Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Regeringen måste ta kritiken mot handelsavtalet på allvar”

USA:s och EU:s chefsförhandlare Dan Mullaney och Ignacio Garcia Bercero i Bryssel. ”Det finns all anledning att syna avtal om frihandel i sömmarna, eftersom många märkliga saker har visat sig kunna segla in under frihandelsflagg”, skriver debattörerna.
USA:s och EU:s chefsförhandlare Dan Mullaney och Ignacio Garcia Bercero i Bryssel. ”Det finns all anledning att syna avtal om frihandel i sömmarna, eftersom många märkliga saker har visat sig kunna segla in under frihandelsflagg”, skriver debattörerna. Foto: Virginia Mayo

Syna TTIP. Det nya handelsavtalet mellan EU och USA öppnar för att företag ska kunna stämma stater för demokratiskt fattade beslut. Avgörande frågor om livsmedelssäkerhet, kemikalieanvändning och klimatrisker är också utan svar. Regeringen måste förklara Sveriges position i förhandlingarna, skriver företrädare för Katalys och Cogito.

Sedan sommaren 2013 pågår förhandlingar mellan EU och USA om att få till stånd ett nytt handels- och investeringsavtal: The Transatlantic Trade and Investment Partnership (TTIP). Syftet med avtalet sägs vara att skapa världens största frihandelsområde. Förhandlingarna sker till största delen bakom stängda dörrar, men kritiken från utsidan har varit hård. Frihandel hör till de frågor där diskussionerna ofta hamnar i låsta positioner och där argument bedöms utifrån avsändare snarare än innehåll. Det är ingen tvekan om att ökad handel kan föra med sig goda saker, bygga broar och öka välfärden men frihandel i sig är inget självändamål, utan ett medel för att uppnå andra samhällsmål. Det finns all anledning att syna avtal om frihandel i sömmarna, eftersom många märkliga saker har visat sig kunna segla in under frihandelsflagg.

För att öka förståelsen och kunskapen om det kommande investerings- och frihandelsavtalet har den gröna tankesmedjan Cogito och fackföreningsinstitutet Katalys fördjupat sig i den svenska och internationella debatten samt i forskningsläget runt några av knäckfrågorna i TTIP. Vi har gått igenom ett stort antal publikationer och kompletterat genomgången med en enkät- och intervjustudie av intressenter i handelsdiskussion. Det vi fann var en komplex bild som sällan stämde överens med de enkla glädjekalkyler som främst näringslivets organisationer gödslar debatten med. Vi fann fem allvarliga knäckfrågor.

1. De potentiella ekonomiska vinsterna med TTIP är mycket svåra att förutsäga och är helt beroende av hur avtalet utformas. De studier som citeras flitigast i debatten tyngs av en mängd tveksamheter och långtgående antaganden. Det finns i dag inga bevis för att det föreslagna handelsavtalet skulle vara en vitamininjektion till Europas skuldtyngda ekonomier. Riskerna med avtalet måste därför ses i ljuset av att de omedelbara ekonomiska fördelarna med avtalet är diskutabla.

2. Inkluderandet av ett omfattande investeringsskydd och tvistlösningsmekanismen ISDS (Investor State Dispute Settlement) är ett av de mest omdebatterade områdena i det nya handelsavtalet mellan EU och USA. På ren svenska handlar det om multinationella företags rätt att stämma stater för ny lagstiftning som riskerar att utmana företags investeringar. Detta riskerar att utmana politiska beslut och indirekt hämma staters förmåga att stifta nya lagar. Samtidigt saknas bevis för att sådana investeringsskydd främjar utländska direktinvesteringar eller är viktigt för att skapa investeringsskydd – de saknas exempelvis i avtal med Kina. Då fördelarna är begränsade och riskerna uppenbara finns inga skäl för att inkludera ISDS i handelsavtalet. Inte bara om man ser ISDS som ett hot mot miljölagstiftning och demokratiska beslut utan framför allt om man vill få igenom ett nytt avtal.

