Jan Nyrén, regeringens särskilde utredare i spelfrågor, fick förra sommaren uppdraget att utreda svensk spelpolitik, både när det gäller behandlingsalternativ och hur framtidens spelmarknad skall se ut, vilka regler som skall gälla och vem som skall få tillåtelse att bedriva spel.
Med den utgångspunkten riskerar regeringen och Jan Nyrén att helt missa den stora problematiken, ungdomar som fastnat i dataspelande och riskerar att förlora sin identitet, sociala färdighet och inte minst utbildning. Att utredarna inte förstår eller vill erkänna den omfattande och mångfacetterade problematiken gör detta till en tickande bomb.
Frågan är då vilka spel som skall utredas? Onlinecasinon har skurit guld de senaste åren och vadslagningsfirmor har varit börsraketer. Ladbrokes.com menar att de är världens största spelföretag med 2,5 miljoner registrerade kunder.
Fel. Nöjesspelet World of Warcraft", som tiotusentals ungdomar fastnar i, har enligt tillverkaren Blizzard spräckt tiomiljonersgränsen. Och framtiden spås handla ännu mer om klassiska nöjesspel som spetsas med möjlighet att slå vad och spela poker om pengar på dem.
Här ställs regeringens utredning på sin spets, kan den verkligen förbise det faktum att ungdomar spelar och missbrukar nöjesspel? Det är en tidsfråga innan den gruppen utsätts för risken att även bli beroende av pengaspel!
Den allmänt accepterade definitionen av beroende gäller bara spel om pengar, medan forskningen kring dataspelande är närmast obefintlig.
Men problemet är allvarligt. Både förra och nuvarande regeringen har blundat för den lavinartade ökning av ungdomar som ägnar tiotals timmar varje dag och natt åt dataspel på internet, där de absorberas av så kallade MMORPG-spel som till exempel "World of Warcraft". Regeringen vill inte ens erkänna att dessa ungdomar har hamnat i ett beroende och behöver vård, precis som spel- och drogberoende eller sjuka människor.
Det är ett allvarligt problem att regeringen inte vill erkänna och definiera dataspelberoendet eller ta ansvar för detta nya samhällsproblem. Inga resurser ges till forskning i ämnet, ungdomarna lämnas åt sitt öde.
Det andra problemet är att ingen instans i samhället vill ta ansvaret för dessa ungdomars problem. Varken stat, landsting eller kommun anser att problemet är deras. Privata initiativ får träda in när familjerna riskerar att slås sönder av att ungdomar fastnar i dataspelandet och genomgår personlighetsförändringar, inte helt olika drogmissbrukares.
Det tredje, framtida och minst lika allvarliga problemet, smyger sig nu på de dataspelande ungdomarna på ett minst sagt förrädiskt sätt. Framtiden spås handla om att klassiska nöjesspel spetsas med möjlighet till vadslagning, poker och penningspel som komplement till MMORPG-spelen.
Hur påverkas en kille i Haninge, som spelar ett rollspel online, av att samtidigt kunna spela poker eller slå vad om pengar? Vilken typ av spelberoende blir detta, Jan Nyrén?
Medan regeringens utredare stirrar sig blinda på politiska och skattemässiga konsekvenser av de internetbaserade spelbolagens verksamhet, ändrar nöjesspelen karaktär, och tiotusentals ungdomar riskerar att fastna i både dataspelsberoende och spelberoende. Så frågan är - vad gör Jan Nyrén åt det grundläggande problemet, att ungdomar fastnar i ett drogliknande dataspelande, och nu riskerar att också bli penningspelberoende?
För tillfället finns i princip ingen hjälp att få. Anders Borg skriver angående spelutredningen: Dessutom måste behovet av vård och behandling för spelberoende tillgodoses och finansieras. Hjälp till vilka? blir då frågan.
Om Jan Nyrén väljer att fokusera på skatt och politik och ignorera ungdomarna som spelar bort sina liv kommer hans utredning vara inaktuell redan när den lämnar tryckeriet.
magnus björk