DN Debatt

”Regeringen går emot sina miljömål och ökar utsläppen”

Statliga Vattenfalls kraftverk i tyska Boxberg. Enligt ägardirektiv ska bolaget vara ledande i omställningen till miljömässigt hållbar energiproduktion. Men kolkraftverken slääpper årligen ut 70 miljoner ton koldioxid – utan att stoppas.
Statliga Vattenfalls kraftverk i tyska Boxberg. Enligt ägardirektiv ska bolaget vara ledande i omställningen till miljömässigt hållbar energiproduktion. Men kolkraftverken slääpper årligen ut 70 miljoner ton koldioxid – utan att stoppas. Foto: Robert Henriksson

Ny granskning. På 18 områden har regeringens agerande har lett till kraftigt ökade utsläpp av växthusgaser. Detta trots uttalat höga klimatambitioner. Talet om ledarskap i klimatfrågan kan inte ses som annat än tomma ord som saknar grund i den faktiska politiken, skriver tankesmedjan Cogito.

Inom kort utkommer FN:s klimatpanel IPCC med två nya delrapporter; en om effekten av klimatförändringen samt en med förslag på åtgärder för att minska växthusgasutsläppen. Enligt IPCC blir det allt tydligare att mänskligheten orsakar klimatförändringen samtidigt som vår chans att klara tvågradersmålet och undvika en eskalerande klimatförändring minskar drastiskt.

Den svenska regeringen har hög svansföring i klimatpolitiken. Regeringen skriver i sin senaste klimatproposition från 2009 att ”EU:s tvågradersmål utgör utgångspunkten för de åt­gärder som nu behöver vidtas” samt att ”Sverige ska visa ledarskap både genom det vi gör här hemma, i arbetet inom EU och internationellt”.

Regeringen gör dock påfallande lite för att leva upp till dessa klimatambitioner. Beslut efter beslut leder oss i fel riktning, vilket gör att Sverige fortsätter att falla i Climate Action Networks internationella rankning av länders klimatpolitik.

Den gröna tankesmedjan Cogito har i rapporten Regeringens svarta klimatlista granskat regeringens klimatpolitik under de senaste två mandatperioderna. Vi kan på 18 områden visa hur regeringens agerande lett till kraftigt ökade växthusgasutsläpp. Det handlar om direkta politiska beslut men också om underlåtenhet att vidta åtgärder när regeringen haft möjlighet. Här presenterar vi sju punkter ur rapporten:

1 Regeringen verkar inte för tillräckliga klimatmål inom EU. EU-kommissionen presenterade i början av 2014 nya förslag till klimatmål för 2030, bland annat en minskning av växthus­gaser med 40 procent mellan 1990 och 2030. Ett mål som kritiserats av såväl forskare som vår egen miljöminister för att vara alldeles för lågt satt. Regeringen har ändå inte verkat för ambitiösare klimatmål än de som EU-kommissionen föreslagit. När åtta länder, däribland Frankrike och Tyskland, valde att skriva ett brev till kommissionen om att man vill ha skarpare klimatmål, valde Sverige att ställa sig utanför.

2 Regeringen sålde Sveriges överskott av utsläppsrätter. I Sverige uppstod under 2008-2012 ett överskott på 1,5 miljoner utsläppsrätter inom den så kallade reserven för nya deltagare inom EU:s handel med utsläppsrätter. Det har varit upp till de enskilda länderna att avgöra om man vill sälja överskotten eller annullera dem. Trots kritik från Naturvårdsverket valde regeringen att i början av 2013 ge Energi­myndigheten i uppdrag att sälja Sveriges överskott. Riks­revisionen konstaterade senare att om Sverige hade avstått från försäljning och i stället låtit utsläppsrätterna frysa inne hade utsläpp på 1,3 miljoner ton kunnat undvikas.

3 Regeringen har slopat koldioxidskatten för kraftvärme i industrin. I början av 2013 valde regeringen att ta bort skatten på koldioxid för kraftvärme i Sverige och från 2014 har man även sänkt koldioxidskatten för värmeproduktion. Den fossila bränsleförbrukningen i el-, gas- och värmeverk ökade därmed med 34 procent under tredje kvartalet 2013 jämfört med samma period förra året, enligt statistik från SCB och Energimyndigheten.