3. Livsmedelssäkerheten är ett område där USA och det amerikanska näringslivet har flera offensiva intressen och ser EU:s striktare regler som handelshinder. Avtalet bör granskas noggrant för att säkerhetsställa att det inte hotar befintliga standarder, indirekt underminerar befintliga skyddsnivåer eller påverkar möjligheten att i framtiden stärka livsmedelssäkerheten på EU- eller medlemsstatsnivå.

4. På kemikalieområdet är skillnaden mellan EU:s och USA:s regulativa system så stor att flera forskare bedömer det som osannolikt att en harmonisering kan komma till stånd. Samtidigt är EU:s beslutsprocess för att reglera exempelvis hormonstörande ämnen och nanomaterial redan i dag kantad av svårigheter. Det konsultationsförfarande mellan EU och USA som planeras i avtalet skulle riskera att allvarligt hämma möjligheten att ta fram ny lagstiftning för att reglera farliga kemikalier. Kemikalieindustrin har fått omfattande gehör för sina önskemål i EU-kommissionens förslag, samtidigt som USA historiskt betraktat REACH-förordningen som ett handelshinder. Risken är betydande för att enskilda intressen kan använda förhandlingarna för att utmana dagens försiktighetsprincip.

5. På energiområdet är EU:s ambition att avskaffa amerikanska exportrestriktioner i syfte att importera skiffergas och råolja, vilket är förenligt med avsevärda klimatrisker. Att främja ett redan omfattande importberoende av fossila bränslen riskerar att underminera EU:s gröna omställning. USA:s vilja att möta EU-kommissionens önskemål på energiområdet tycks dock vara måttlig. Urvattningen av bränslekvalitetsdirektivet är ett annat exempel på hur EU-lagstiftning som av USA uppfattas som ett handelshinder indirekt riskerar att påverkas av förhandlingarna.

Debatten i Sverige har periodvis varit polariserad. Det vi i dag behöver diskutera är inte frihandelns vara eller inte vara. Självklart finns det fördelar med handel. Liksom det finns fördelar med investeringar. Givetvis finns det även fördelar med ett handels- och investeringsavtal mellan EU och USA, men också nackdelar. Avtalet förtjänar att lyftas bortom en diskussion om frihandel till en seriös debatt om avtalets konkreta innehåll – och där vill vi som två rödgröna röster utmana den sittande S+MP-regeringen att öppna upp debatten om TTIP. Inte minst för en regering som vill värna medborgarna och miljön gentemot de rena marknadsintressena, finns det skäl att ta kritiken mot TTIP på allvar.

Regeringen har bland annat här på DN Debatt gett uttryck för att de vill ha ett så ambitiöst resultat av avtalsförhandlingarna som möjligt för att främja jobb och tillväxt i form av ett djupt och omfattande avtal, men utan att skyddet för miljön, löntagarnas intressen och människors och djurs hälsa försämras. Mycket tyder på att dessa ansatser kan bli omöjliga att kombinera. Om dessa olika målsättningar står emot varandra – hur gör regeringen då? Likaså sa Stefan Löfven i sin regeringsförklaring att ”handelsavtal ska respektera demokratiskt fattade beslut.” Vi och många med oss menar att detta inte går att kombinera med en tvistlösningsmekanism som ISDS. Här anser vi att Sveriges regering bör förklara sig och en omfattande och öppen debatt ta sin början.

Fakta. Avtalet
  • TTIP står för Transatlantic Trade and Investment Partnership, och är det handels- och investeringsavtal som just nu förhandlas mellan EU och USA.
  • ISDS betyder Investor-State Dispute Settlement och hanterar konflikter som kan uppstå mellan stater och företag. Kan även fungera som en slags domstol mellan länderna och kan till exempel ”döma” länder till olika former av sanktioner.
  • Rapporten, ”I frihandelns goda namn”, släpps den 31 mars av den gröna tankesmedjan Cogito och fackliga idéinstitutet Katalys.
Läs mer. DN Debatt
  • Läs fler debattartiklar från DN Debatt här