Alzheimer är ”en fullständigt obarmhärtig sjukdom” skriver fyra män på DN Debatt 7/5. Som anhörigvårdare sedan flera år håller jag helt med dem. Tyvärr bryter sjukdomen inte bara ned den sjuke. De anhöriga utsätts för psykiska påfrestningar.

Trots detta tar de som makten haver alldeles för likgiltigt på frågan. Jag har några förslag:

Utbilda fler geriatriker. Få väljer den specialiteten, varför vi har ont om geriatriker. Redan för drygt 30 år sedan varnades för den utvecklingen. Problemet har förstärkts i och med ökad åldrande befolkning. Det är politikernas ansvar att hitta lösningar, så att fler väljer att specialisera sig inom geriatriken. Problemet lär inte avta, utan snarare öka. Sedan några år tillbaka tar fler kvinnor än män läkarexamen. Satsa på kvinnorna. Om tidigare utbildningsminister Tham kunde öka andelen kvinnliga professorer, så borde väl nuvarande utbildningsministern hitta lösningar på att öka andelen geriatriker. Öronmärk medel!

Fortbilda en allmänläkare på varje vårdcentral. Efter ett och ett halvt års utredning och uppföljning överförs alzheimerpatienten från geriatrikens specialistläkare till vårdcentralens allmänläkare. Vårdcentralerna saknar specialister på demenssjukdomar i allmänhet och Alzheimer i synnerhet, som är den största gruppen. Allmänläkarna gör ett hedervärt arbete utifrån de usla förutsättningar som har givits dem. Utarbeta en fortbildning, kräv att en läkare från vårdcentralen ska genomgå den. Öronmärk medel för utbildningen och bortfall av inkomst!

Vägra ovärdig vård! Hur länge till ska vi behöva bevittna hur våra gamla och demenssjuka diskrimineras och kränks? Socialministern är medveten om politikernas misslyckande. Gör någonting då! Nu! Jag accepterar inte politikernas – på alla nivåer – tafatthet och flathet inför ett problem som de tillåtit växa.

Förslag till Juholt. Gör ovanstående till Socialdemokraternas profilfråga, så kanske Alliansen kommer med riktade insatser för demenssjuka.

Eivor Lilja
anhörigvårdare