För att bli ett föregångsland och kunna konkurrera med kunskap är skattereformer en sekundär fråga. För att vi i framtiden ska ha högutbildade som genomgått utbildningar av yppersta internationella klass är en kvalitetsreform av den högre utbildningen en akut nödvändighet, skriver Sveriges förenade studentkårer i en replik till utbildningsminister Jan Björklunds och Saco-ordföranden Anna Ekströms artikel på DN Debatt den 5/6.
Alliansen och forsknings- och högskoleminister Tobias Krantz har många gånger talat om hur viktigt det är med en bra kvalitet på utbildningarna och att Sverige ska ha en högskola i världsklass. På DN Debatt 5/6 följde sedan utbildningsminister Jan Björklund och Sacos ordförande Anna Ekström upp det med att tala om en globaliserad värld och att utbildning ska löna sig. Äntligen lyfts debatten om den högre utbildningen upp, men tyvärr duckar ovan nämnda aktörer för det uppenbara och mest akuta i sammanhanget, nämligen att vi har en grundutbildning i kris.
Vi kan orda oss döva om skattesystem och hur en global världsmarknad växer fram. Givetvis är politiska bedömningar beroende av att världen är i ständig förändring och vi i Sverige måste ibland leka följa John, men vi måste också vara ett föregångsland. När Björklund och Ekström lyfter fram att ekonomier blir mer och mer beroende av människors kunskap och kompetens har de självklart helt rätt. Fler välutbildade stärker samhället i stort genom entreprenörskap och upprätthållandet av en strong utbildningstradition, två mycket relevanta aspekter i en framstående kunskapsintensiv ekonomi.
För att bli ett föregångsland och konkurrera med kunskap är skattereformer för färdigutbildade en sekundär fråga. För att vi i framtiden ska ha högutbildade som genomgått utbildningar av yppersta internationella klass är en kvalitetsreform av den högre utbildningen däremot en akut nödvändighet.
För våra studenter som satsar åratal av sina liv och tar hundratusentals kronor i lån räcker det inte med att erbjuda ett lånekort på biblioteket. Studerande vid svenska lärosäten kan i dag ha så lite som två timmar lärarledd tid under en studievecka. Det är självfallet en orimlighet och ett problem om Sverige ska konkurrera med kunskap. Kvalitetsbristerna inom högskolan kan framförallt härledas till bristen på resurser. Sedan början på 90-talet har resurserna urholkats med cirka 30 procent.
Vill Sverige vara ett föregångsland och även i framtiden ha minst 30 procent heltidsarbetande som räknas som höginkomsttagare, i enlighet med Björklunds och Ekströms uttalande, måste högskolekrisen tas på allvar. Sverige har inte råd att ignorera fundamentet i svenskt välfärdsskapande för att sedan vakna upp sömndruckna och ångerfulla.
SFS menar att en nödvändig nivå på en kvalitetsreform är en successiv infasning med 500 miljoner i ökat statsanslag per år under nästa mandatperiod. Uteblir satsningen leder det till exempelvis sämre tandläkare, sämre förskollärare och sämre äldreomsorg. Satsar vi resurser på en kvalitetshöjning inom den högre utbildningen kommer vi att stå oss väl i den internationella konkurrensen och säkra vår framtida välfärd.
Klas-Herman Lundgren
ordförande Sveriges förenade studentkårer, SFS
Robin Moberg
vice ordförande