4 Regeringen tillåter Vattenfalls investeringar i kolkraftverk. Det statliga energibolaget Vattenfall är Europas femte största energi­bolag. Från att ha ägt främst vattenkraft började Vatten­fall för drygt tio år sedan investera stort i kolkraft. Vattenfall har i dagsläget tio kolkraftverk i Tyskland, två i Danmark och två i Nederländerna. Medan

Sveriges utsläpp av växthusgaser vid senaste mätningen 2012 uppgick till 57,6 miljoner ton släpper Vattenfall genom sina 14 kolkraftverk runt om i Europa ut 70 miljoner ton koldioxid årligen. Trots ägardirektiv som säger att Vattenfall ska vara ledande i omställningen till en miljömässigt hållbar energiproduktion sker detta utan regeringens ingripande.

5 Regeringen låter de statliga pensionsfonderna investera i världens största oljebolag. De allmänna pensionsfonderna, AP-fonderna, som förvaltar svenskarnas pensionspengar investerar i dag stora summor i fossil energi. Fem av AP-fonderna äger andelar i över 100 av världens mest koldioxidintensiva företag. AP-fondernas innehav i dessa bolag motsvarade 2013 framtida utsläpp av 625 miljoner ton koldioxid, enligt en kartläggning från WWF, det vill säga mer än tio gånger Sveriges totala årliga utsläpp.

En majoritet av dessa fossila reserver i börsnoterade företag är oanvändbara om tvågradersmålet ska kunna nås. Det innebär att AP-fondernas investeringar i fossil energi bara kan säkra våra pensioner om klimatmålen inte uppnås.

6 Regeringen subventionerar fossila bränslen. I februari 2012 presenterade Naturvårdsverket rapporten Potentiellt miljöskadliga subventioner. Det är en sammanställning av de svenska miljöskadliga subventionerna som uppgår till närmare 50 miljarder kronor årligen, vilket är nästan lika mycket som statens budget till utbildning och forskning.

Det är främst inom transport-, energi- och jordbrukssektorn som betydande subventioner ges. Enligt Naturvårdsverket skulle man behöva gå vidare med kartläggning av skatterelaterade subventioner och hur man kan fasa ut dem men det uppdraget har man inte fått av regeringen.

7 Regeringen sviker löftet om klimatfinansiering till utvecklingsländer. Det är de rika länderna, inklusive Sverige, som genom utsläpp av växthusgaser har störst skuld till klimatförändringarna. Men det är de fattiga länderna som drabbas hårdast av de negativa effekterna. På klimattoppmötet i Köpenhamn 2009 fick utvecklingsländerna löften om kompensation för klimatskadorna genom så kallad klimatfinansiering.

En princip för all klimat­finansiering inom FN:s Klimatkonvention är att pengarna ska vara additionella, vilket innebär att de inte ska tas från biståndsbudgeten. Trots det har alla medel som regeringen använt till klimatrelaterat bistånd tagits från den ordinarie biståndsbudgeten.

Den svenska regeringen säger att den vill vara ledande i klimatarbetet men Cogitos rapport visar snarare på stor ovilja att fatta de beslut som krävs för att nå klimatmålen, både nationellt och internationellt.

Trots att vi inte har tagit med siffror vad gäller utsläpp från alla de granskade områdena, visar vår sammanställning att regeringens agerande har lett till högre växthusgasutsläpp på minst 25 miljoner ton i Sverige under de två senaste mandatperioderna. Detta motsvarar nästan hälften av Sveriges årliga utsläpp.

Om vi även räknar med de beslut som påverkar de globala utsläppen, till exempel regeringens agerande i Vattenfall och AP-fonderna, är utsläppen av växthusgaser mångdubbelt större. Talet om ledarskap i klimatfrågan kan inte uppfattas som annat än tomma ord som saknar grund i regeringens faktiska politik och Sverige lämnar därmed över ansvaret att lösa klimatkrisen till andra länder och kommande generationer.