”Regeringen har en stark och fungerande energipolitik”

Miljöpartiets språkrör Peter Eriksson och Maria Wetterstrand beskriver på DN Debatt (16/6) hur kärnkraften är på tillbakagång i världen, framför allt därför att kostnaderna är för höga. De konstaterar vidare att vi har ett växande överskott av el i Sverige och att potentialen för fortsatt utbyggnad av förnybar energi är stor, liksom möjligheterna att effektivisera energianvändningen.

Jag har ingen annan bild av verkligheten. Elöverskottet och den förnybara energin växer i vårt land därför att regeringen har en stark och fungerande politik som ger resultat i verkligheten. För klimatet och för nya, gröna jobb i Sverige.

Språkrörens artikel visar Miljöpartiet i ett nötskal. De skriver att ”på sikt finns det inga hinder” mot att skapa en helt förnybar energiförsörjning i Sverige – men inte ett enda ord om hur det ska gå till.

Som om den ordnades liksom av sig självt, bara man önskar det.

Det beror förstås på att det inte finns något rödgrönt gemensamt alternativ i energipolitiken. Det viktigaste instrumentet för att driva fram förnybar elproduktion i Sverige är de gröna certifikaten. Det är också det bästa exemplet på bred samsyn mellan alla partier i riksdagen och över blockgränserna. Den samsynen har Miljöpartiet under de senaste veckorna lämnat. Peter Eriksson har skåpat ut hela systemet med gröna certfikat utan att kunna säga hur det ska ersättas. Detta efter att bara några veckor tidigare, tillsammans med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, med buller och bång ha motionerat i riksdagen om precis motsatsen, nämligen fler gröna certfikat under längre tid.

Om det någonsin funnits något rödgrönt alternativ i energipolitiken så har det under denna vår helt havererat. Språkrören skriver om ”brett politiskt stöd och långsiktigt ansvarstagande” men det har de aldrig själva varit någon del av och de verkar uppenbart ännu inte vara förmögna till något långsiktigt ansvar.

Med Centerpartiet i regeringen kommer den förnybara elproduktionen fortsätta att växa, med kostnadseffektiva politiska styrmedel, och leda till tryggare elförsörjning, lägre elpriser, mindre klimatpåverkan och fler gröna jobb i Sverige. Om oppositionen mot förmodan skulle få styra energipolitiken så väntar fullständig osäkerhet om de långsiktiga villkoren. Vem vågar investera i framtidens förnybara energi om politiken byter kurs med några veckors mellanrum?

Man kan till sist fråga sig vad som egentligen är problemet? Om språkrören tror på vad de själva skriver, att kärnkraften inte kan stå på egna ben, så kommer det ju inte att byggas någon ny reaktor i Sverige. Desto viktigare i så fall att alliansregeringens politik kan fortsätta så att det finns tillräckligt med annan elproduktion den dagen de gamla reaktorerna måste stängas. Då duger det inte med önsketänkande.

Maud Olofsson
Centerpartiets partiledare