Att människor i arbetsför ålder lever utan egen försörjning och makt över sin vardag är en av vår tids största politiska utmaningar. Även om arbetslösheten minskat de senaste åren finns det platser i Sverige där utsatthet och ett djupt utanförskap tillåtits slå rot i hela områden. Ofta utgör utrikes födda majoriteten av de boende och det kan i sig bidra till att fördjupa problemen. Att utrikesfödda själva väljer att bo tillsammans är inte ett problem men när utanförskapet i området är högt försvåras jobbchanserna och de hinder utrikes födda möter på arbetsmarknaden förstärks.
För att förnya integrationspolitiken har den moderata arbetsgruppen "Integration och arbete" fokuserat närmare på dessa områden och föreslår nu grunden till en miljardsatsning för att bryta utvecklingen.
På uppdrag av moderaterna har Riksdagens utredningstjänst kartlagt utanförskapet på stadsdelsnivå. Resultatet är alarmerande - år 2006 hade hela 105 områden i Sverige en sysselsättning som var lägre än 50 procent medan den för riket var 76,7 procent. Om de utsatta områdenas förvärvsfrekvens vore samma som rikets skulle 65 246 fler vara i arbete. Det skulle försiktigt räknat innebära 17,5 miljarder mer i kommunala skatteintäkter och arbetsgivaravgifter varje år.
Situationen är särskilt oroande i Malmöområdet Västra Skrävlinge, som omfattar Rosengård - där arbetar bara var sjätte person. I Angered i Göteborg arbetar var femte person och i delar av Borlänge och Västerås saknar sju av tio arbete. Vidare är sysselsättningen generellt sett låg bland kvinnor.
Det höga utanförskapet skapar ett stort beroende av försörjningsstöd. I riket är fyra procent av befolkningen i arbetsför ålder i behov av försörjningsstöd men i utanförskapsområden är nivåerna mycket högre. I Göteborgsområdena Bergsjön och Angered har 57 procent av befolkningen socialbidrag, exklusive introduktionsersättning. Därtill är andelen som har arbetslöshetsersättning eller är förtidspensionerade ofta hög i många områden, ibland upp till 30 procent i respektive kategori.
Olika ersättningar dominerar olika mycket men det finns områden där det är höga tal i samtliga: hög sjukskrivning och förtidspensionering, många med a-kasseersättning samt ett omfattande socialbidragsberoende. Dessa områden behöver specialriktade åtgärder, och består av Bergsjön i Göteborg, Västra Skrävlinge (Rosengård) i Malmö, Södra Vallby i Västerås, Angered i Göteborg, Fosie i Malmö, Kortedala i Göteborg samt Vivalla i Örebro.
Vi har även tagit del av oroväckande statistik från Brottsförebyggande rådet. Inbrott, skadegörelse, våldsbrott - omfattningen är betydligt högre i de områden där människorna lever i ett högt utanförskap. Trygghetsklyftorna mellan storstadsregionernas stadsdelar har ökat kraftigt. Åren 2002 - 2007 ökade bostadsinbrott och skadegörelse i de mest utsatta områdena, medan de minskar i andra stadsdelar. En stor del av förklaringen ligger troligtvis i den frustration och utsatthet som utanförskapet medför.
Utanförskapsområden har tillåtits växa fram i Sverige genom en passiviserande politik som svikit människor och skapat vanmakt. Det gäller nationellt, såväl som lokalt. Av de 105 områdena som framkommer i Rut-undersökningen kan det påpekas att 100 var socialdemokratiskt styrda åren 2002 - 2006.
Områdenas utmaningar hindrar människor från arbete och skapar otrygghet. Människor växer bäst när de själva har makt att förändra sin situation men när verktygen inte finns där så krävs en riktad och avgränsad satsning.
Med bakgrund av detta föreslår vi ett Nystartsprogram för arbete och egen försörjning samt tryggare och bättre bostadsområden. Vissa reformer är generella och gäller samtliga kommuner, medan vissa åtgärder fokuseras till de prioriterade områdena.
Arbetsgivaravgiften exklusive pensionsavgiften bör under en tid slopas för företag som etablerar sig i de prioriterade områdena, om de samtidigt anställer en andel av de boende i området. Reformen bör även omfatta nyanställning i befintliga företag.
Med fokus på entreprenörskap kan de utsatta områdena vändas till mångfaldens Silicon Valley. Omsatt i företagande och anställning kan bakgrund i ett annat land både vara en förutsättning och en fördel. Bättre tillgång till riskkapital är avgörande för detta.
Nystartscenter ska etableras i varje område där få arbetar och många lever på socialbidrag. Utifrån lokala behov och förutsättningar ska det utgöra ett nav mellan det civila samhället i samarbete med myndigheter och kommun. De ska bland annat underlätta jobbsökande, kompetensinventera området samt främja lokala företagares kontakter med näringslivsorganisationer, banker med flera.
Företag arbetar redan i dag med stipendie- och mentorprogram och fler ska engageras för detta. För att uppmuntra lokalt engagemang och eget ansvarstagande ska det vara möjligt för nystartscenter att teckna personliga avtal med företag och boende. En framgångsbonus kan föreligga när mål uppnås.
Försörjningsstödet bör förändras till att mer likna arbetslöshetsförsäkringen. Den som är i arbetsför ålder och uppbär försörjningsstöd under lång tid ska aktivt söka arbete även på annan ort. Om personen tackar nej till erbjudet arbete i annan kommun bör ersättningen trappas ned. För att underlätta flytt på grund av arbete eller studieplats bör högre försörjningsstöd medges vid behov. Regeländringen bör gälla i hela landet.
I områden med en hög andel hyresrätter är det önskvärt med fler ägda bostäder samt en ökad mångfald av hyresvärdar. Vi ser positivt på en ökad ombildning av hyresrätter till bostadsrätter i utanförskapsområdena. Men för att fler ska kunna låna till sin bostad, samt vara borgenärer, är det avgörande med fler i arbete.
Miljonprogrammets bostäder ska vara renoverade 2020. Detta är i huvudsak fastighetsägarnas ansvar. Renoveringarna bör i så liten utsträckning som möjligt belasta skattebetalarna. För att kunna genomföra renoveringarna erbjuds fastighetsbolagen möjlighet att avsätta medel från det beskattningsbara resultatet i renoveringsfonder. Samtidigt bör kraven öka på fastighetsägarna att genomföra renoveringarna. Vid renoveringarna bör lägenheter omvandlas till verksamhetslokaler och kontor, och fler näringslokaler bör byggas till.
Brottsutsattheten måste bemötas kraftfullt. Vi föreslår därför 100 fler poliser för att komplettera befintlig polis i områdena. Störningar i boendemiljön måste bemötas starkt och en medveten strategi för att avhysa kriminella ska bli gällande.
För ett sammanhållet genomförande föreslås att en nationell samordnare tillsätts och att Nystartsprogrammet utvärderas efter tre år.
Vi ser nu fram emot en bred diskussion om dessa förslag på moderaternas framtidskonvent och därefter ett fortsatt dialogutbyte med boende, företagarföreningar, religiösa samfund, föreningsliv, forskare med flera om hur dessa områden ska ges möjlighet att lyfta sig. Detaljer och val av reformer kan alltid diskuteras men Sverige har inte råd att vänta.
Inför valet 2010 förtjänar väljarna - och inte minst de som i dag lever i ett utanförskapsområde - att alliansen levererar mer på integrationsområdet och att vi har en gemensam politik för nästa mandatperiod klar.
Elisabeth Svantesson
Tomas Tobé