövs även i den lokala politiken”

Foto: Magnus Hallgren
Piratpartiet: Informationspolitiken är här för att stanna. Förutom i riksdagsvalet ställer vi upp även i kommun- och landstingsvalet nästa år. Vårt mål är att förändra lagstiftningen på en global skala för att gynna framväxten av informationssamhället, präglat av mångfald och öppenhet. Men Piratpartiet behövs också för att värna medborgarnas integritet och privatliv mot övervakningspopulistiska och uppgiftsinsamlingsglada myndigheter på lokala politiska nivåer. Vi kommer inte att ställa upp i alla kommuner och landsting, men vi har mycket nytt att bidra med i politiken och kommer att utmana många förlegade självklarheter, skriver partiledaren Rick Falkvinge.

Det informationspolitiska perspektivet är här för att stanna.

När arbetarrörelsen växte fram under tidigt 1900-tal, så trodde det dåvarande etablissemanget att arbetarna bildade ett parti för att få löneförhöjning. I själva verket visade det sig att arbetarpolitiska frågor genomsyrade hela samhället på alla nivåer, från torg och gata till internationella fördrag.

När miljörörelsen kom på 1970-talet, med sin politiska gren Miljöpartiet i Sverige på 80-talet, så trodde det dåvarande etablissemanget att det var oborstade långhåriga hippies som bildade ett parti för att slippa jobba. I själva verket visade det sig att klimatpolitiska frågor genomsyrade hela samhället på alla nivåer, från torg och gata till internationella fördrag.

Piratpartiet har visat en del av vad informationspolitik och medborgarrätt innebär genom debatterna kring FRA, Ipred och The Pirate Bay. Men informationspolitik påverkar allas vardag mer påtagligt än så. Nyligen började SJ registrera namn på alla resenärer. Kollektivtrafik har börjat installera tekniska system som kartlägger hur vi rör oss i vår vardag, år efter år. Bibliotek kräver id-handlingar för att medborgare ska få söka information. Kommunala nätverk är förhandscensurerade mot politiskt olämpliga åsikter och debattsidor. Detta är bara några exempel på avsaknad av informationspolitisk förståelse och systematisk kränkning av medborgarrätt.

Därför har Piratpartiets styrelse nu beslutat att ställa upp i kommun- och landstingsvalet nästa år, utöver riksdagsvalet.

Piratpartiet har som mål att förändra lagstiftningen på en global skala för att gynna framväxten av informationssamhället, ett samhälle som präglas av mångfald och öppenhet.

För detta krävs en informationspolitisk förståelse och helhetssyn på alla politiska nivåer. I dag finns stora brister i den förståelsen, och jag ska illustrera med några exempel.

Dagens förvaltning, rakt över alla myndigheter, verk och styrelser, kan utan förvarning stängas ner av ett utländskt företag under främmande makts kontroll. Frågan om så kallad öppen källkod och fri programvara i förvaltning och skolor framhålls ofta som en ekonomisk fråga. Långt viktigare är att vi i dag låter svarta lådor som är levererade av företag i främmande makt kontrollera svensk förvaltning, och det utan någon möjlighet till insyn från vare sig förvaltning eller medborgare. Det är inte primärt en ekonomisk fråga, utan en nationell säkerhetsfråga och en transparensfråga.

Alla datorprogram inom skola och förvaltning skall alltså bytas ut mot öppen källkod och fri programvara, så fort det är praktiskt möjligt. Att det dessutom sparar hundratals miljoner av skattemedel får ses som en bonus av att förstå informationspolitik. 

Det är också i dag ett problem att medborgare inte har praktisk tillgång till offentliga handlingar på det sätt som numera anses självklart, nämligen över nätet, dygnet runt och året runt. Man förväntas ta någon form av personlig kontakt för att få handlingar levererade, utskrivna på papper. Offentlighetsprincipen har, om ordvitsen tillåts, reducerats till att vara en papperskonstruktion. Men allt offentligt ska tillhandahållas, tillgängligt för alla. Det är offentlighetsprincipens kärna. Här finns mycket att göra.

