Det är en omprövningens tid inom fiskeriförvaltningen. Den fråga vi måste ställa oss är hur en trovärdig förvaltning av fisket ska se ut, både på EU-nivå och på nationell nivå. EU-kommissionen har konstaterat att fiskeripolitiken så här långt misslyckats. I Sverige misstror allmänhet och konsumenter politikers och myndigheters förmåga att fatta de rätta besluten. Den bristande samverkan mellan fiskare, forskare och förvaltare leder till olika bilder av hur det står till med fiskbestånden. Fisket självt slåss för sin trovärdighet. Miljöorganisationer driver ett aktivt arbete för att visa på bristerna och ger ut sina egna konsumentguider.
Men samtidigt är kraven tydliga. De marina ekosystemen är hotade och ska bevaras. Den biologiska mångfalden ska behållas och hotade arter räddas. Allmänheten ska ha god tillgång till fisk och det småskaliga fisket ska utvecklas. Det positiva är att det numera finns en bred medvetenhet om att förändringar behövs – både hos fiskerinäring och allmänhet.
För att möta dessa skiftande och högt ställda krav behövs radikala förändringar under den kommande tioårsperioden. Detta konstaterar Fiskeriverket i sin rapport ”Fiske 2020” som presenteras i dag.
Vi tror att det är ett helhetsgrepp som behövs. Om tio år fiskas det på stora fiskar och på bestånd som liknar de naturliga. Samtidigt kan fiskets fångster hållas på åtminstone samma nivå som i dag. Vi tror också på ett fiske där yrkesfiskarna själva har stora möjligheter att påverka sitt fiske. Främst sker det genom att fiskemöjligheter är överförbara – det kan röra sig om kvoter eller fiskedagar – och att fiskaren själv tar ett ökat ansvar. Till detta kommer att det fiske som har störst värde för samhället får företräde. Det må vara småskaligt kustfiske, fisketuristiska företag eller allmänhetens fiske. Också det fiske som har lägst miljöpåverkan ska prioriteras.
Vi ser framför oss en fiskeriförvaltning som har i uppgift att ge de biologiska ramarna för fisket och som pekar ut vilken typ av fiske som ska bedrivas. De fiskeföretag som finns kvar ska inom dessa ramar kunna driva sina företag så att de ger en långsiktig vinst.
Ett steg mot ekosystembaserad förvaltning. Vi tror att det är möjligt att på tio års sikt komma långt på vägen mot en fiskeriförvaltning grundad på ekosystemtanken. Slutmålet är att fiskbestånden ska likna naturliga bestånd. Detta är en viktig åtgärd för att återskapa robusta och fungerande ekosystem
Den väg vi valt grundar sig på att den viktigaste arten i ett ekosystem ska kunna växa till sig till optimal storlek. Det handlar om rejält höjda minsta fångststorlekar i kombination med ett anpassat fiske. För Östersjön handlar det exempelvis om ett torskfiske som inriktas på torsk som är över 80 centimeter jämfört med dagens minimimått på 38 centimeter. Då kan fisket få en god avkastning samtidigt som fiskbestånden mer liknar ofiskade bestånd eftersom tillräckligt många fiskar kommer att överleva till stor storlek. I dagens situation är många fiskbestånd hårt nyttjade varför det blir nödvändigt med en övergångsperiod för att bygga upp bestånden innan den nya strategin kan tillämpas fullt ut.
Det finns goda exempel på att det här är möjligt. Gösfisket i Hjälmaren är ett exempel där fisken fångas först när det nått sin optimala längd och haft tillfälle att leka flera gånger. Dessutom fångas de i ett fiske som är inriktat på stora individer som ger bra betalt. Uppenbarligen är detta en situation där alla tycks vinna – ekosystemet och fiskaren. Ett annat exempel är Öresund där det funnits ett trålningsförbud sedan 1930-talet och där det finns gott om storvuxen torsk. Detta har öppnat för ett turbåtsfiske efter torsk, som inte är mer omfattande än att det bidrar till att bibehålla ett ekosystem med storvuxna individer, samtidigt som det dessutom pågår ett lönsamt yrkesfiske med garn.
Att fördela resursen mellan yrkesfiske, allmänheten och fisketurismföretag.Till i dag är det yrkesfisket som haft ett företräde till fiskeresursen, bland annat genom det sätt som EU:s fiskeripolitik är uppbyggd. Samtidigt har fritidsfisket ställt allt tydligare krav på att få fiska på sina villkor. Därtill är fisketurismen en expanderande och vittgrenad näring som ser sig som den som på ett hållbart och lönsamt sätt kan nyttja en fiskresurs.
Vi menar att det är en självklarhet att den kategori fiskande som ger det största värdet för samhället också ska ges prioritet. I många fall finns ingen konkurrens om resursen, men när det är så bör bedömningarna inkludera fiskets sociala, kulturella och rekreativa värde.
Ett lönsamt yrkesfiske grundat på överförbara rättigheter. För yrkesfisket är målet att det skapas drivkrafter för att fiskaren ska fiska på ett ansvarsfullt sätt. Detta kan göras genom ett fiske där fiskemöjligheterna är fördelade på enskilda fiskeföretag eller grupper av fiskeföretag och där det finns en möjlighet för dessa företag att själva strukturera om sig genom att handla med dessa fiskemöjligheter.
Med ett sådant system måste stöd till skrotning upphöra samtidigt som subventioner av bränsle till fiskefartyg tas bort.
En fiskeriförvaltning med hög trovärdighet. Vi är övertygade om att det går att kombinera väl fungerande ekosystem som ger nyttig och god mat och rika upplevelser med ett kommersiellt bedrivet och internationellt konkurrenskraftigt fiske. I vår rapport redovisar vi en rad förslag på hur en trovärdig fiskeriförvaltning ska nås, men också vad vi behöver göra för att ta oss dit – det som presenterats här är bara några grunddrag.
Det är ingen önskelista utan förslagen är baserade på vår samlade erfarenhet av nuvarande förvaltning utifrån perspektivet att det mesta är möjligt om vi bara är målmedvetna och långsiktiga.
Det är den nya Havs- och vattenmiljömyndigheten som nästa år ska ersätta Fiskeriverkets och Naturvårdsverkets arbete med havs- och vattenmiljöfrågor som ger den administrativa plattformen för detta visionära och framåtsyftande arbete.
Men det krävs också att Sverige genom sin påverkan i EU:s ministerråd driver dessa frågor vidare. Och att en ny fiskevårdslag verkligen sätter fiskevården i fokus.
Axel Wenblad
generaldirektör, Fiskeriverket
Bengt Strömblom
ställföreträdande generaldirektör