Religionsundervisning. Genom att tillåta religiösa friskolor förtrycker samhället barnen, skriver fyra centerpartister.
På Centerpartiets stämma i maj erkändes principen att barns grundläggande rättigheter alltid kommer före föräldrars rätt att bestämma över sina barn. Det gläder oss därför att detta även fastslås i förslaget till ny skollag.
Jämställdhetsministern och utbildningsministern lyfter (31/5) även fram hur rättigheter kränks för barn som växer upp i familjer med ”starka hederstraditioner”. Vi vill därför extra applådera avskaffandet av möjligheter för föräldrar att undanta sina barn från rätten till den utbildning som är alla barns rättighet, oavsett vilken bakgrund de har.
Sabuni och Björklund tar även upp frågan om religiös indoktrinering av barn genom att påpeka att kristendomsundervisningen i skolan är avskaffad sedan fyrtio år, och att skolan skall vara saklig, allsidig och icke-konfessionell. ”Alla föräldrar skall kunna skicka sina barn till skolan förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen”. Inga sådana inslag skall finnas, säger de.
I konsekvensens namn: även här bör barnens rätt gå före föräldrarnas! En del föräldrar vill att deras barn skall bli ensidigt påverkade till förmån för någon särskild åskådning. I de allra flesta fall en religiös sådan. Något barnet inte har möjlighet att värja sig emot. Det gäller såväl föräldrar som lever inom hederskulturer som i kristna, och andra sekter där man begränsar friheten för barnen, där skolan då utgör funktionen att förstärka det egna ramverket. Den religiösa uppfostran, utöver själva religionsundervisningen, som skolan bistår med blir en komponent i kontrollsystemet gentemot barnet i form av religiös indoktrinering. Detta drabbar flickorna särskilt hårt men pojkar berörs också.
Vi menar att det är barnen som skall kunna lita på att de skyddas från religiös indoktrinering i första hand och skall kunna åtnjuta den självklara rätten att, som motvikt till familjens traditioner, få inblick i alternativa livsåskådningar, för att sedan kunna välja för egen del som vuxna. En rättighet som alla barn har haft som gått i de skolor som för fyrtio år sedan avskaffade kristendomsundervisningen.
Det är naivt att tro att man med regler och uppföljning skall kunna styra en konfessionell friskola mot en ”neutral och allsidig undervisning” för barnen. Själva grundidén med en konfessionell/religiös skola är att den skall vara just religiös och påverka barnet att utöva och ansluta sig till den aktuella religionen. Den kan då aldrig bli neutral – vare sig i sin undervisning eller i miljön på skolan i övrigt. Och det innebär att barnet de facto utsätts för religiös indoktrinering.
Detta kan vi inte acceptera. Att tillåta konfessionella skolor är ett svek mot barnen och då särskilt mot flickorna. Genom att tillåta konfessionella friskolor stöder samhället aktivt ett förtryck av barnen och samtidigt överförs segregationen och olika extrema uppfattningar till nästa generation. Låt extra undervisning i den egna religionen vara en sak som försiggår på fritiden och inte i den skola som skall förbereda barnet för livet som vuxna och som bekostas av allmänna medel. Den som invänder att de religiösa friskolorna är viktiga för valfriheten i ett liberalt samhälle bör fråga sig vems valfrihet och frihet man värnar. De vuxna föräldrarnas eller det omyndiga barnets.
Aphram Melki Idéarbetsgruppen Integration, Centerpartiet Stockholms län
Lennart Pettersson Riksdagsledamot Centerpartiet, Skåne
Lena Carlbom Centerpartiet Falkenberg
Fadime Ucpinar Centerpartiet Falkenberg