Sådana offentliga handlingar bör dessutom alltid finnas tillgängliga i maskinläsbara format, så att medborgare själva kan korsreferera information mellan myndigheter, kommuner, landsting och förvaltningar på sätt som dessa inte har tänkt på eller förutsett. Det är sådant som gör det möjligt att bygga kunskapssamhället: att vem som helst när som helst kan förädla information på oförutsedda sätt och återpublicera den så att ännu fler kan göra samma sak.

Men informationspolitiken finns närmare oss i vår vardag än när vi i undantagsfall begär ut offentliga handlingar, något som de flesta trots allt inte gör speciellt ofta.

Låt oss ta kollektivtrafik som exempel i stället. I dag installeras tekniska biljettsystem i många länstrafikbolag som lagrar passagerarhistorik på individnivå, och där sådan historik lagras i flera år. Historiken kan oftast kopplas till vilka fysiska personer som har rest hur, vart och när. Detta innebär en oacceptabel rutinmassövervakning av vanliga medborgare och visar på stora brister i informationspolitisk helhetssyn. Det är ett av många exempel på att Piratpartiet behövs för att värna medborgarnas integritet och privat­liv mot övervakningspopulistiska och uppgiftsinsamlingsglada myndigheter, även på lokala politiska nivåer.

Ett annat exempel är att lokala förvaltningar har börjat införa förhandscensur av vissa politiska åsikter på ett i grunden oaccep­tabelt sätt, och sätter sig över åsiktsfriheten som något slags självutnämnda moraliska väktare. Piratpartiets hemsida har varit censurerad i Västra Götaland. Min egen blogg, där jag argumenterar politiskt, har varit censurerad i Sundsvall, så att till exempel besökare på kommunens bibliotek inte fått läsa den. Att det har förekommit är chockerande. Det upprörande är inte vad som förhandscensureras – utan att det sker över huvud taget och att dagens politiker finner det acceptabelt och till och med önskvärt. 

Grundlagens formuleringar om att medborgaren har rätt till yttrandefrihet, åsiktsfrihet och ett privatliv måste vara mer än ord på ett papper. Det måste vara en filosofi och ett politiskt perspektiv. Det perspektivet saknas i dag.

Det ligger nära till hands att försöka kritisera Piratpartiet för att bara försöka ta mandat överallt där det går, i ljuset av våra framgångar i Europavalet. Så är inte fallet. I stället är det interna diskussioner som varat i flera år som ligger till grund för insikten att den informationspolitiska förståelsen måste genomsyra hela det politiska landskapet.

Det betyder nu inte att Piratpartiet kommer att ställa upp i alla 290 kommuner och 20 landsting. Vi är fortfarande en ung organisation. Därför är det viktigt för Pirat­partiet att det är våra allra skarpaste representanter som banar vägen för lokal politik: partiets styrelse kommer att ställa mycket hårda krav på de lokala organisationer som vill ställa upp i lokala val, och bara låta de mest kvalificerade gå vidare till att skaffa landstingsblå och kommunalvita valsedlar i september 2010 bredvid de riksdagsgula.

Men de lokala organisationer som kvalificerar sig internt till att ställa upp kommer att ha mycket nytt att bidra med i politiken, och kommer att utmana många förlegade självklarheter. Informations­politiken är här för att stanna, och behöver fäste internationellt, nationellt och lokalt. Det är Piratpartiets uppgift.

Rick Falkvinge partiledare, Piratpartiet

Piratpartiet

Piratpartiet (PP) lanserades av Rick Falkvinge 1 januari 2006. I riksdagsvalet samma år fick partiet 0,63 procent av rösterna. Det fortsatte att växa, särskilt i samband med debatten om FRA-lagen, Ipred-lagen och Pirate Bay-målet.
Partiet har nu över 50 000 medlemmar, det tredje största partiet i Sverige.
I Europaparlamentsvalet 2009 fick partiet 7, 1 procent av rösterna. Det räckte till ett mandat i Europaparlamentet där partiet tillhör den gröna gruppen.

Källor: Wikipedia och www.piratpartiet.se