DN Debatt

”Regeringens skatteförslag kan utlösa företagaruppror”

Bara kosmetiska förändringar. Den häftiga kritiken mot regeringens nya ­entreprenörsskatt ledde till att regeringen i går backade. Men Anders Borgs och Annie Lööfs nya förslag visar att de inte tagit till sig kritiken, skriver en rad ­företrädare för näringslivet.

Under dramatiska former ändrade regeringen sitt förslag om skatteregler för fåmansföretag efter en massiv kritik från landets företagare. Problemet är bara att förändringen som nu lagts fram i en lagrådsremiss endast är kosmetisk.

Regeringen har inte alls – mer än retoriskt – tagit till sig remisskritiken. Kravet på ägarandel om 4 procent och löneuttagskravet på 40 inkomstbasbelopp är helt verklighetsfrämmande för oss som är ute i verkligheten.

Förslaget innehåller fortfarande trösklar som kommer att snedvrida konkurrensen. Men det värsta av allt är att tillväxten hämmas och nya jobb uteblir. Inslaget av detaljstyrning är direkt anmärkningsvärt när bara två personer i ett dotterföretag får bli delägare. Regeringen har inte backat, den har helt vänt ryggen till landets företagare.

Annie Lööf och Anders Borg har i flera olika sammanhang framhävt tjänstesektorns betydelse. Bland annat så har Anders Borg tidigare sagt att ”jämför man Sverige med länder som liknar oss ser man vilken potential tjänstesektorn har. Här kan jobben bli fler och nya företag etableras”.

Trots de vackra orden lade regeringen nyligen fram ett förslag om förändrade så kallade 3:12-regler, det vill säga skattereglerna för den som är delägare i ett fåmansföretag. Vi har stor förståelse för att de komplexa, men också delvis generösa reglerna måste ses över, men regeringens förslag slår sönder möjligheterna för företag att fortsätta växa, inte minst i tjänstesektorn.

Lööf och Borg lanserade sitt förslag om förändringarna i 3:12 i en debattartikel (Di 12/4). Syftet med förslaget var att stoppa alla som ”utnyttjar reglerna på ett sätt som gör att de betalar väsentligt lägre skatt än många andra som arbetar”. Problemet är att förslaget i samma slag drabbar betydligt många fler företag i fler branscher.

Även om remisstiden var rekordkort var kritiken från remissinstanserna förödande. Landets företagare är upprörda och kritikerskaran växer i takt med att allt fler företagare upptäcker vad regeringen är på väg att göra. Det finns så många som 364.000 ägare i fåmansföretag, företag som sysselsätter 17 procent av alla anställda i Sverige. Regeringen själv gör bedömningen att detta innebär en skattechock på 700 miljoner kronor. Även med regeringens egen bedömning är detta den enskilt största negativa skatteåtgärd som drabbat landets företagare sedan alliansregeringen tillträdde 2006.

Förändringen innebär att fåmansföretagens ägare missgynnas kraftigt i jämförelse med de stora börsbolagens ägare. Vidare försvåras små företags möjlighet att gå samman och bygga större företag. Det gör det svårare att rekrytera och behålla kompetens genom att knyta nyckelpersoner till sig som är beredda att ta ett ägaransvar i verksamheten.

Med regelförändringen skapas en ny helt godtycklig gräns för när delägare i företag får börja använda den så kallade löneunderlagsregeln. Gränsen sätts vid en ägarandel på 4 procent – vilket drabbar företag som växer från små till stora.

Vilka är det som drabbas men som regeringen inte talat om?

• En städfirma i Jönköping som utför städtjänster för företagen i Jönköpings- och Gnosjötrakten har flera av sina medarbetare som delägare. De är nu 27 delägare. En konkurrent i Värnamo som i huvudsak utför städtjänster hemma hos Värnamobor, men också utför städtjänster hos företag i Gnosjötrakten, har 3 delägare. Båda företagen har 4 anställda per delägare. Företagen konkurrerar ofta om samma företagsuppdrag i Gnosjö. Enligt regeringens förslag skulle delägarna i städfirman missgynnas genom en klart hårdare beskattning än delägarna i konkurrenten. Avkastningskravet på städfirman ökar därför. Det är inte realistiskt att kompensera med höjda priser eftersom det leder till att kunderna då vänder sig till billigare alternativ. Mer omfattande kostnadsbesparingar kan endast göras genom neddragningar av personalkostnader. Följden blir att de båda företagen inte kan konkurrera på lika villkor vilket hotar städfirmans framtid.

• Ett snabbväxande it-konsultföretag har 400 medarbetare. Eftersom det är inte är börsnoterat och till stor del ägs av sina medarbetare klassas det som fåmansföretag. Ingen enskild i företaget har möjlighet att påverka sitt löneunderlag. Många äger mindre än 4 procent eftersom medarbetarna likt externa ägare har köpt aktier till marknadspris för sin redan beskattade lön. Med regeringens nya förslag kommer medarbetarna betala 57 procent i skatt, till skillnad från externa ägare som fortsätter att betala 25 procent i skatt. Om de i stället hade ägt aktier i ett företag som de inte är medarbetare i hade de betalat den lägre skattesatsen. I förslaget kommer medarbetarna straffas för att de vill äga en del i sin arbetsgivare. Medarbetaren Kristina belånade för något år sedan sin lägenhet för att köpa in sig till en andel på 0,5 procent. Det skulle därför löna sig för henne och hennes kollegor att säga upp sig för att bli externa aktieägare i bolaget.

Annie Lööf talar sig varm för småföretagare men riktar nu ett hårt slag mot fåmansföretagare i Småland. Anders Borg som har högre sysselsättning som största politiska mål krossar nu drömmarna för de snabbast växande företagen i framtidsbranscherna.

Vi som undertecknar artikeln är ense om att regeringen måste skrota förslaget, göra om och göra rätt, eftersom förslaget sätter svenska framtida jobb och tillväxt i fara. Det finns andra vägar framåt. I remissvaren har flera förslag presenterats som ger en rimlig balans mellan lön och vinstutdelning. Exempelvis kan ett tak för utdelning sättas eller en multipel för relationen mellan lön och utdelning skapas. Men tröskeleffekten på 4 procent måste bort.

Vem hade för en månad sedan trott att alliansregeringen skulle rikta den största skattechocken mot landets företagare i modern tid? Den växande ilska vi möter bland våra kollegor ute i Företagar-sverige måste regeringen ta på större allvar än den hittills gjort, annars kommer utvecklingen leda till ett företagaruppror.

Jonas Milton, vd, Almega AB
Stefan Koskinen, förbundsdirektör, Almega tjänsteföretagen
Jennifer Råsten, globalt verksamhetsansvarig, Netlight
Einar Janson, vd, Titania
Nils-Robert Persson, styrelseordförande, Cinnober
Jan Fredell, styrelseledamot, Fredells byggvaruhus
Kent Eric Lång, styrelseordförande, Triona
Niclas Carlsson, vd, Founders Alliance Foto: Scanpix