Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Regeringen bör satsa tolv miljarder på lärarna”

Alternativ till jobbskatteavdraget. Det är inte omöjligt att vända skolans negativa utveckling. För det krävs kraftfulla satsningar på skickliga och engagerade lärare. Vi föreslår fyra reformer som sammanlagt skulle kosta tolv miljarder, skriver ordföranden i Lärarförbundet Eva-Lis Sirén.

Skolfrågorna har länge legat högt upp på den politiska agendan. Tyvärr talas det ofta uppgivet om sjunkande skolresultat och dålig ­arbetsmiljö, men det är ingen omöjlig uppgift att vända den negativa utvecklingen. Lösningen handlar till stor del om att satsa på skickliga och engagerade lärare. Det behövs kraftfulla investeringar och därför föreslår Lärarförbundet reformer på sammanlagt 12 miljarder.

Regeringen har presenterat de första nyheterna i höstbudgeten och den närmsta tiden väntas innehållet offentliggöras successivt. Vi vet redan att regeringen satsar en miljard de kommande åren på lärlingsprogrammen och flera partier inom både opposition och regering har aviserat ytterligare satsningar på skolan, bland annat på särskilt stöd. Det är inte en dag för tidigt.

En tydlig forskning visar att bra lärare är nyckeln till en bra skola. Lärarnas status skiljer sig åt i olika länder, och i länder som har goda resultat har läraryrket hög status. Det finns forskning som visar på samband mellan högre lärarlöner och bättre resultat. För att vara ett land som vill tävla med de bästa kunskapsnationerna betalas svenska lärare väldigt dåligt. Att höja lärarlönerna är ett sätt att på sikt förbättra elevernas kunskaper.

Införandet av förstelärare och lektorer tillsammans med minskad administration är viktiga delar i att göra läraryrket mer attraktivt. Utvecklingsmöjligheter ses som en självklarhet för att kunna rekrytera och behålla kvalificerad personal inom så gott som alla kunskapsintensiva branscher. Här har skolan mycket att lära. Det är med goda anställningsvillkor, ökade relativlöner och utvecklingsmöjligheter som vi får de bäst lämpade att välja att utbilda sig till lärare och stanna i yrket.

I dag är det för få unga som vill bli lärare. Det är ett lågt söktryck på lärarutbildningen med bara 1,6 sökande per plats och de utexaminerade lärarna är alltför få. Dessutom överväger många att lämna yrket. Till detta måste vi lägga det kommande decenniets pensionsavgångar. Sammantaget står vi inför en omfattande lärarkris. Sveriges kommuner och landsting räknar med att kommunernas behov fram till år 2020 är 80 000 lärare. SCB:s prognoser visar att det kommer att saknas över 43 000 lärare 2020. Detta är allvarligt och skolan kommer att få en akut lärarbrist om inte fler lockas till yrket.

Lärarförbundet har identifierat fyra prioriterade punkter som vi vill se i anslutning till höstens budget.

1. Engångslyft av lärarnas löner. Staten bör avsätta fem miljarder till ett engångslyft av lärarnas löner. Det skulle kompensera en del av den relativlöneförsämring som drabbade lärarna under 1970- och 80-talet när skolan var statlig. Eftersom staten bär ansvaret för den försämringen har staten också ett ansvar för att åtgärda åtminstone delar av lönetappet mot andra yrken.

2. En fördubbling av antalet karriärtjänster för lärare. Vi stödjer utbildningsminister Jan Björklunds förslag om en dubblering av antalet karriär­tjänster, från 10 000 till 20 000. Självklart ska även förskolan, fritidshemmen och vuxenutbildningen ingå i karriärreformen. Staten bör även avsätta medel till att hjälpa huvudmännen med löneökningarna. Kostnaden för detta blir sammantaget en miljard när reformen är fullt genomförd 2019.

3. Ersättning för karriärlärarnas uppdrag. De allra flesta lärarna med tjänster som förste­lärare eller lektorer har fått nya arbetsuppgifter utan att andra har tagits bort. Det är givetvis helt orimligt att en redan pressad yrkesgrupp får ännu högre arbetsbelastning. Karriärreformen kommer att ha stor betydelse för läraryrkets attraktivitet och skolans utveckling, men skolorna måste anställa fler för att allt arbete ska hinnas med. Regeringen bör därför kompensera ­huvudmännen för de extra kostnader som följer. Regeringen bör göra en successiv höjning för att 2019 hamna på tre miljarder.

4. Permanenta och bygg ut Lärarlyftet. Lärar­lyftet och Förskolelyftet bör slås ihop, permanentas och byggas ut till ett kompetenscentrum för lärare. Kompetenscentrat ska till skillnad från dagens Lärarlyft kunna användas också för fortlöpande kompetensutveckling och inte enbart för behörighetskomplettering. Dessutom måste villkoren för lärarna bli bättre och staten stå för hälften av lärarnas lönebortfall. Kostnaden hamnar på drygt tre miljarder.

Utöver dessa förslag välkomnar vi de ambitioner som flera partier har visat när det gäller särskilt stöd. De elever som behöver extra hjälp, halkar efter eller har särskilda behov ska få den hjälp som behövs för att klara skolan. Lärare ska kunna besluta om särskilt stöd – även utan diagnos. Det behövs också fler speciallärare och specialpedagoger, och för att åstadkomma det krävs satsningar på både utbildning och lön. Vi utgår ifrån att vi får se konkreta investeringar på detta område i budgeten.

De reformer vi föreslår uppgår till sammanlagt 12 miljarder kronor 2019. Det kan tyckas som en orimligt stor summa, men det kan också jämföras med regeringens förslag på ett femte jobbskatteavdrag för 12 miljarder.

Rejäla satsningar på lärarnas löner tillsammans med minskad arbetsbelastning kan höja läraryrkets attraktivitet, vilket på sikt förbättrar skolresultaten. Det finns ingen tid att vänta. Varje elev som går ut skolan utan tillräckliga kunskaper för att möta samhällets krav är ett misslyckande för samhället. Det är dags att ta beslut om nödvändiga satsningar på lärarna.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på DN Debatt och Insidan. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpligar.