Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Politikerna har missat opinionen för forskning”

Framtidsfråga. Mer än var fjärde väljare menar att forskningen är en av de viktigaste frågorna för vårt framtida välstånd. Ändå sjunker den andel av BNP som går till forskningen. Det finns en verklig opinion som talar för forskningen – och det går att vinna val på forskningsfrågor, skriver professor Dan Brändström.

Den SOM-undersökning som genomförts under hösten och vintern 2012/2013, och som presenterades nyligen, visar åter­igen på allmänhetens positiva syn på forskning.

Hela 61 procent av den svenska allmän­heten har uttalat ett mycket eller ganska stort förtroende för det sätt som forskare sköter sitt jobb. Eftersom man under mer än tio års tid genomfört liknande studier så har man anledning att påstå att dessa fakta står på tämligen stabil grund.

Professorerna Sören Holmberg och Lennart Weibull sammanfattar:

”Det finns ett samband mellan förtroende för forskning och viljan att forskningssatsa. Ju högre forskningsförtroende, desto mer vill man satsa på spetsforskning. Och omvänt, ju lägre allmänt förtroende för forskning, desto mer tveksam är man till att satsa på världsbästa forskning i Sverige. Undersökningsresultaten visar att ett dylikt samband verkligen existerar bland svenska folket. Sambandet är inte alltid speciellt starkt, men det finns där. Forskningsförtroendet skall alltså helst inte tappas bort om vi vill att svenska folket skall fortsätta att stödja en offensiv svensk forskningspolitik.”

Denna tidsserieanalys ger uttryck för att allmänheten har en mer positiv syn på forskning än vad våra politiker tror sig kunna ana.

Ofta hör man politiker uttala att forskningsfrågor vinner man inga val på. Av det skälet har dessa frågor mycket blygsam position i val­manifest och i valrörelsekampanjer.

I en nyutkommen bok, ”Feltolkad folkopinion”, utgiven av Svenskt Näringsliv, belyses den svenska forskningspolitikens tillkortakommande i dessa sammanhang på ett mycket påtagligt sätt.

Den svenska FoU-andelen av BNP har stadigt minskat under det senaste decenniet från drygt 4 procent 2001 till drygt 3 procent 2011. Problemet är, kort sagt, att kurvorna pekar åt fel håll.

I boken belyses utvecklingen med exempel från den svenska läkemedelsindustrin. Såväl Finland som Sydkorea har passerat Sverige, och Danmark och Japan förefaller snart att också gå förbi i FoU-andel av BNP. Samtidigt som Astra Zenica lagt ned sina stora forskningsanläggningar i Lund och Södertälje så blomstrar utvecklingen i Danmark. De två största läkemedelsföretagen i Danmark, Novo Nordisk och Lundbeck har under de senaste 15 åren ökat sin personalstyrka med över 70 procent till cirka 15 000 anställda. Sveriges läkemedelsindustri ­ är inte längre störst i de nordiska länderna. ­ Med nuvarande trend kommer Sverige rätt snart att vara det land i Norden som investerar minst, både i reella siffror per capita och som andel av BNP.

Sverige utmanas starkt av den ökade rörligheten för företag och individer. Det är helt ­nödvändigt att möta den nya konkurrensen genom att bygga ut forsknings- och utvecklingsinsatserna. Motsatsen innebär, som det mycket riktigt påpekas i boken ”ett hot mot vårt välstånd och dåligt eftermäle till kommande generationer”.

Utgångspunkten i denna nya skrift är två undersökningar genomförda av Demoskop, som tydligt visar att allmänheten prioriterar de forskningspolitiska frågorna betydligt högre än vad våra svenska politiker tror.

I denna del presenteras också en genomgång av antalet forskningsrelaterade motioner över tid, vilket visar på en minskande politisk aktivitet.

De nya undersökningarna handlar om vilka politiska områden som våra riksdagsleda­möter prioriterar och vilka de tror att väljarna prioriterar.

Politikerna tror alltså inte att väljarna bryr sig om forskningsfrågor. Därför ges inte heller forskning någon hög prioritet i den utåtriktade kommunikationen. Däremot anser riksdags­ledamöterna i Sverige att forskning är en av de viktigaste politiska frågorna när det gäller landets framtida välstånd. I och med att man inte tror att väljarna bryr sig om forskning så har även riksdagsledamöternas engagemang sjunkit under de senaste åren. I undersökningen dras den slutsatsen att svensk politik alltmer styrs av vad politikerna förväntar sig att väljarna vill ha och allt mindre av ideologi. Partiernas opinionsbildning har blivit mindre inriktad på att övertyga väljarna om vad som är riktigt. I stället är det väljarnas förväntade preferenser som styr. Detta har i hög grad drabbat forskningsfrågorna och lett till att svenska politiker fokuserar allt mindre på forskning. Politikerna följer en folkopinion som inte finns. Bara var tionde politiker tror att väljarna prioriterar forskningsfrågorna men i själva verket är det mer än var fjärde väljare, 26 procent, som pekar ut forskning som en av de tre viktigaste frågorna för Sveriges framtida välstånd.

En viktig iakttagelse är att väljarna i alla utbildningssegment anser att forskningen är en av de viktigaste sakfrågorna.

Utbildningspolitiken är den politiska sakfråga som hamnar i topp, oavsett parti eller riksdagsutskott, när det gäller bedömningen av partiernas eller väljarnas syn på områdets betydelse för Sveriges framtida välstånd. Politikernas bild av att väljarna värdesätter och prioriterar utbildning smittar dock inte av sig på deras bild av väljarnas engagemang för forskningspolitiken. I den ovan redovisade undersökningen dras den mycket logiska slutsatsen att väljarna tycks tydligare kunna se sambandet mellan utbildningspolitik och forskningspolitik än vad politikerna tror att de gör. Detta är en utomordentligt viktig nyhet.

En jämförelse mellan de politiska blocken visar att borgerliga riksdagsledamöter anser att forskningspolitik och skattepolitik är viktigare för Sveriges framtida välstånd än vad oppositionspartiernas ledamöter gör.

Man bara hoppas på att de politiska partierna mera noggrant tillägnar sig väljarkårens åsikter, årligen upprepade i SOM-rapporter och nu också mycket tydligt sammanställda i den nyligen publicerade boken ”Feltolkad folkopinion”.

Avslutningsvis är det lätt att hålla med tidigare Volvochefen Leif Johansson när han med emfas, under rubriken ”Man kan vinna val på forskningsfrågor” hävdar, att det ”finns i stort sett ingen långsiktigt viktigare fråga”.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.