Moderaterna har själva drivit igenom ett krishanteringssystem som kräver att deras statssekreterare är omdömesgilla, påpekar mp-ledamot av Försvarsberedningen.
Hur trivial en puss på krogen än kan te sig gör socialdemokraterna rätt i att diskutera statssekreterare Ulrica Schenströms (m) och TV 4:s reporter Anders Pihlblads krogkväll utifrån Schenströms uppgifter i det svenska krishanteringsssystemet. Men socialdemokraterna har inte lyckats formulera varför trovärdighetsfrågan är viktig, det framstår bara som att man vill straffa Schenström för en glad kväll på krogen.
Moderaterna å sin sida måste kunna både förstå allvaret i och kunna ta en debatt om Schenströms omdöme. Det går inte att avfärda de frågor som väcks kring Sveriges högsta politiska tjänsteman med att hon är "utåtagerande" och att hon inte skäms för det.
Frågan är allvarlig och relevant. Det handlar ytterst om den svenska krishanteringsförmågan. Regeringen har nämligen nyligen ställt sig bakom ett förslag till krishanteringsorganisation inom regeringskansliet som bland annat innebär att Statsrådsberedningen har ett tydligt, samlat och departementsövergripande ansvar för krishanteringsfrågor. Statssekreteraren direkt under statsministern har naturligtvis en avgörande roll i ett sådant system. När regeringen nu har valt ett krishanteringssystem som ytterst bygger på statssekreterarnas krishanteringsförmåga måste regeringen kunna ta en diskussion om omdömet hos de personer som har detta ansvar och denna uppgift.
Med ett system som bygger på att det är Statsrådsberedningen som samordnar och initierar krishantering, måste de personer som innehar dessa befattningar rekryteras med hänsyn till deras krishanteringsförmåga, ständigt övas och vid behov utbildas till krishanterare. Detta utöver alla andra uppgifter de innehar och förmågor som de bör besitta.
Frågan är, när man rekryteras till statssekreterare - och då framför allt till statssekreterare i Statsrådsberedningen - om man har en känsla för och en identitet i sin yrkesroll att vara professionell krishanterare för en hel nation.
Om man i stället har ett krishanteringssystem som bygger på en krisledande funktion på myndighetsnivå (och som vid behov kan leda andra myndigheter) är det just professionella krishanterare som arbetar där. De har just denna uppgift och inte några andra som skall skötas parallellt. Hela deras yrkesidentitet, utbildning, övningsverksamhet och inriktning är just krishantering.
Det var detta system som alla partier utom moderaterna förespråkade före valet. Den utredning som leddes av centerpartisten Anders Svärd och som hade till uppgift att föreslå hur ett sådant system skulle se ut, lade regeringen raskt ned efter inträdet i Rosenbad. Nu har moderaterna i stället drivit igenom sin egen krishanteringsmodell. Det innebär enligt min mening att de har ett särskilt ansvar att diskutera de personer som bygger upp krishanteringsorganisationen. Det är ju upp till dem att visa att modellen är trovärdig. Och med vårt nuvarande krishanteringssystem handlar det faktiskt ytterst om att deras statssekreterare är omdömesgilla.
Som man bäddar får man ligga.
ANNIKA NORDGREN CHRISTENSEN