Att öka jämställdheten och därmed tillväxten i näringslivet kräver ett brett och långsiktigt arbete. Det handlar om alltifrån att främja och stödja kvinnors företagande till att underlätta vardagen för kvinnor och män genom avdrag för hushållsnära tjänster, underhåll och reparationer. Vi tror också att jämställdhetsbonusen i föräldraförsäkringen kommer att betyda att fler män väljer att stanna hemma med barnen. En barnomsorgspeng som ökar valfriheten kommer också att göra det lättare att kombinera familj och arbete.
Det är många små saker som behöver åtgärdas för att skapa möjligheter för fler kvinnor att bli del av ledningsgrupper och ta på sig tunga vd-roller. Nödvändiga steg mot mer jämställda styrelser. Vi är övertygade om att jämställdhet inte bara är bra utifrån ett demokratiskt perspektiv, utan också lönsamt. De flesta företag har kvinnor som kunder och det kan helt enkelt vara vinstgivande att förstå en större del av marknaden. Men det finns också bevis för att det är bra för aktieägarna på fler sätt. En global studie från McKinsey visar till exempel att företag med fler än 3 kvinnor i toppen är lönsammare än andra.
En av symbolfrågorna har kommit att bli andelen kvinnor i börsbolagens styrelser. En jämnare representation av kvinnor och män i bolagsstyrelser är en viktig rättvisefråga. Traditioner och manliga nätverk får inte hålla kvinnor borta från den ekonomiska makten i samhället.
Regeringen jobbar aktivt med att förbättra jämställdheten i de statliga bolagen. Vi har ökat från 22 procent till 33 procent kvinnor bland ordförande och 47 procent till 49 procent kvinnor i styrelserna. Det aktiva arbetet består bland annat i att respektive minister som har ansvar för bolag frågar efter både en manlig och en kvinnlig kandidat till en viss position. Vi har också systematiskt förbättrat våra nätverk och sökprocesser för att nå utanför de gängse kretsarna. Det är nödvändigt att ha många kvinnliga kandidater eftersom det har visat sig att 7 av 10 kvinnor som tillfrågas tackar nej.
Men de har faktiskt också gått framåt i de noterade börsbolagen. Andelen kvinnor har ökat från 6 procent år 2002 till 19 procent år 2008. Det finns olika sätt att se på om det gått framåt det senaste året. Folksams jämställdhetsindex, som bara studerar 8 procent av bolagen, visar att det gått bakåt. Men det ger inte hela bilden. Om man i stället väljer att titta på det mer vedertagna Large Cap på Stockholmsbörsen så ökade andelen kvinnor med 5 procent mellan 2007 och 2008.
Även om det sker en positiv utveckling så går det långsamt. Allt-för långsamt. Vi anser dock inte kvotering vara bästa lösningen då vi anser att denna fråga är ägarnas ansvar. Att byta ut en orättvisa mot en annan är ingen bra lösning, oavsett om de som diskrimineras är kvinnor eller män. Vi vill se ett jämställt samhälle där vi bedöms efter vår kompetens och våra förmågor och meriter, inte kön eller hudfärg. Det går inte att åstadkomma med symbolpolitik, utan kräver ett uthålligt arbete på alla nivåer i samhället.
Vi anser att man bör använda de verktyg som finns tillgängliga för att komma framåt. ”Svensk kod för bolagsstyrning” är ett sådant och där står uttryckligen i regel 4.1 att ”en jämn könsfördelning ska eftersträvas”.
År 2005 antogs Koden för bolagsstyrning. Det är en del av näringslivets självreglering och var resultatet av ett samarbete mellan det privata näringslivet och den statliga Förtroendekommissionen i den så kallade Kodgruppen. Grunden i koden är att den ska följas eller förklaras. Från och med 2009 så gäller koden för alla börsnoterade bolag, oavsett storlek.
Bolagskodens främsta syfte är framför allt att säkerställa att bolagen sköts med ägarnas intresse för ögonen, men även att bidra till förbättrad styrning av svenska bolag, höja förtroendet för svensk bolagsstyrning på den internationella kapitalmarknaden och därmed främja det svenska näringslivets tillgång till utländskt riskkapital.
Nytt för i år är att valberedningen enligt ”Svensk kod för bolagsstyrning”, regel 2.6, måste motivera sitt yttrande om styrelsens sammansättning. Denna motivering ska finnas tillgänglig på bolagets webbplats. Det här är en förändring som vi välkomnar eftersom det skapar transparens och tydlighet i en viktig fråga.
Det är hög tid att använda de verktyg som börsbolagen har ställt sig bakom. I och med det nya ansvaret för alla börsbolag att ha en valberedning och att den ska förklara hur styrelseförslaget är sammansatt, så ser vi för första gången en möjlighet att få en samlad bild av hur valberedningar resonerar kring jämställdhet och vilka planer de har för att eventuellt förbättra en skev bild.
Därför skickar vi denna vecka ett brev till alla valberedningsordförande i de börsnoterade bolagen med ett önskemål att få valberedningarnas yttranden som beskriver hur de jobbat med att ”eftersträva en jämn könsfördelning”. Vi kommer att göra en sammanställning som blir tillgänglig för alla som vill få hela bilden hur de svenska börsföretagen jobbar med jämställdheten i bolagsstyrelsen.
Vi ser fram emot dessa svar eftersom vi är övertygade om att det finns mycket information som hittills har sagts på bolagsstämmor, eftersom ”Svensk kod för bolagsstyrning” har haft ett motiveringskrav redan tidigare men som inte har fångats upp på ett systematiskt sätt. Genom denna uppföljning så kommer vi också att kunna se om det finns något annat som vi kan göra för att förbättra tillgängligheten av kvinnor som kan ta styrelseuppdrag.
På regeringens uppdrag utformas också ett nytt styrelseutbildningsprogram för kvinnor. Syftet med detta är att kvinnor ska få ett finansiellt bidrag att söka sig till den styrelseutbildning som de själva väljer. Samtidigt som de blir en del av ett regionalt och nationellt nätverk som blir synligt för den som letar kvinnliga kandidater till en styrelseplats. Detaljerna kring detta kommer att presenteras inom några veckor.
Slutligen vill vi understryka att det finns många kompetenta kvinnor som kan ta plats i styrelserna i både små och stora företag. Och det är vår förhoppning att också företag som inte behöver följa ”Svensk kod för bolagsstyrning” inventerar och tillfrågar kvinnor i sina nätverk för att ge företaget breddad kompetens. Oavsett företagsstorlek är det viktigt med fler kvinnor i styrelserna och ledningarna för Sveriges företag. Det bidrar till att stärka svensk konkurrenskraft.
MAUD OLOFSSON
NYAMKO SABUNI