DN Debatt

”Polens regering måste riva upp beslutet om medielag”

Polen har tidigare varit det land i Östeuropa som gått före när det gäller att värna mediernas frihet. Därför är det särskilt beklagligt att klockan vrids tillbaka, skriver artikelförfattarna. Bilden från en demonstration mot de nya polska medielagarna i lördags utanför den polska televisionens huvudbyggnad i Warszawa.
Polen har tidigare varit det land i Östeuropa som gått före när det gäller att värna mediernas frihet. Därför är det särskilt beklagligt att klockan vrids tillbaka, skriver artikelförfattarna. Bilden från en demonstration mot de nya polska medielagarna i lördags utanför den polska televisionens huvudbyggnad i Warszawa. Foto: Czarek Sokolowski TT

Kan inte stillatigande se på. Ett av EU:s största medlemsländer monterar ned demokratiska institutioner och undergräver mediernas roll. Varför är svenska politiker så tysta när grundläggande demokratiska principer sätts ur spel i ett av våra närmsta grannländer, skriver Cilla Benkö, Hanna Stjärne och Christel Tholse Willers.

Vi har under de senaste veckorna med stigande oro sett hur den polska regeringen, med extrem hastighet och utan genomarbetade underlag och öppna processer, drivit igenom en lag som bland annat ger den mandat att avsätta och utse nyckelpersoner i public service-bolagen.

Förändringarna har mötts av skarp kritik såväl nationellt som av en lång rad internationella organisationer som European Broadcasting Union (EBU), European Federation of Journalists (EFJ), Association of European Journalists (AEJ), Reportrar utan gränser och Committee to Protect Journalists (CPJ). Flera ledande mediechefer i de polska public service-bolagen har valt att avgå i protest.

EU-kommissionen är starkt kritisk och varnar för konsekvenserna. Kommissionen tar upp fallet Polen på onsdag (den 13 januari). Även om landet ytterst kan mista sin rösträtt i unionen så är EU:s möjligheter att ingripa begränsade, trots att förändringarna står i strid med grundläggande demokratiska värden.

Europarådet uppmanade den polska presidenten in i det sista att inte godkänna lagen, utan att först pröva den mot internationell standard. Men presidenten och regeringen valde att helt ignorera de internationella protesterna.

Det är uppenbart att den polska konstitutionen inte gett medierna ett tillräckligt starkt skydd. Utnämningar till ledande poster i mediebolag ska givetvis vara professionella, inte politiska. Förändringar i styrning och kontroll av public service-bolagen ska inte hastas fram utan arbetas igenom i öppna, demokratiska processer. Förändringar ska säkra bolagens oberoende och opartiskhet, inte leda till politisk styrning och påverkan. Om ett medielandskap politiseras så upphör möjligheterna att upprätthålla ett demokratiskt, kritiskt samtal och risken är att det tar mycket lång tid att återskapa.

Därför bör vi i Sverige utveckla vår konstitution och andra lagar och regler för att stärka mediernas motståndskraft mot möjliga påtryckningar. Det handlar om att vaccinera vår demokrati inför framtiden.

Det är ett kvartssekel sedan Polen inledde den demokratiseringsprocess som nu riskerar att haverera. Polen har tidigare varit det land i Östeuropa som gått före när det gäller att värna mediernas frihet. Därför är det särskilt beklagligt att klockan vrids tillbaka på ett sätt som få, om ens någon, kunde föreställa sig bara för något år sen.

Mot bakgrund av utvecklingen anser vi att:

1 Den polska regeringen bör ta reson och riva upp besluten som bryter mot grundläggande principer för mediernas oberoende. Detta bör ske omedelbart.

2 Den svenska regeringen och riksdagen bör, inte minst inom ramen för EU, öka sitt fokus på detta område och göra mediernas frihet till en av sina viktigaste prioriteringar. Samtidigt som den dramatiska utvecklingen i Polen inträffar, så går vi i Sverige in i ett jubileumsår för den svenska tryckfriheten som fyller 250 år. Även om vi inte kan exportera vår tryck- och yttrandefrihetsgrundlag så kan och bör den svenska regeringen och riksdagen verka för att sprida dess grundtankar så långt det är möjligt. Medievärlden är i dag internationaliserad och vi är beroende av publicistisk frihet i andra länder för att kunna upprätthålla vår egen. Vi är även beroende av att mediernas frihet betonas i de lagstiftningsarbeten som berör detta på europeisk nivå. Polens sak är därför vår.

3 Mediepolitiken, som är nära kopplad till den kulturella mångfalden i och mellan länderna i Europa bör fortsatt vara nationell. Men det är inte mer än rimligt att de krav på demokrati och mediepluralism som gäller när ett land ska antas till unionen ska gälla också fortsättningsvis. Kraven bör vara bindande och inte förhandlingsbara. För var går gränsen annars? Kan en EU-medlem strypa mediernas frihet och ändå vara en fullvärdig medlem i gemenskapen?

4 Riksdagspartierna i Sverige bör ta Polen som ett varnande exempel och i samband med de pågående och kommande utredningarna på medieområdet göra vad som krävs för att ytterligare stärka och värna såväl public service som kommersiella mediers frihet.

Vi vill betona att det är lika illa när kommersiella medier utsätts för påtryckningar. Inom EU har det skett bland annat i Ungern och det väntas ske även i Polen.

Sverige har en djupt förankrad demokrati. Men det finns alltid en risk att eventuella framtida, mindre demokratiskt inriktade regeringar och riksdagar utnyttjar de möjligheter som finns att påverka medierna. Vi uppmanar därför svenska politiker, i ett Sverige med 250 års tryckfrihet, att se Polen som ett varnande exempel för hur snabbt fundamentala demokratiska krafter kan sättas ur spel. Därför bör vi i Sverige utveckla vår konstitution och andra lagar och regler för att stärka mediernas motståndskraft mot möjliga påtryckningar. Det handlar om att vaccinera vår demokrati inför framtiden.

DN Debatt. 12 januari