Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Rekordmånga unga tvingas bo kvar i föräldrahemmet”

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Hela 213.000 unga vuxna bor nu ofrivilligt hemma hos sina föräldrar. Det är den högsta siffran sedan vår rapport började publiceras för tjugo år sedan. Det är nu dags för regeringen och Stefan Löfven att införa en kommunal bostadsgaranti för unga under 25 år, skriver Marie Linder och Jonas Nygren, Hyresgästföreningen.

En egen bostad är avgörande för hur vi lever våra liv. Bostaden är en förutsättning för att unga vuxna ska kunna utveckla sina drömmar, sin självkänsla och i förlängningen bidra till hela Sveriges välmående. Det handlar om utveckling och tillväxt för både individ och samhälle. Människor måste ha en möjlighet att flytta till och från arbete och studier, bilda familj eller förändra sitt liv på andra sätt med hjälp av en ändrad boendesituation.

Därför är politikens svek mot en hel generation unga så kompakt. Dagens unga vuxna betalar ett högt pris för bostadsbristen. Kommunerna måste tillsammans med staten ta ett tydligare ansvar för bostadspolitiken. Ett sätt att göra det är att landets kommuner, med hänvisning till bostadsförsörjningsansvaret, fullföljer det åtagandet och inrättar en ungdomsgaranti där unga vuxna under 25 år erbjuds ett förstahandsboende.

Hyresgästföreningen har vartannat år sedan 1997 låtit undersökningsföretaget Skop genomföra en undersökning om unga vuxnas boende. I dag presenteras siffrorna för 2017 och resultatet är nedslående. Det råder ett stort gap mellan hur unga vuxna bor och hur de vill bo. Det råder också ett stort gap mellan bostadsbyggandet och efterfrågan på bostäder med rimliga hyror.

De unga vuxna som har flyttat hemifrån har relativt hög ekonomisk utsatthet jämfört med andra grupper. Nästan 70 procent av alla inneboende saknar till exempel kontrakt för sitt boende vilket gör dem särskilt utsatta.

Lite drygt 57 procent av Sveriges unga vuxna bor i egen bostad – det vill säga bostadsrätt, eget hus eller hyresrätt med förstahandskontrakt. Det är den lägst uppmätta andelen någonsin. En bidragande orsak är att andelen unga vuxna med egen hyresrätt har minskat. Samtidigt har andelen som bor kvar hemma eller i osäkra upplåtelseformer ökat.

Knappt en fjärdedel, nästan 200.000 av dem som har flyttat hemifrån, bor inte i egen bostad utan i andra hand, inneboende eller annat.

Knappt en av fyra, drygt 24 procent, bor hemma hos sina föräldrar. 1997 var motsvarande andel 15 procent. Drygt 80 procent – 213.000 – av de som bor hos sina föräldrar skulle vilja flytta hemifrån det närmaste året. Det är ungefär som om samtliga invånare i Norrköpings, Östersunds och Hylte kommuner skulle flytta ifrån sina kommuner samtidigt. En hisnande siffra.

Foto:

Dessutom visar årets undersökning att de som bor hemma generellt sett har betydligt sämre ekonomi och större ekonomisk utsatthet än de som har flyttat hemifrån. Exempelvis är arbetslösheten högre bland de hemmaboende än de som har eget boende.

Men undersökningen visar också att även de unga vuxna som har flyttat hemifrån har relativt hög ekonomisk utsatthet jämfört med andra grupper. Nästan 70 procent av alla inneboende saknar till exempel kontrakt för sitt boende vilket gör dem särskilt utsatta.

Och drygt fyra av tio unga mellan 20–27 år, alltså 365.000, som har flyttat hemifrån har inkomster som ligger under Konsumentverkets basnivå. Nästan var fjärde, 193.000 unga vuxna, lever dessutom under den gräns som Kronofogden har som lägstanivå att behålla vid skuldsanering.

