Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Regeringen tvingade fram större biståndsavräkning”

Biståndsminister Isabella Lövin (MP) har försvarat de ökade avräkningarna med att andelen ensamkommande barn har ökat och att fler asylsökande bor på anläggningsboende. Det stämmer inte, skriver artikelförfattarna.
Biståndsminister Isabella Lövin (MP) har försvarat de ökade avräkningarna med att andelen ensamkommande barn har ökat och att fler asylsökande bor på anläggningsboende. Det stämmer inte, skriver artikelförfattarna.

Migrationsverket publicerade i förra veckan en prognos som visade på rejält sänkta kostnader för att ta emot asylsökande. Det skulle kunna minska avräkningen från biståndet med 3,4 miljarder. Men regeringskansliet uppmanade då Migrationsverket att ändra prognosen för att visa högre kostnader, skriver Staffan Landin och Henrik Westander.

Migrationsverket publicerade den 7 februari en ny prognos för regeringen med väsentligt lägre kostnader för att ta emot asylsökande. Det betydde att regeringen, med stöd av den officiella prognosen, bara kunde överföra 4,0 i stället för 7,4 miljarder kronor från biståndet för att finansiera asylmottagningen.

Regeringskansliet kontaktade omedelbart Migrationsverket och uppmanade dem att använda en äldre modell för sina beräkningar, en modell som verket tidigare hade bytt ut för att de ansåg att den var ”missvisande”. Migrationsverket lydde regeringen och bytte inom några timmar tillbaka till den ”missvisande” beräkningsmodellen, en modell som kraftigt överskattar kostnaderna för de personer som söker asyl i år och som sannolikt också strider mot OECD:s regelverk.

Står regeringen fast vid modellen kommer den under 2017 att avräkna fyra gånger så mycket per asylsökande som genomsnittet för Göran Perssons regering och dubbelt så mycket som alliansregeringen. Regeringen och Vänsterpartiet kan reparera skadan genom att använda rätt prognos i de aktuella budgetförhandlingarna. Då minskar avräkningarna från biståndet med 3,4 miljarder kronor i år och med 0,4 miljarder nästa år.

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet var kritiska mot alliansregeringen, och påpekade i riksdagen i november 2013 att den ”senaste tiden har avräkningarna för flyktingmottagande ökat drastiskt”. De ansåg att ”Sverige har råd att både ta emot flyktingar och bedriva bistånd” samt att avräkningarna måste ”göras med rimliga avvägningar”.

Vid denna tidpunkt, år 2014, uppgick flyktingavräkningarna från biståndet till 4 miljarder kronor. Vänsterpartiet ville i sina budgetförslag minska denna summa med 2,0 miljarder kronor och Miljöpartiet ville reducera den med 1,6 miljarder kronor. Men ändå har den nya regeringen, i samarbete med Vänsterpartiet, kraftigt ökat avräkningarna från biståndsbudgeten under 2015 till 2017, både räknat i kronor och i relation till antalet förväntade asylsökande.

Biståndsminister Isabella Lövin (MP) har försvarat dessa ökade avräkningar med att andelen ensamkommande barn har ökat och att fler asylsökande bor på anläggningsboende. Som en av oss, Staffan Landin, visat så stämmer inte detta. Andelen ensamkommande flyktingbarn under 2016 och 2017 har inte alls varit större än normalt, snarare något mindre. Det samma gäller andelen i anläggningsboende.

Hur kommer regeringen och Vänsterpartiet i de kommande budgetförhandlingarna att ställa sig till den felaktiga och allt för stora avräkningen från biståndet?

Med den förändrade flyktingsituationen i Sverige borde avräkningarna minska väsentligt under 2017. Antalet asylsökande har reducerats från 163 000 år 2015 till förväntade 34 700 i år. Andelen ensamkommande flyktingbarn minskar. Handläggningstiderna blir kortare.

Ändå föreslog regeringen i budgetpropositionen för 2017 att avräkningarna från biståndsbudgeten skulle uppgå till hela 8,1 miljarder. Budgeten baserades på Migrationsverkets prognos från juli 2016. Men i oktober, efter att budgeten hade presenterats, upptäckte Migrationsverket att den använda beräkningsmodellen överskattade kostnaden och de övergick till att använda en ny modell för sina prognoser. Skälet var att myndigheten, som de skrev, ansåg att den tidigare modellen var ”missvisande”.

Det framgick av Migrationsverkets nya prognos i oktober att regeringen, med stöd av den missvisande prognosen, under 2016 hade överfört 1,6 miljarder för mycket från biståndet. Och att de avräkningsbara kostnaderna för 2017 skulle bli väsentligt lägre än vad regeringen angav i budgetpropositionen. Fast så blev det inte.

