Fakturabedrägerier mot företagare har blivit ett allt större samhällsproblem. Under förra året ökade antalet anmälda bedrägerier med 29 procent. Sett över flera år har antalet mångfaldigats. Regeringen tar frågan på stort allvar och har genom ökade resurser till rättsväsendet skapat förutsättningar för polisen att arbeta metodiskt med frågan.

Sedan ett par år tillbaka gäller dessutom nya regler för Kronofogdens register, som bland annat innebär att myndigheten på begäran ska rätta, blockera eller ta bort uppgifter som är missvisande vilket bland annat innefattar så kallade bluffakturor.

Men utvecklingen kring bluffakturor är oroande varför det finns anledning att pröva om lagstiftningen kan förändras för att öka lagföringen.

Näringslivsorganisationer som Svensk Handel och Företagarna vittnar om en drastisk tillströmning av antalet småföretagare som söker hjälp efter att ha drabbats av falska krav och aggressiva indrivningsförsök. Den företagare som vet hur man ska bemöta falska krav behöver sällan oroa sig för att drabbas av konsekvenser, som till exempel betalningsanmärkningar, som en följd av falska fakturor.

Ändå görs uppskattningar om att fakturabedragarna omsätter miljardbelopp varje år. Vissa drabbade betalar medvetet oriktiga krav på grund av rädsla eller osäkerhet om vad som gäller, andra för att slippa de insatser som kan krävas för att bestrida kraven.

En del av förklaringen till ökningen av misstänkta fakturabedrägerier kan sannolikt vara att sättet att begå sådana brott har förändrats under senare år. Den tekniska utvecklingen har medfört att det i dag är relativt enkelt att sätta vissa bedrägerier i system.

IT-utvecklingen innebär exempelvis att det snabbt och med små medel går att skicka ut oriktiga fakturor till ett stort antal mottagare. Bedrägeriförsök förekommer i form av erbjudanden som ser ut som fakturor eller som rent påhittade fakturor. Falska krav kan även föregås av telefonkontakter eller andra kontakter där offret på olika sätt vilseleds om att ett avtal har ingåtts.

Kunskap som finns att tillgå tyder på att det är ett förhållandevis litet antal huvudmän som ligger bakom lejonparten av fakturabedrägerierna. Det uppmärksammade målet i Helsingborg, där två tilltalade nyligen dömdes för grovt bedrägeri i en omfattande härva utgör en sällsynthet. Det har varit enkelt och förenat med relativt låg risk att sätta i system att skicka ut oriktiga krav och vilseleda mottagaren.

Trots de omfattande kostnader och besvär fakturabedrägerier orsakar i ett makroperspektiv, har rättsväsendet haft svårigheter att hantera brottsligheten. Ett problem är ofta att se helheten i en utredning om bluffakturor. Många gånger är det en gärningsperson eller ett företag som står för många utsända bedrägliga fakturor, men de drabbade finns i hela landet. Allvaret i ett enskilt brott kan då vara förhållandevis ringa, men helheten och systematiken gör kriminaliteten svår.

För att möta det växande problemet måste rättsväsendets myndigheter ta ett mer samlat grepp på en övergripande nivå. Men det finns också skäl att överväga om den straffrättsliga regleringen behöver justeras för att svara mot denna typ av brottslighet, samtidigt som proportionaliteten mellan olika brott måste bibehållas.

Regeringen ger nu därför i dagarna en utredare i uppdrag att se över bland annat bedrägeribrottet. Utredaren ska särskilt ta ställning till om omständigheter som att brottsligheten har haft systematiska inslag bör få större betydelse för brottsrubriceringen. Utredaren ska därtill analysera om det finns behov av att göra förändringar i straffskalorna för förmögenhetsbrotten.

Att hitta lösningar som möter problemet med bluffakturor är viktigt av flera skäl. Förutom att det är en viktig pusselbit i arbetet med att uppnå ett bättre företagsklimat i Sverige, har systematiska bedrägerier inte sällan nära kopplingar till och utgör en finansieringskälla för kriminella nätverk och organiserad brottslighet.

Det är därför angeläget att ta krafttag mot verksamheten från flera fronter. Förutom att skärpa lagstiftningen och förbättra rättsväsendets lagföring av misstänkta bedrägerier, behöver åtgärder vidtas för att öka kunskapen och för att förmå fler drabbade att ta strid mot falska krav för att på så sätt göra marknaden svårare att verka på för bluffbolagen.

Som en del i detta avser regeringen i dagarna att anordna ett kunskapsseminarium om fakturabedrägerier. Kännedom om hur man bör bemöta oriktiga fakturor är inte minst viktigt inför sommaren, då fakturabedrägerier erfarenhetsmässigt brukar öka i omfattning.

Beatrice Ask (M) Justitieminister
Annie Lööf (C) Näringsminister