Hyresgästföreningen har tidigare visat att vinstnivåerna för fastighetsägare redan är på en sådan nivå att det inte finns anledning att tro att marknadshyror på något sätt skulle förlösa byggandet i Sverige. Bostadsbristen är helt enkelt inte följden av en illa fungerande prissättning, utan av en allt för passiv bostadspolitik. Att som vissa aktörer då tala om marknadshyror som ett sätt för fler att kunna få en egen bostad är ett direkt hån mot en hel generation unga. Ett sådant system skulle på inget sätt gynna de grupper man säger sig vurma för, utan tvärtom ytterligare öka utsattheten för dem med svagast ställning på bostadsmarknaden.

Rätten till en bostad är en grundläggande del i den allmänna välfärden.

Hyresrätten är en flexibel boendeform som underlättar möjligheten till rörlighet på arbetsmarknaden och är därmed av stort samhällsintresse. Att inte kunna planera framtiden längre än vad den tillfälliga bostaden tillåter får förstås stora konsekvenser. Det är inte rimligt att livet ska behöva stå på vänt år efter år för att man tvingas bo under osäkra förhållanden eller måste bo kvar hos föräldrarna trots att man inte vill.

Samhället måste ta ett långt större ansvar för att öka bostadsbyggandet, främst av små hyresrätter med rimliga hyror. Rätten till en bostad är en grundläggande del i den allmänna välfärden.

Landets kommunpolitiker har ett stort ansvar för att använda de allmännyttiga bolagen på rätt sätt och tillgodose kommuninvånarnas och lokalsamhällets behov. De behöver också låta de kommunala bostadsbolagen behålla överskott för att kunna investera och se till att det byggs mer.

Kommunerna har ett tydligt ansvar för bostadsförsörjningen. De måste skaffa fram planer för bostadsbyggandet och använda sina allmännyttiga bostadsföretag till det de är till för – bygga och förvalta hyresrätter utifrån de behov som finns. En kommunal bostadsgaranti för unga kan bli ett viktigt verktyg för att se till att landets kommuner fokuserar på att bygga de bostäder det finns störst behov av.

Men kommunerna kan inte ensamma finansiera och genomföra den expansion som behövs av både bostäder och infrastruktur, därför behöver staten ta ett större ansvar.

Ett första steg är det investeringsstöd som regeringen har tagit fram och som enligt Boverket har stor efterfrågan. Det är ett sätt att åstadkomma fler hyresrätter som människor har råd att efterfråga. Ett annat är att råda bot på den skattemässiga obalansen mellan olika boendeformer. Även där har regering och riksdag en möjlighet att med politiska beslut förbättra möjligheterna för att fler ska kunna efterfråga en hyresrätt.

En annan väg framåt är en mer genomtänkt markpolitik. Både statens och kommunernas mark måste användas på ett offensivt sätt för att bidra till ett ökat byggande av hyresrätter. Satsningar på infrastruktur måste kopplas ihop ännu tydligare med krav på att det byggs hyresrätter. Först då kan vi få ett samhälle där politiken inte sviker en hel generation unga vuxna som idag tvingas sätta sina vuxenliv på vänt.

Stefan Löfven, det är dags införa en kommunal bostadsgaranti för unga under 25 år.

Bakgrund. Rapporten

Undersökningen ”Unga vuxnas boende i Sverige 2017” publiceras på torsdagen.

Hyresgästföreningen har undersökt hur unga vuxna bor vartannat år sedan 1997, detta är elfte året undersökningen genomförs.

Undersökningsföretaget Skop har under mars–april 2017 ställt frågor till 4 211 unga vuxna mellan 20 och 27 år kring hur de bor, deras boendeekonomi, hur de vill bo och hur de ser på sina möjligheter på bostadsmarknaden.

Urvalet är uppdelat på fyra grupper: Malmö/Lund, Göteborg, Stockholm och övriga riket. Enkätmaterialet har kompletterats med öppen statistik från SCB och Boverket.

DN Debatt. 18 maj 2017

Debattartikel

Marie Linder och Jonas Nygren, Hyresgästföreningen:
”Rekordmånga unga tvingas bo kvar i föräldrahemmet”

Repliker

Björn Wellhagen, näringspolitisk chef, Sveriges byggindustrier:
”Hyresgästföreningen jämför äpplen och päron”

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på DN Debatt och Insidan. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpligar.