Regeringen fattar i dag beslut om det framtida uppdraget för SR, SVT och UR. Propositionen ”Utveckling för oberoende och kvalitet – Radio och TV i allmänhetens tjänst 2010–2013” innebär att flera steg nu tas för att stärka bolagens oberoende från politiskt inflytande, att vi gör en tydlig satsning på kulturuppdraget och att avgiften hålls på en oförändrad nivå de kommande åren.
SR, SVT och UR är betydelsefulla nationella kulturinstitutioner. För att bolagen ska kunna fördjupa, utveckla och vidga kulturutbudet sker en extra hög uppräkning på tre procent av medelstilldelningen 2010, vilket motsvarar cirka 200 miljoner kronor, därefter är uppräkningen två procent per år. Vi föreslår även en särskild satsning om ytterligare fem miljoner kronor per år för att säkerställa kvaliteten i den verksamhet som är knuten till Berwaldhallen, Sveriges Radios symfoniorkester och Radiokören. I dag är radio- och tv-avgiften 2 076 kronor per år. Tack vare att fler betalar kan den hållas oförändrad under åren 2010 och 2011. Jag tycker det är bra att avgiften inte behöver höjas i ekonomiskt kärva tider. Totalt kommer bolagen att få drygt 6,7 miljarder kronor direkt från rundradiokontot 2010. I propositionen finns därutöver flera förslag som syftar till regelförenkling och ökat oberoende.
Riksdagen ska behandla propositionen i höst och därefter kommer både sändningstillstånd och anslagsvillkor att beslutas av regeringen före årsskiftet.
Radio och tv i allmänhetens tjänst spelar en central roll i vår demokrati och för det öppna samhället. Kvalitet, bredd och djup i nyhetsförmedling, utrikesrapportering, kulturbevakning och drama är viktiga delar i uppdraget.
Uppdraget handlar i vid mening om att självständigt och oberoende av utomstående ekonomiska, politiska och andra intressen erbjuda ett programutbud som är tillgängligt för alla, speglar hela landet och kännetecknas av god kvalitet, allsidighet och relevans oavsett genre. Ett mångsidigt programutbud ska erbjudas som omfattar allt från det breda anslaget till mer särpräglade programtyper. Det är viktigt för SR, SVT och UR att slå vakt om programområden som är betydelsefulla för allmänintresset och som har svårt att hävda sig i andra medier.
Målet för regeringens mediepolitik är ökad mångfald och stärkt kvalitet. Med det stora utbud som finns på mediemarknaden är det viktigt att uppdraget för radio och tv i allmänhetens tjänst är tydligt. Samtidigt måste även dessa företag ha stor frihet att kunna genomföra sina uppdrag på ett rationellt sätt. Företagen ska fortsätta att effektivisera verksamheten och använda resurserna på bästa möjliga sätt, till program som kommer lyssnare och tittare till del.
Utgångsläget för SR, SVT och UR är mycket gott. Det är företag med en unik ställning på mediemarknaden, med höga förtroendesiffror och inte minst en – jämfört med konkurrenterna – unikt förutsägbar finansiering på en hög nivå. Denna stabila plattform bygger vi vidare på.
Det är viktigt att programmen kan komma alla till del och nå även dem med funktionsnedsättningar. Ett mål för tillståndsperioden är att alla program på svenska i SVT1, SVT2, SVTB, Kunskapskanalen och SVT24 ska textas. SVT ska också höja ambitionsnivån när det gäller programverksamhet på teckenspråk. Programbolagen ska fortsätta att säkerställa en god regional täckning. Regeln om att 55-procent av programproduktionen ska ske utanför Stockholm kvarstår. Utbildningsradion får även i uppdrag att sända folkbildningsprogram.
Det är viktigt för tilltron till radio och tv i allmänhetens tjänst att verksamheten är oberoende av direkt politisk styrning. Vi föreslår därför att regeringen inte längre ska utse ordförande och en suppleant i styrelserna för SR, SVT och UR. I stället ska förvaltningsstiftelsen som äger företagen, utse ordförande och samtliga valda ledamöter i styrelserna. Detta ökar oberoendet.
När det gäller finansieringen har regeringen redan tidigare bedömt att tv-avgiften ska vara kvar, men att den i stället ska benämnas radio- och tv-avgift, för att lyfta fram att den används till både radio och tv-program. En viktig regelförenkling är att företag och myndigheter bara ska betala en enda avgift för samtliga tv-mottagare. Detta är samma regler som i dag gäller för hushåll, där man betalar en avgift oberoende av hur många som bor i lägenheten eller hur många tv-apparater som finns där. Syftet är dels att förenkla för företagen, dels att undvika att betalningsskyldigheten ökar när datorer blir att betrakta som tv-mottagare.
I dag är inköp av externa produktioner dyrare än att producera i egen regi på grund av momsregler. Det vill vi förändra. Ekonomistyrningsverket har tagit fram förslag på alternativa modeller för kompensation för ingående moms. Besked kommer i budgetpropositionen i höst.
Vi skärper bestämmelserna för direkt sponsring i SVT och föreslår att maximalt 20 evenemang per år ska få sponsras. Det är viktigt för programbolagens trovärdighet att programmen är fria från reklam och att produktionernas oberoende inte ska kunna ifrågasättas.
I grunden ligger inriktningen fast för de tre bolagen. Jag tycker det är väldigt bra att det finns ett aktivt och brett stöd från alla partier för bolagens särställning, där finansieringen tryggas och regleras i lag och där även den övergripande inriktningen på verksamheten beslutas av medborgarnas valda representanter. Denna särställning gentemot företag på den kommersiella marknaden är något vi vill ska bestå.
Vi har ett gemensamt ansvar för att radio och tv i allmänhetens tjänst ska fortsätta att utvecklas och vara en angelägenhet för alla. Därför behövs en bred och levande debatt om uppdraget och bolagens roll i samhället även framöver.
Lena adelsohn Liljeroth Kulturminister