Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Regeringsförslaget att begränsa fri forskning strider mot lagen”

Forskningens frihet vilar på två grunder. Universitetens och högskolornas självständighet (den institutionella autonomin) utgör den ena, skriver artikelförfattarna. Bilden: Uppsala universitet.
Forskningens frihet vilar på två grunder. Universitetens och högskolornas självständighet (den institutionella autonomin) utgör den ena, skriver artikelförfattarna. Bilden: Uppsala universitet. Foto: FREDRIK PERSSON

I skuggan av en politisk utveckling i vår omvärld som kännetecknas av faktaresistens och expertförakt vill den svenska regeringen nu öka styrningen av forskningen i en grad som strider mot svensk grundlag. Vi anmäler i dag regeringens forskningsproposition till JO och JK, skriver tre forskare vid Uppsala universitet.

En fri forskning och högre utbildning är av grundläggande samhällelig betydelse för medborgarnas möjligheter till förkovran, kritisk debatt och opinionsbildning. Genom att ge utrymme för fritt tänkande och fritt sökande efter kunskap främjar den fria forskningen det civiliserade och demokratiska samhällets utveckling.

Totalitära stater kännetecknas istället av att högre utbildning och forskning är hårt styrd mot politiskt eller ekonomiskt önskvärda resultat. Här ses ofta en fri forskning och en självständig akademi som ett direkt hot mot ledningens legitimitet och ”rikets intressen”. Den fria kunskapsbildningens centrala roll för att hantera samtidens problem har ställts i blixtbelysning i en tid i Europa och USA där populistiska idéer som ”alternativa fakta” och ”privata sanningar” nu används som slagträ för omfattande samhällsförändringar.

Lyckligtvis är forskningens frihet skyddad, tillsammans med andra grundläggande friheter, enligt europeisk och internationell rätt. Den har dessutom ett starkt grundlagsskydd i de flesta demokratiska länder. Så även i Sverige. I vår grundlag (regeringsformen 2:18) stadgas att forskningens frihet är skyddad enligt lag, vilket innebär att forskningsproblem fritt får väljas, att forskningsmetoder får utvecklas fritt och att forskningsresultat får publiceras fritt (högskolelagen 1:6).

Istället för att följa grundlagens normgivning och agera kraftfullt för att stärka den fria forskningen vill nu regeringen fjärma sig från det civiliserade samhällets behov av fri kunskapsbildning och närma sig näringslivets önskan om offentligt finansierad produktutveckling.

Det är därför anmärkningsvärt att Sveriges regering nu placerat den fria forskningen i vårt land på stupstocken. I sin nyligen presenterade forskningsproposition (proposition 2016/17:50) föreslår regeringen kraftiga begränsningar av forskningens frihet. Vi menar att propositionen strider mot vår grundlag och därför inte kan tjäna som bas för Sveriges framtida forskningspolitik. Vi har i dag därför sänt en skrivelse till både Justitieombudsmannen och Justitiekanslern där vi framför en önskan om en juridisk prövning av propositionen, innan den läggs inför riksdagen. Konstitutionsutskottet har också informerats i denna fråga. Den fria forskningens grundlagsskydd har, såvitt vi vet, aldrig tidigare prövats i Sverige.

Forskningens frihet vilar på två grunder. Universitetens och högskolornas självständighet (den institutionella autonomin) utgör den ena. Vi menar att denna begränsas kraftigt i propositionen då regeringen med fast hand vill påverka vilka problem lärosätena ska beforska, hur arbetet ska utföras, hur olika typer av arbete ska värdesättas och vilka ekonomiska prioriteringar lärosätena ska göra. Några exempel:

Foto: DN Via en rad ekonomiska åtgärder vill regeringen styra lärosätenas verksamhet mot så kallad produktutvecklingsverksamhet, vilket innebär ett minskat utrymme för alla former av forskning. Forskning är ett systematiskt arbete för att söka efter ny kunskap eller nya idéer. Utvecklingsverksamhet (så kallat innovationsarbete) nyttjar istället forskningsresultat för att åstadkomma nya bestämda produkter (material, varor, tjänster).

