I oktober kommer det analoga tv-nätet att vara nedsläckt och den digitala tv-övergången kommer att vara fullt genomförd i Sverige.
Digitaliseringen har inneburit att fler program med bättre bild och ljud kan erbjudas tv-tittarna. De drygt en miljon svenska hushåll som köpt mottagningsutrustning för att se digital tv med hjälp av marknätet tror sig ha valt en modern och framtidssäker mottagningsform för sitt tv-tittande. De förväntar sig att få del av de tekniska framsteg som sker inom området och dra nytta av det i form av tillgång till ytterligare tv-kanaler, bättre kvalitet samt fler möjligheter att se tv.
Regeringens agerande tyder dock på att den prioriterar andra intressen.
Just nu arbetar Post- och telestyrelsen, PTS, tillsammans med näringsdepartementet för att de frekvenser som i dag används för analog tv ska kunna användas av telekomindustrin. Därmed skulle utvecklingen av det digitala marknätet ha nått vägs ände och de tv-tittare som nyligen inhandlat ny mottagningsutrustning för det digitala marknätet skulle upptäcka att de har valt ett föråldrat system. En sådan utveckling skulle vara ett svek mot de svenska tv-tittarna.
Det frekvensutrymme som frigörs när de analoga tv-sändningarna slutligt upphör under hösten är avsedda för tv. Digitaliseringen av marknätet beslutades politiskt i syfte att stärka mångfalden samt att förbättra kvaliteten på sändningarna genom att mer effektivt kunna använda det frekvensutrymme som är avsett för tv-sändningar. Andra distributionsformer, såsom kabel-tv och satellit-tv, utvecklas i rask takt vilket leder till att tittarna får möjlighet att se ännu fler tv-kanaler och ännu bättre bild via högupplöst tv (HDTV) samt ännu bättre ljudupplevelser blir möjliga med hjälp av 5.1-ljud med mera. Den redan stora och växande andelen tittare som valt marknätet riskerar nu att ställas utanför denna utveckling.
Tilldelning av sändningsutrymme för tv-sändningar har av den svenska riksdagen tillmätts så stor betydelse att den regleras i yttrandefrihetsgrundlagen. "Det allmänna skall eftersträva att radiofrekvenserna tas i anspråk på ett sätt som leder till vidaste möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet." (YGL 3 kap 2§) Principen återfinns också i lagen om elektronisk kommunikation: "Vid lagens tillämpning skall särskilt beaktas elektroniska kommunikationers betydelse för yttrandefrihet och informationsfrihet." (LEK 1 kap 1). Den mediepolitiska utgångspunkten att värna yttrandefrihet och informationsfrihet främjas bäst genom en vidare utveckling av det rikstäckande digitala marknätet vilket skulle säkerställa att alla svenska hushåll kan få tillgång till framtidens tv-sändningar.
Dessa grundlagsfästa mediepolitiska ambitioner måste även fortsättningsvis vara överordnade andra intressen. Om regeringen nu ger det aktuella frekvensutrymmet över till telekomindustrin går det stick i stäv mot satsningen på det digitala marknätet.
Marksändningar är ett utmärkt tekniskt system för att sända lokal-tv. Lokala tv-sändningar, i synnerhet lokala nyheter, är uppskattade av tittarna. De är också viktiga för samhällsdebatten och för att göra Sverige rundare. Det har både den tidigare och den nuvarande regeringen uttalat.
Två etapper återstår i digitaliseringen; Västergötland och Skåne. I slutet på oktober när de sista analoga sändningarna har släckts ned kommer cirka 2,2 miljoner svenskar ha valt det digitala marknätet för sina framtida tv-sändningar. Det är en betydande del av svenska folket och till exempel långt fler än som hittills valt 3G för sin mobil. Till detta kommer hundratusentals tittare som också använder marknätet i till exempel sommarstugor och husvagnar. Alla dessa förväntar sig att de kan följa med den tekniska utvecklingen och förutsätter givetvis att det digitala marknätet är ett framtidssäkert sätt att ta emot tv-sändningar.
Tv-branschen har utvecklats starkt de senaste åren, inte minst tack vare utveckling av det digitala marknätet. Tittarna har på ett övertygande sätt tagit till sig denna form för tv-sändningar och marknätets ställning är för närvarande mycket stark. Idag finns en mängd svenska tv-kanaler etablerade som totalt sysselsätter fler än 5.000 anställda. Detta har också medfört ökade intäkter till filmbolag, musiker och andra kulturarbetare. Regeringen föreslår inom kort lagändringar som öppnar för konkurrens mellan flera operatörer i marknätet vilket medför att Boxers ensamrätt kommer att försvinna. Flera aktörer kommer att kunna erbjuda tv-abonnemang till svenska tv-tittare, vilket kan främja utvecklingen i marknätet och tillfredsställa tv-tittarnas behov av ett varierat utbud, bättre kvalitet och lägre priser.
En fortsatt expansion av utbudet är angelägen. Efterfrågan på utrymme för flera tv-kanaler är stort och i den senaste tillståndsomgången sökte ytterligare 36 kanaler sändningstillstånd, men på grund av frekvensbrist fick endast sju stycken plats.
Det lokala tv-utbudet kan vidareutvecklas och möjligheten att se tv från våra grannländer kan bli en realitet. Utvecklingen medger också en möjlighet att ta emot tv i små handburna terminaler som kan användas utanför hemmet.
HDTV står inför sitt stora genombrott. Efterfrågan hos publiken är stark och en redan stor och snabbt växande del av befolkningen har investerat i HD-klara tv-skärmar för att kunna ta emot tv-sändningar med framtidens teknik. Andra distributionsformer erbjuder redan HDTV och tv-tittarna förutsätter att även marknätet kommer att erbjuda HDTV.
En förutsättning för att dessa tjänster ska kunna erbjudas i marknätet är att de lediga frekvenser som är avsedda för tv-sändningar inte används för andra ändamål. Vi anser att det vore ett svek mot de hushåll som tar emot tv via marknätet om de inte får tillgång till HDTV.
Det vore olyckligt om regeringen nu väljer att sätta stopp för det digitala marknätets fortsatta utveckling, och i stället prioriterar andra ekonomiska intressen. Det skulle hämma mångfalden i medierna och tv-publiken skulle känna sig inlurade i ett föråldrat system för sin tv-mottagning. tv-branschen skulle uppfatta det som ett uttalat ställningstagande mot ett rikstäckande och väl fungerande distributionssystem.
Regeringen verkar dock förbereda sig för en mediepolitisk omläggning där yttrandefrihet, mångfald och tv-tittare får stå tillbaka för andra ekonomiska intressen. Vill regeringen verkligen förvägra tv-tittarna ett bredare utbud med bättre kvalitet? Hur motiverar regeringen att den planerar åtgärder som riskerar att hindra en vidare utveckling av marknätet och därmed hindrar de tv-tittare som nyligen har köpt ny mottagningsutrustning för marknät från att få tillgång till framtidens tv?
Vi har satsat på att bygga ut marknätet. Hushållen har investerat i en teknik de tror är framtidssäker. Nu väntar de på nya tjänster, bland annat HDTV. Om man inte fullföljer utbyggnaden av marknätet är det ett svek mot konsumenterna.
EVA HAMILTON
JAN SCHERMAN
HASSE BREITHOLTZ
JONAS SJÖGREN