DN Debatt

”Politikerna måste ta ansvar när Karadzic-domen faller”

Foto: AP

Folkmordsrättegång. Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien ska inte ta politiska hänsyn i torsdagens dom i målet mot Radovan Karadzic. Nu krävs ansvar och återhållsamhet av samtliga inblandade parter på Balkan, särskilt av ledande politiker, skriver folkrättsexperten Mark Klamberg.

Foto: Staffan WesterlundBegicks det ett folkmord i hela Bosnien under 1990-talet? I morgon torsdag får vi ett svar när domen avkunnas mot Radovan Karadzic vid Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien (ICTY). Karadzic var president för den serbiska utbrytarregionen Republika Srpska från 1992–1996 och åtalspunkterna mot honom rör folkmord, krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten.

Mer specifikt handlar rättegången om ansvar för en gemensam plan att: permanent fördriva bosniska muslimer (bosniaker) och bosniska kroater från Bosnien; användande av krypskyttar och granatbeskjutning gentemot civilbefolkningen i Sarajevo; förgörandet av den bosniakiska befolkningen i staden Srebrenica med omnejd och gisslantagande av FN-personal för att få Nato att upphöra med attacker mot bosnisk-serbiska mål.

Flera av dessa gärningar har tidigare prövats vid ICTY och resulterat i fällande domar. Åklagaren har i målet mot Karadzic tagit stöd av dessa domar. Dock kvarstår en obesvarad fråga där utgången i målet både framstår som oförutsägbar och kan ha betydande politiska konsekvenser för Balkan: för det fall tribunalen finner Karadzic ansvarig för dödande, fördrivning och andra gärningar i Bosnien, ska detta tillsammans rubriceras som folkmord? ICTY har redan tidigare bedömt att gärningarna i Srebrenica utgör folkmord – ska det stanna vid ett ”lokalt” folkmord eller omfattade folkmordet fler delar av Bosnien?

Karadzic kommer att vara den högst ansvariga som får sin skuld avgjord vid ICTY, därav målets betydelse. Det har förvisso funnits andra högt uppsatta politiker, deras skuld har ej blivit avgjord genom rättegång: Den kroatiske presidenten Tudjman var liksom den bosniakiske ledaren Izetbegovic föremål för utredning vid ICTY, dessa utredningar lades när respektive ledare avled.

Den tidigare presidenten för förbundsrepubliken Jugoslavien, Milosevic, överlämnades förvisso till ICTY men han avled strax före dom skulle avkunnas varför hela målet avslutades. Karadzicrättegången utgör tillsammans med ett fåtal andra återstående mål, slutpunkten på ICTYs verksamhet. Karadzicdomen kommer därmed att bidra på ett väsentligt sätt till historieskrivningen över 1990-talets Balkankonflikt.

Karadzicmålet är intimt sammankopplad med rättegången mot Mladic, det är samma åtalspunker som riktas mot de åtalade. Orsaken till att det är två separata rättegångar beror på att Mladic arresterades och överfördes till ICTY 2011 när rättegången mot Karadzic redan var påbörjad. Det är en enorm rättegång som genomförts med början den 26 oktober 2009 fram till den 24 mars 2016. Det handlar om 497 rättegångsdagar där 586 vittnen kallats, varav 248 var åberopats av försvaret.

 

Karadzicdomen kommer därmed att bidra på ett väsentligt sätt till historieskrivningen över 1990-talets Balkankonflikt.

 

Frågan om förbundsrepubliken Jugoslaviens och bosnienserbernas krigföring i Bosnien ska rubriceras som folkmord var en del av åtalet mot Milosevic men fick inte ett svar vid ICTY då den tilltalade avled. Tribunalen har i ett antal rättegångar prövat om enskilda händelser utgjort folkmord (Krajisnik, Brdanin, Stakic och Sikirica). Karadzic har åberopat dessa friande utslag vad gäller folkmord, tribunalen har dock den 21 januari 2014 avvisat denna begäran. Karadzic har även begärt att tribunalen skulle besluta att åklagarens bevisning var så bristfällig att han i mitten av rättegången skulle frias för åtalspunkten beträffande folkmord i hela Bosnien och att åtalspunkten skulle utgå. Detta godtogs i första instans men åtalspunkten återinfördes i rättegången av överklagandekammaren den 11 juli 2013.