Foto:  Propositionen betonar mycket starkt vikten av samverkan mellan universitet och samhälle. Men samverkan avser här inte det breda spridandet av kunskap i samhället som våra lärosäten länge har arbetat med. Med ”samhället” avser propositionen näringslivet och med ”samverkan” avses ekonomiskt lönsamt samarbete. Även här styrs alltså verksamheten bort från den fria forskningen och brett kunskapsspridande mot produktutveckling till näringslivets fromma.

Foto:  Regeringen vill också styra forskningen mot sju så kallade nationella forskningsprogram. Här påbjuder regeringen vilka forskningsproblem våra lärosäten företrädesvis ska ägna sig åt. Detta utgör en direkt begränsning av forskningens frihet.

Foto:  Regeringen aviserar också krav på utökad medfinansiering av till exempel nationell infrastruktur och stora forskningsprojekt. Medfinansiering innebär att lärosätena tvingas använda en allt större del av sina basanslag till specifika syften bortom deras kontroll. Det här är redan i dag ett hot mot den institutionella autonomin, då det avsevärt begränsar den del av basanslaget som är fritt fördelningsbart.

Den andra grunden för forskningens frihet är den enskilde forskarens rätt och möjlighet att själv välja inriktning på sin forskning, formulera sina frågeställningar, avgöra vilka metoder som ska användas och sedan formulera och offentliggöra sina resultat. Regeringen vill inskränka även denna:

Foto:  Då den institutionella autonomin krymper, minskar av nödvändighet det reella utrymmet för den enskilda forskaren att utöva fri forskning.

 

 

Foto:  Den aviserade kursändringen av statens finansiering, med minskade resurser för grundforskning och utökade medel för tillämpad forskning och produktutveckling, innebär att den reella möjligheten för att bedriva fri forskning minskar kraftigt.

Foto:  Styrningen mot politiskt och ekonomiskt önskvärda nationella forskningsområden medför påtagliga begränsningar i den enskilde forskarens möjlighet att fritt välja forskningsproblem, då problem inom dessa områden ska prioriteras framför andra forskningsproblem.

Att resurstilldelning och villkor som ställs av forskningsfinansiärer anger vissa ramar för forskningen innebär naturligtvis i sig inget hot mot svensk grundlag, och all offentligt finansierad forskningsverksamhet kan självklart inte utgöras av fri forskning. Men privata forskningsfinansiärer ska normalt ta det yttersta ansvaret för produktutveckling medan staten ska bära det yttersta ansvaret för att garantera forskningens frihet. Riksdagen har vid upprepade tillfällen också slagit fast att staten har ett unikt ansvar för att försvara forskningens frihet via ekonomiska medel, ramar och incitament. Utan tillräckliga anslag kan inget lärosäte eller enskild forskare utöva fri forskning. Vi menar alltså att forskningspropositionen begränsar denna frihet till en grad som strider mot vår grundlag och vår förhoppning är att JO/JK kommer att dela denna bedömning.

I ljuset av de samhällsförändringar som nu står för dörren i Europa och USA ter sig propositionens begränsningar av den fria forskningen oerhört olyckliga. Istället för att följa grundlagens normgivning och agera kraftfullt för att stärka den fria forskningen vill nu regeringen fjärma sig från det civiliserade samhällets behov av fri kunskapsbildning och närma sig näringslivets önskan om offentligt finansierad produktutveckling. Vår anmälan kan i detta avseende ses som ett test av hur starkt vårt samhälles juridiska fundament står emot de krafter som nu hotar det fria tänkandet.

DN Debatt. 18 februari 2017

Debattartikel

Göran Arnqvist, professor i Zooekologi, Uppsala Universitet; Shirin Ahlbäck Öberg, docent i Statskunskap, Uppsala Universitet och Ulf Danielsson, professor i Teoretisk fysik, Uppsala Universitet:
”Regeringsförslaget att begränsa fri forskning strider mot lagen”

Repliker

Klas Wåhlberg, vd Teknikföretagen:
”Vill akademin att företagen flyttar ut sin forskning?”

Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning:
”Samverkan avgörande för Sverige som kunskapsnation”

Slutreplik från de tre Uppsala-forskarna:
”De förstår inte den fria forskningens roll” 

 

Läs fler artiklar på DN Debatt. 

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Välkommen att kommentera på DN Debatt
Nu kan du kommentera artiklar på DN Debatt via tjänsten Ifrågasätt. Kommentarer ska hålla sig till ämnet och hålla god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer. DN och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort inlägg vi bedömer som olämpliga.