"Regeringen måste ta ansvar när vi hamnar i skuldfällan"

Betalningsmoralen är mycket hög i Sverige. Människor vill göra rätt för sig. Men av olika skäl hamnar vissa djupt och långvarigt i en skuldfälla som de saknar möjlighet att ta sig ur. En svårt överskuldsatt människa saknar förmåga att göra rätt för sig då alla vägar tillbaka till ett normalt ekonomiskt liv sedan länge är prövade. Ingen, varken gäldenären själv, borgenären som har fordringar eller samhället i stort, vinner på att låta någon förbli i det ofta mycket långvariga utanförskap som det innebär att vara överskuldsatt.

Överskuldsättningen påverkar alla i vårt samhälle negativt. Skulder, som aldrig kan bli betalda under den överskuldsattes livstid, måste kunna hanteras i en planerad process - för att i sista hand skrivas av. Men skuldproblem anses, trots mycket stora och tillgängliga lånevolymer för alla, fortfarande som något skamligt, inte minst av den överskuldsatte själv. Problemen kopplas dels samman med arbetslöshet, sjukdom och andra olyckliga händelser och dels med bristande personligt omdöme.

Men att vi alla kan drabbas av ekonomiska problem utan egen påverkan, förstår vi i dessa finanskrisens dagar. Detta är särskilt illa om det drabbar en person som är i början av livet. Höga boende- och levnadskostnader i kombination med plötslig arbetslöshet resulterar nu i ekonomiska bekymmer för en växande skara svenska hushåll. Sjukdom i familjen eller förlust av en livspartner kan ytterligare förvärra situationen.

Många klarar av en sådan plötslig ekonomisk kris tack vare hjälp från släkt eller vänner i en stabil och trygg omgivning. Men för en del innebär övergången från skuldsättning till överskuldsättning början på en livslång fångenskap. Vad säger vi som har förmånen att inte drabbas eller som lyckas klara ut påfrestningar i vår ekonomi till de andra, mindre lyckligt lottade? - Otur? - Skyll dig själv?

I Sverige finns i dag cirka 400.000 människor som upplever att de ständigt har problem att betala sina räkningar. Denna siffra blir än mer omfattande om vi inkluderar familjemedlemmar, som alla direkt eller indirekt berörs av sitt hushålls dåliga ekonomi.

Bakom överskuldsättningen finns ofta oförutsedda livshändelser - arbetslöshet, skilsmässa, sjukdom eller dödsfall i familjen - och därmed en försämring av ekonomin. De hushåll som oftast drabbas av överskuldsättning är de med små marginaler.

Överskuldsättningen beräknas kosta samhället mellan 30-50 miljarder kronor per år bland annat i form av ökande sjukvårdskostnader och produktionsbortfall (KFM rapport 2008:1 "Alla vill göra rätt för sig"). Något pris på det mänskliga lidandet finns inte.

Det är av vikt för oss att vi i våra respektive verksamheter både kan sätta in förebyggande och lindrande åtgärder, det vill säga, även hjälpa de hushåll som redan drabbats av problem. Något annat är inte heller samhällsekonomiskt försvarbart.

I dag har vi en situation där även professionella rådgivare har svårt att veta vilka ekonomiska beslut som är de rätta, och det kan räcka med ett felaktigt beslut för att en person ska hamna i ekonomisk kris. Man kan då fråga sig hur man kan förvänta sig att varje enskild person i alla lägen ska klara hushållets eller det egna företagets resultat- och balansräkning?

Låntagaren har givetvis ett ansvar att inte ta på sig en större skuldbörda än han eller hon kan bära, även i ljuset av de många, nya lättillgängliga låneformer som nu finns på marknaden. Men varje kreditgivare har också ett ansvar att noga pröva om det finns förutsättningar för en sund och ansvarsfull långivning. Sedan kan oförutsedda händelser drabba oss alla och kullkasta möjligheterna att göra rätt för sig. Därför måste alternativa lösningar finnas.

Vi ser det som angeläget att regeringen nu tar tag i frågan och formar en tydlig strategi för de närmaste åren i fråga om överskuldsättningen och dess konsekvenser.

Strategin måste bygga på att fler åtgärder på flera nivåer sätts in samtidigt. Det gäller att förhindra överdriven skuldsättning ute på marknaden genom bland annat informationsinsatser och utökad tillsyn. Vidare krävs en kraftfull satsning för få en mer verkningsfull skuldsaneringsprocess som kan komma fler personer till del ute i landet.

Endast med en tydlig strategi från regeringen, ansvariga myndigheter samt kommunerna har vi gemensamt kraft att lyckas i arbetet med att forma en bättre skuldsanering som gagnar alla.

EVA LIEDSTRÖM ADLER
Rikskronofogde Kronofogdemyndigheten
ERIK SAERS
T f generaldirektör Finansinspektionen
SARAH WAMALA
Generaldirektör Statens Folkhälsoinstitut
GUNNAR LARSSON
Generaldirektör Konsumentverket
PER NILSSON
Generaldirektör Ungdomsstyrelsen
RICHARD AHLSTRÖM
Docent Mittuniversitetet

• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Skriv ut