Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Poliser vågar inte kritisera av rädsla för repressalier”

Karriären kan påverkas. Sex av tio poliser vågar inte framföra kritik mot chefer och den egna arbetsmiljön. Det visar en ny undersökning från Polisförbundet. Den ”tysta kulturen” som finns inom hela organisationen har blivit ett allvarligt hinder för en effektiv verksamhet, skriver Lena Nitz, Polisförbundets ordförande.

Polisen har alltid haft en stor och viktig roll i utvecklingen av ett tryggt samhälle. Polisens uppgift är att förebygga och utreda brott men också att vara nära och ge ökad säkerhet för allmänheten. Men vad händer när polisernas egna arbetsplatser inte präglas av trygghet i form av personlig utveckling, engagerat ledarskap och lyhördhet? Kraften i att alla har en röst för att påverka hur organisationen ska agera för att nå uppsatta mål går förlorad.

Polisförbundet har under lång tid fått tydliga signaler från poliser att det inte är accepterat att kritisera vare sig arbetsmetoder, mål eller ledarskap. Om någon ändå gör det upplever man att det får konsekvenser för det egna arbetet, antingen genom ”utfrysning”, sämre karriärutveckling, ingen löneutveckling eller omplacering. Medlemsundersökningen som Polisförbundet har gjort bekräftar den bilden.

Undersökningen visar att sex av tio poliser inte vågar framföra kritik på sitt arbete av rädsla för repressalier. Det är en iskall temperaturmätare över arbetsmiljön inom polisen när det gäller ledarskap och lyhördhet för personalen. Om inte tendensen att tysta personalen stoppas kommer det att påverka polisens legitimitet, status och möjlighet att utföra sitt uppdrag.

Polisen står nu inför den största omorganisationen sedan förstatligandet för 60 år sedan. Det gör att situationen är akut. Att försöka skapa en lärande organisation med ett positivt förhållningssätt till nya arbetsmetoder och ökad effektivitet går inte om inte personalen vågar tala om vad de vill förändra.

Den ”tysta kulturen” finns inom hela organisationen och gäller både personal och chefer. Detta är något Justitiekanslern uppmärksammat och kritiserat polisen för. Rikspolisstyrelsen måste nu omedelbart vidta åtgärder för att återskapa förtroendet hos medarbetarna för ledarskapet inom polisen.

Polisförbundet har under lång tid försökt förmå Rikspolisstyrelsen att visa större respekt för medarbetarna, deras synpunkter och åsikter om hur arbetet kan utvecklas och förbättras. Vi har fört diskussioner med rikspolischef Bengt Svenson och bett honom ta upp problemet med samtliga länspolismästare. Våra 21 förbundsområdesordförande har påbörjat diskussioner om ett öppnare ledarskap med respektive myndighetsledning.

Samarbete och samverkan är viktiga komponenter för ett bra ledarskap. Mellan Polisförbundet och Rikspolisstyrelsen, våra lokala förbund och länspolismyndigheter finns ett samverkansavtal för utveckling. Syftet med avtalet är att stödja effektiviseringsarbetet genom att stimulera till en utveckling av arbetsplatser som kännetecknas av att det finns en tydlig koppling mellan verksamhetens mål, den egna arbetsinsatsen och resultatet. Tyvärr har nu flera av avtalen på olika polismyndigheter sagts upp. Detta på grund av att våra förtroendevalda inte längre ser några möjligheter för en konstruktiv dialog. Detta borde oroa rikspolischefen men även politikerna.

Polisförbundet ser flera problem med ledarskapet inom polisen:

1. Otydliga uppdrag för cheferna. Allt fler arbetsuppgifter läggs på cheferna inom organisationen. Utrymmet för att stödja och lyssna på medarbetarna minskar. Det är ett hinder för ett modernt ledarskap som präglas av en medarbetardriven utveckling.

2. Cheferna tappar fokus på det polisoperativa arbetet. Det innebär att de hamnar för långt ifrån det vardagsnära polisarbetet ute i samhället. Förståelsen för den enskilda polisens förutsättningar att utföra sitt arbete går förlorad.

3. Personalen tycker inte att cheferna prioriterar rätt saker. Medarbetarna upplever att ledningen inte är närvarande eller intresserad av det operativa arbetet. Kvantitativa mål prioriteras före uppdraget att minska brottsligheten och öka tryggheten.

4. Regeringen anser inte att polisen lyckas med sitt uppdrag. Det leder till minskat förtroende både hos statsmakten och hos allmänheten.

Inför den kommande omorganisationen måste bristerna inom ledarskapet hanteras. Därför efterlyser Polisförbundet en partssammansatt grupp med uppdrag att skapa förutsättningar för en effektiv omorganisation med arbetardriven verksamhetsutveckling och ständiga förbättringar i arbetsmiljön.

Många poliser upplever att själva kärnan i polisarbetet gått förlorad. Den att göra skillnad för någon som utsatts för brott, att avbryta eller förebygga brott, att hjälpa en utsatt människa och inte minst att sätta brottslingar bakom lås och bom.

Polisförbundet vill tillsammans med arbetsgivaren hitta lösningar för att öka takhöjden inom polisen. Poliser vill göra ett bra arbete och måste kunna påverka för att utföra sitt uppdrag. Det tror vi ger mest tillbaka för varje satsad skattekrona.

 

Lena Nitz, ordförande i Polisförbundet

 

Artikeln har korrigerats.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.