Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Reglerna för resursskolor har skärpts för mycket”

Ansökningar omprövas. Stockholm backar i frågan om resurskolor, där nya regler plötsligt minskade stödet till elever med särskilda behov. Utbildningsförvaltningen ska gå igenom samtliga ansökningar som fått avslag, och öka budgeten för 2014, skriver ­Lotta Edholm (FP), skolborgarråd i Stockholm.

Varje elev har rätt till det stöd som krävs för att han eller hon ska får en bra utbildning. Detta är en av de mest grundläggande principerna för svensk skola.
Den 18 april fattade en enig utbildningsnämnd i Stockholm beslut om nya regler för tilläggsbelopp för elever med omfattande behov av särskilt stöd. Syftet var att skapa ett rättssäkert system, med tydliga sökkriterier, då det gamla systemet var otydligt och svårbegripligt och där de insatser som sattes in aldrig utvärderades. Dessutom var det uppenbart att den bristande utvärderingen lett till ibland mycket stora vinster i en del av de bolag som driver fristående så kallade resursskolor.

Sedan Stockholms utbildningsförvaltnings bedömning av varje enskild ansökan blev känd för skolorna har det blivit uppenbart att en del elever inte beviljats det stöd som skolan ansökt om. Detta har i sin tur resulterat i den senaste tidens debatt kring såväl stödet till enskilda elever som de fristående resursskolornas förutsättningar att fortsätta bedriva undervisning. Debatten har i huvudsak handlat om skolor i Stockholm och närliggande kommuner, men i praktiken berörs varje svensk kommun av diskussionen om hur tilläggsstödet ska utformas.

Låt mig en gång för alla göra klart en sak: jag kommer aldrig att acceptera att en enskild elev inte får en skolgång med det stöd han eller hon behöver för att få en bra utbildning. Skolans främsta uppgift är ge varje ung människa de bästa förutsättningar att växa, inte bara genom kunskaper och bildning, utan som en hel individ. Detta gäller oavsett hur vi fördelar skolans resurser, men självklart är tilläggsstöd en viktig förutsättning för en del elever. Stockholm har haft, och kommer även framgent att ha ett mer omfattande stöd än de flesta andra kommuner i Sverige. 70 procent av tilläggsbeloppen i Stockholms stad avser insatser om går utöver vad skollagen kräver.

Stockholms stads skolbudget hör till de mest generösa i landet. Bara under 2013 ökade skolbudgeten med över en halv miljard kronor. Grundpengen som följer med varje elev hör till de högsta i landet med en ersättning på i snitt 75.000 kronor per elev. Utöver detta finns ett starkt socioekonomiskt fördelningssystem på över 900 miljoner kronor som går till skolorna för att kompensera för elevers olika förutsättningar, exempelvis till skolor med en hög andel nyanlända elever. Utöver detta grundbelopp (skolpeng och socioekonomisk ersättning) som fördelas ut till alla skolor kan skolorna också ansöka om ett så kallat tilläggsbelopp, som är till för de elever som är i omfattande behov av särskilt stöd.

De praktiska konsekvenserna av Stockholms nya regler för tilläggsbeloppet har fått oönskade effekter för en del enskilda elever. Mot den bakgrunden kommer Stockholm nu att sjösätta en rad angelägna åtgärder med ett enda mål – att säkerställa att varje elev i Stockholms skolor får det stöd som krävs för en fortsatt bra skolgång:

1. Utbildningsförvaltningen har fått i uppdrag att gå igenom samtliga ansökningar om tilläggsbelopp som fått avslag. Skolorna får också möjligheten att komplettera de ansökningar som är ofullständiga. Detta kommer sannolikt att innebära att fler ansökningar kommer att beviljas.

2. Den totala budgeten för tilläggsbeloppet för 2014 kommer dessutom att öka och uppgå till 330 miljoner kronor. Det innebär att den totala potten har ökat med 240 miljoner kronor på bara fyra år. Samtidigt öronmärks dessa medel så att de inte påverkar det socioekonomiska fördelningssystemet. Det socioekonomiska fördelningssystemet får för 2014 ett motsvarande tillskott av medel.

3.  En arbetsgrupp tillsätts för att se över skolsituationen ifall någon resursskola, trots dessa insatser, väljer att lägga ner sin verksamhet. Arbetet ska inriktas på att ge varje elev en bra fortsatt skolgång och garantera en bra övergång från elevens nuvarande skola till den nya. Redan i dag driver de kommunala skolorna många särskilda undervisningsgrupper för elever med omfattande stödbehov.

4. Uppföljningen av insatserna för barn i behov av särskilt stöd skärps. För mig är det oacceptabelt att de medel som är avsedda att ge en enskild elev med stora stödbehov en bra utbildning plockas ut som vinster, höga styrelsearvoden och aktieutdelning i fristående resursskolor. Bland de resursskolor som i dag finns i Stockholm har ledande aktörer under de senaste fyra åren plockat ut cirka 38 miljoner kronor ur skolorna som vinstutdelning och koncernbidrag. Till detta ska läggas nästan 33 miljoner kronor i styrelsearvoden. Totalt handlar det om mer än 70 miljoner kronor som tagits från det särskilda stödet. Vissa skolor har haft mycket goda vinstmarginaler. Det förekommer fall där nästan var tredje krona ur omsättningen har delats ut i vinst. Ovanstående gäller de skolor där minst tio elever beviljats tilläggsbelopp från Stockholms stad under något av de två senaste läsåren. Undantagna är ett par skolkoncerner med huvudsaklig verksamhet i andra kommuner.

Stockholms stad kommer från och med nu mycket noggrant följa upp hur resurserna används, så att varje elev verkligen får ett individuellt stöd kopplat till de egna behoven och förutsättningarna att fullfölja skolgången. Jag är inte främmande för att personligen anmäla en verksamhet till Skolinspektionen, om den plockar ut stora vinster samtidigt som eleverna inte får det stöd som de av Stockholms stad har beviljats resurser till.

När politiska beslut får oönskade följder måste vi som ansvariga politiker kunna fatta nya beslut. Syftet med det nya systemet för tilläggsbelopp är inte att frånta elever med behov av särskilt stöd deras rätt till en bra skolgång. Varje elevs rätt till en god utbildning är grundbulten i liberal skolpolitik.

Om tilläggsbeloppet

• Tilläggsbelopp är den extra ersättning som det finns möjligheten för skolan att ansöka om för elever i omfattande behov av extra stöd.
• Kostnaderna för tilläggsbeloppet har ökat. Kostnaden var 90 miljoner kronor 2009, 240,6 miljoner kronor 2010, 276,3 miljoner kronor 2011, 325,8 miljoner kronor 2012, 305 miljoner kronor 2013 (prognos). Budget för 2014 blir nu 330 miljoner kronor.
• Tidigare var det svårt att säkra att resurserna verkligen riktades till de elever som har omfattande behov, då det saknades både tydliga definitioner av vilka elever som omfattades och utvärdering av insatserna.
• Förändringen av systemet gjordes för att alla elever med omfattande behov av särskilt stöd verkligen ska få ett individuellt stöd kopplat till de egna behoven.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.