Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Rena biodrivmedel behöver stabila spelregler”

En av samhällets största utmaningar, och en högt prioriterad fråga för Alliansregeringen, är omställningen av våra transporter från fossila bränslen till hållbara alternativ. Just därför är det glädjande att det finns ett så stort intresse för dessa frågor, och att många delar med sig av sina synpunkter på de frågorna. En av dem är Johanna Jussila Hammes, som här på Dagens Nyheters debattsida skriver (24/3) att Alliansregeringens politik skulle vara felriktad och motverka våra egna mål, skriver it- och energiminister Anna-Karin Hatt (C).

Dess bättre är det ganska enkelt att reda ut en hel del av Jussila Hammes farhågor. För många av de frågor hon tar upp har regeringen nämligen berört och besvarat redan i den promemoria utarbetats och remitterats och som ligger till grund för den nya kvotplikten, liksom i 2014 års budgetproposition. 

Den vision Alliansregeringen slagit fast är att vi ska ställa om till ett klimatneutralt Sverige till år 2050. På vägen ska vi till 2030 ställa om till en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. För att komma dit krävs en rad insatser, där en ökad andel förnybara drivmedel är en. 

Det är just därför Alliansregeringen lagt fram förslaget om att öka låginblandningen av förnybart i bensin och diesel genom den så kallade kvotplikten. Tanken med kvotplikten är att den ska vara teknikneutral men samtidigt främja den nyaste och bästa tekniken så att vi får fram allt fler och allt bättre förnybara drivmedel. Och kvotplikten är utformad med just det i åtanke - vi vill successivt öka andelen hållbara förnybara drivmedel, och succesivt öka användningen av de mest klimatsmarta biodrivmedlen.

Jussila Hammes argumenterar för att hon skulle vilja se en kvotplikt som omfattar alla biodrivmedel, inte bara de låginblandade. Men skälen för att bara låta kvotplikten omfatta låginblandningen av förnybart i bensin och diesel är mycket goda. Om rena eller höginblandade förnybara drivmedel, som biogas eller E85, skulle omfattas av kvotplikten istället för dagens skattebefrielse skulle de nämligen ha svårt att konkurrera med de låginblandade alternativen. Tvärtom skulle det sannolikt leda till att de drivmedelsbolag som ska uppfylla kvotplikten skulle välja det enklaste alternativet, nämligen att öka låginblandningen – vilket i så fall skulle leda till att villkoren för de rena och höginblandade drivmedlen kraftigt skulle försämras. 

Den utvecklingen vill inte Alliansregeringen se, och vi fick också stöd för den linjen från det stora flertalet av dem som svarade på remissen av förslaget. 

Centerpartiet och Alliansen vill att de hållbara höginblandade och rena biodrivmedlen, som E85 och biogas, även framöver ska ha de goda och stabila spelregler de har. Just därför kommer de också framöver undantas från såväl koldioxidskatt som energiskatt. 

Jussila Hammes drar i sin debattartikel slutsatsen att E85 inte skulle vara ett klimatvänligt drivmedel genom att referera till en tämligen omtvistad rapport, som fått tung kritik. I själva verket visar Energimyndighetens rapportering för hållbara biodrivmedel 2012 på att det visserligen finns en variation när det gäller etanolens klimatnytta, som beror på var den kommer ifrån och hur den producerats, men samtidigt kan de visa att den genomsnittliga utsläppsminskningen för den etanol som används i Sverige är cirka 65 procent, jämfört med fossila alternativ. Den etanol människor tankar i Sverige bidrar alltså tydligt till att minska transporternas klimatpåverkan. 

Vi har från Alliansregeringens sida en hög ambition när det gäller att ställa om våra transporter. Genom en öka användningen av förnybara drivmedel kan vi minska klimatpåverkan, samtidigt som vi stärker vår försörjningstrygghet och skapar nya jobb och grön tillväxt i Sverige. Kvotplikten för att öka det förnybara inslaget i bensin och diesel är ett steg på vägen i det arbetet, och ett styrmedel som vi kommer kunna fortsätta utveckla över tid. 

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.