Den 7 februari, klockan 12.00, offentliggjorde Migrationsverket sin senaste prognos samtidigt som de översände den till regeringskansliet. Myndigheten stod fast vid sin nya och lägre kostnadsprognos. Men regeringskansliet accepterade inte Migrationsverkets prognos, utan kontaktade dem omgående för att få dem att återgå till den betydligt högre kostnadsprognosen, den som Migrationsverket ansett vara missvisande.

I mejlet till Migrationsverket skrev regeringskansliet: ”Jag såg i prognosen att ni hade gjort samma DAC avräkning som föregående prognos…” och mejlet fortsatte: ”Detta bad jag er att ändra sist och då inkom ni med ett nytt reviderat underlag. Det behöver ni göra även nu och till nästa prognos måste ni använda prognosen för 1:2, inte årsredovisningen. Kan ni skicka in ett nytt underlag så fort som möjligt.”

Grafik: Kraftigt ökad biståndsavräkning

Migrationsverket följde regeringskansliets uppmaning, vilket innebär att den uppskattade dygnskostnaden för asylsökande i år höjs från 451 kronor i Migrationsverkets första prognos till rekordhöga 839 kronor efter samtalet från regeringskansliet. Det innebär också att regeringen – trots att antalet asylsökande fortsätter att minska kraftigt – kan överföra 7,4 miljarder kronor från biståndsbudgeten i stället för 4 miljarder i Migrationsverkets första prognos.

Av en ren tillfällighet sparade vi en skärmdump av Migrationsverkets första version av prognosen. Annars skulle den sannolikt inte ha blivit känd, inte heller att regeringskansliet kontaktade myndigheten för att få den att ändra sin modell och de prognosticerade kostnaderna.

När vi frågar ansvariga inom regeringskansliet om motivet får vi svaret att Migrationsverket hade räknat fel och att regeringskansliet därför korrigerat felet. Detta är inte korrekt och ett anmärkningsvärt underbetyg åt regeringens egen expertmyndighet.

Sanningen är att det är regeringens modell som under 2016 och 2017 blivit grovt missvisandevilket framgår av en promemoria som en av oss, Staffan Landin, presenterar i dag.

Problemet med regeringens modell – som bygger på prognosticerade utgifter – är att stora delar av de asylkostnader som uppstod under 2015 betalas ut under 2016 och 2017. För det första är det ett brott mot OECD:s regelverk att avräkna kostnader som uppstår senare än under de första 12 månaderna i landet. För det andra blir den uppskattade kostnaden för de asylsökare som kommer 2017 direkt felaktig när den räknas ut genom att dividera verkets utgifter för 2017 (som ju också inkluderar stora delar av 2015 års kostnader) med det lägre antalet asylsökande i systemet. Det är alltså ett inbyggt räknefel i modellen som gör att färre flyktingar 2017 ger högre prognostiserade utgifter.

Trots att Migrationsverket redan i oktober 2016 ansåg att modellen var missvisande (något som även Riksrevisionens granskning lyfte fram), verkar regeringen fast besluten att använda den. Om modellen får ligga till grund för vårändringsbudgeten innebär det en rekordstor avräkning med 216 000 kronor per asylsökande under 2017, fyra gånger så mycket som genomsnittet på 55 000 kronor under Göran Perssons regering (2000–2006) och dubbelt så mycket som de 104 000 kronor som årligen avräknades under alliansregeringen (2007–2014).

Kristdemokraterna och Vänsterpartiet har nyligen motionerat om avräkningarna i riksdagen. Utrikesutskottet behandlar frågan i dag, torsdag den 16 februari, och kan då slå fast att det måste klargöras varför överföringarna har ökat så kraftigt under den nuvarande regeringen, och om regeringens modell för avräkningar är förenlig med OECD-reglerna.

Hur kommer regeringen och Vänsterpartiet i de kommande budgetförhandlingarna att ställa sig till den felaktiga och allt för stora avräkningen från biståndet?

DN Debatt. 16 februari 2017

Debattartikel

Staffan Landin, frilansskribent och biståndsexpert och Henrik Westander, biståndsengagerad medgrundare av pr-byrån Westander:
”Regeringen tvingade fram större biståndsavräkning”

Repliker

Ulrika Modéer (MP), statssekreterare på utrikesdepartementet:
”Regeringen ser över systemet för avräkningar”

Slutreplik från Staffan Landin och Henrik Westander:
”Översynen av biståndsavräkningarna måste ske öppet” 

 

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Välkommen att kommentera på DN Debatt
Nu kan du kommentera artiklar på DN Debatt via tjänsten Ifrågasätt. Kommentarer ska hålla sig till ämnet och hålla god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer. DN och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort inlägg vi bedömer som olämpliga.