DN Debatt

”Polisen behöver hjälp mot den grova brottsligheten”

Gemensam uppgift. Grov organiserad brottslighet som narkotikahandel, utpressning och rå människohandel ökar. Läget är allvarligt och insatser behövs på flera nivåer i samhället. Polisen kan inte på egen hand vinna kampen mot den organiserade brottsligheten, skriver polischeferna Bengt Svenson och Klas Friberg.

Grov organiserad brottslighet är ett växande problem. På grund av förändringar i vårt samhälle och vår omvärld har denna brottslighet ökat och fortsätter att öka. Det är en utveckling som måste brytas.

Polisens underrättelsetjänst utför i dag ett omfattande analysarbete för att kartlägga den grova organiserade brottsligheten. Slutsatserna kan inte redovisas statistiskt eller i detalj, men helhetsbilden är tydlig: Den grova organiserade brottsligheten ökar. Det är ett allvarligt läge som kräver mer av både polisen och politiker, men också av andra samhällsaktörer.

Den grova organiserade brottsligheten består av individer som organiserar sig i hierarkiska strukturer eller föränderliga nätverk. De ägnar sig åt brottslighet såsom narkotikahandel, rån och bedrägerier satta i system, planmässiga grova stölder, rå utpressning och hänsynslös människohandel.

Brottsligheten drabbar privatpersoner, företag och samhällsinstitutioner. De kriminella individerna skapar ett parallellt samhälle, undviker att betala skatt och parasiterar på välfärden. Den organiserade brottsligheten är ekonomiskt skadlig, men framför allt är den ett hot mot människor som kommer i dess väg.

Ökningen av grov organiserad brottslighet beror på flera faktorer.

• Rörligheten över landsgränser har ökat med Schengensamarbetet och avskaffade gränskontroller inom EU. Den fria rörligheten är i grunden bra, men utnyttjas allt flitigare av kriminella individer och nätverk.
• Ny teknologi och i synnerhet internet har gjort det enklare för kriminella att leda och styra nätverk, även över stora geografiska avstånd. Det har också möjliggjort nya brottsformer såsom narkotikahandel och bedrägerier.
• Flexibiliteten i den kriminella världen har ökat. Kriminella individer ingår i större utsträckning i föränderliga nätverk och samarbetar i olika typer av projektformer för att begå olika former av brott.
• Utanförskapet i samhället är ytterligare en förklaring. Arbetslöshet, socialt arv och segregation skapar ett socioekonomiskt utanförskap som gör det enklare att rekrytera unga männi­skor till kriminell verksamhet.

Dessa förutsättningar, som gör att den grova organiserade brottsligheten ökar, kan polisen inte påverka. Vad polisen kan göra är att försvåra för kriminell verksamhet – ett arbete som utvecklats kraftigt de senaste åren. Försvårandet sker dels genom utredningsarbete som syftar till lagföring, dels genom samarbete med andra myndigheter för att på andra sätt försvåra tillvaron för kriminella individer.

Polisen samarbetar i dag på nationell nivå med tio andra myndigheter, däribland Skatte­verket, Ekobrottsmyndigheten och Kronofogdemyndigheten. Genom noggrann kartläggning har myndigheterna tillsammans ringat in centrala kriminella individer och kan angripa dem med samlad kraft. Utöver rättsväsendets lagföring kan de krävas på skatt, tvingas betala obetalda skulder eller utvisas ur landet.

Kampen mot den grova organiserade brottsligheten har i detta avseende varit framgångsrik. Kunskapen är god om vilka de centrala kriminella individerna är och hur de effektivast kan motarbetas med försvårande åtgärder. Bedömningen är att polisens ansträngningar resulterat i att den ökande omfattningen av grov organiserad brottslighet har begränsats. Det långsiktiga målet är att vända trenden.

Satsningen på nationell nivå har totalt resulterat i att 360 personer häktats, 260 åtalats och 160 dömts för brott. Straff har utdömts för totalt 460 brott och renderat i 580 fängelseår. Egendom värd 105 miljoner kronor har förverkats. 265 miljoner kronor har drivits in i obetald skatt. Ett antal grovt kriminella individer har också lämnat Sverige, såväl utländska som svenska medborgare. Det är ett viktigt brottsförebyggande arbete.

Det ska understrykas att detta bara är resultatet av arbetet i den särskilda satsningen på nationell nivå. Det mesta av arbetet mot den grova organiserade brottsligheten sker i den ordinarie verksamheten i polismyndigheterna och i de samverkande myndigheterna runt om i landet.

Ett bra exempel är Södertälje. Sedan 2010 har kriminella individer kartlagts och tillsammans med andra myndigheter har polisen vidtagit en rad olika åtgärder. Skatteverket har taxerat tidigare svarta inkomster, Försäkringskassan krävt tillbaka stora belopp och Kronofogden beslagtagit egendom.

Satsning i Södertälje har lett till att 20 individer ställts inför rätta, bland annat för anstiftan till mord, människorov, olaga hot och olaga tvång. Därtill sitter 18 individer häktade för grova bedrägerier och annan ekonomisk brottslighet. Ytterligare cirka 50 centrala kriminella individer har kartlagts och polisen arbetar för att fler ska åtalas.

I sammanhanget är det viktigt att påpeka att arbetet mot denna brottslighet inte alltid kan eller bör redovisas i siffror. Att resultat inte går att mäta betyder dock inte att det är oviktigt. Polisens arbete har gjort det betydligt svårare att vara grovt kriminell i Sverige. Det har en förebyggande effekt som inte kan mätas.

Tydligt är att den grova organiserade brottsligheten fortsätter att öka. Polisen arbetar målmedvetet och uthålligt för att bekämpa denna brottslighet. Men polisen kommer aldrig ensam kunna vinna kampen mot den grova organiserade brottsligheten.

Såväl myndigheter som kommuner, företag och andra aktörer behöver göra mer. Alla delar av samhället behöver ställa sig frågan hur de kan bidra till att stoppa ökningen av den grova organiserade brottsligheten.

Det krävs mer för att stoppa nyrekrytering till kriminella nätverk och stödja avhoppare. Det krävs mer för att hindra svarta affärer och på andra sätt göra det svårare att vara kriminell. Den fortsatta ökningen av den grova organiserade brottsligheten är en trend som måste brytas och det är en gemensam uppgift för hela samhället.

Bengt Svenson, Rikspolischef
Klas Friberg, Chef för Rikskriminalpolisen