Med andra ord, Karadzic försök att få bort åtalspunkten om folkmord i hela Bosnien har hittills misslyckats. När staten Bosnien och Hercegovina stämde förbundsrepubliken Jugoslavien vid internationella domstolen (ICJ) ingick samma fråga. ICJ fastslog att gärningarna i Srebrenica utgjorde folkmord men det fanns inte tillräcklig bevisning för att komma till samma slutsats beträffande övriga delar av Bosnien. Karadzicrättegången blir alltså avgörande för frågan om folkmord begåtts i hela Bosnien. Hur ICTY svarar på denna fråga väcker inte bara stor oro bland forskare utan kan även påverka samspelet mellan olika etniska grupper på Balkan.

Tribunalen har i flera domar fastslagit att mord, avrättningar och grova våldshandlingar skett i stor skala med tusentals offer i orter som Prijedor, Visegrad, Foca och Zvornik. Utmaningen för åklagaren består i att han måste visa att de ansvariga haft uppsåt att helt eller delvis förinta en skyddad folkgrupp. Det kan framstå som ologiskt om tribunalen kommer fram till att detta villkor är uppfyllt för Karadzic beträffande Srebrenica men inte övriga orter.

Vad har tribunalen att utgå från? Åklagaren har åberopat vittnen och dokument där det hävdas att Karadzic sagt att hans mål var att ”bli av med fienderna i vårt hus, kroaterna och muslimerna, och ej förbli i samma stat som dessa”, om krig startar i Bosnien ska muslimerna försvinna och förintas. Vidare åberopas bevisning att andra högt uppsatta bosnienserbiska ledare haft uppsåt att genomföra folkmord, till exempel när Mladic, överbefälhavare för den bosniskserbiska armén, påstås ha sagt att ”mitt enda intresse är att de försvinner fullständigt”.

Mot bakgrund av tidigare mål vid ICTY och övrig åberopad bevisning framstår det som troligt att tribunalen kommer att finna att brott begåtts och att Karadzic är straffrättsligt ansvarig för en del av dessa. Vad gäller åtalspunkterna för folkmord bör tribunalen vara konsistent. Om Karadzic hade uppsåt till folkmord eller insåg att andra som han samarbetade med hade sådant uppsåt ska han dömas för folkmord inte bara i förhållande till Srebrenica utan även vad gäller andra gärningar som begicks i Bosnien. Karadzic misslyckade försök att under rättegången få bort åtalspunkten om folkmord i hela Bosnien torde öppna vägen för en fällande dom i denna del.

Även om domarna inte ska ta hänsyn till eventuella politiska följdverkningar när de tar ställning till Karadzic ansvar så kommer det att bli en oundviklig konsekvens. Därför fordras ansvar och återhållsamhet av samtliga inblandade parter på Balkan, särskilt av ledande politiker. För den internationella straffrätten kan Karadzicrättegången ses som slutet på början, när ICTY tillsammans med sin systertribunal för Rwanda avslutar sitt arbete så kan den mer varaktiga internationella brottmålsdomstolen (ICC) föra vidare ambitionen om att förhindra straffrihet för de mest allvarliga brotten.

DN Debatt. 23 mars 2016

Relaterade nyhetsartiklar:

  • I Srebrenica tar sorgen inte slut
    Bosnien präglas fortfarande av minnena från det blodiga kriget och av spänningar mellan olika etniska grupper.
  • Karadzic åter åtalad för folkmord
    Folkmordsanklagelserna mot den före detta bosnienserbiske presidenten Radovan Karadzic har återupptagits av FN:s krigsförbrytartribunal (ICTY) för det forna Jugoslavien.

Fler debattartiklar:

Läs fler artiklar. Till DN Debatt

Rättelse 2016-03-24 12:00
I en tidigare version av texten stod att den kroatiske presidenten Tudjman vägrade överlämna sig till ICTY. Korrekt är att han var under utredning, men att utredningen lades ner när Tudjman avled.