Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Repliker

”Aktiebolagsskolor naturlig del av svenska modellen”

REPLIK. Att slå vakt om det svenska skolpengsystemet med gemensam finansiering och personlig valfrihet för alla borde vara en självklar del av en utvecklad svensk modell, skriver Peje Emilsson, grundare och ägare Kunskapsskolan.

Daniel Suhonen med flera skriver på DN Debatt (19/3) att aktiebolag inte ska få driva grund- och gymnasieskolor i Sverige och uppmanar de politiska partierna att samarbeta för att ta bort aktiebolagen ur den svenska skolan.

Rätten att välja mellan olika kommunala och fria skolor infördes 1992. Innan dess var principen att elever placerades i skolor utan att själv kunna välja. Och politiker bestämde vilka skolor som skulle finnas.

Många minns Drevdagen som politikerna stängde 1983 och omplacerade eleverna till skolan i Idre 2,5 mil bort. Efter sex års kamp kunde en friskola öppnas 1989. Drevdagen är inte det enda exemplet där elever och föräldrar revolterat mot politikers försök att lägga ner skolor och dela ut skolplatser. Fryxellska i Västerås eller Adolf Fredrik i Stockholm är två skolor med musikinriktning som kunde räddas först efter intensiva protester.

De ökade kraven på att få välja skola banade vägen för införandet av det unika svenska skolpengssystemet 1992. I Sverige har alla rätt att välja skola. I andra länder är den rätten förbehållna elever med föräldrar som har råd att betala, råd att flytta till ett ”finare” bostadsområde eller få stipendier för de är specialbegåvade.

Artikelförfattarna citerar en artikel i DN 1992 då jag var ordförande i Enskilda Gymnasiet/Carlssons Högstadieskola och skrev att ”stiftelsen/den ideella föreningen är i dagens Sverige den bästa formen för att driva privat skola”. Enskilda Gymnasiet och Carlssons Högstadieskola var då - och är nu - utmärkta skolor för ett litet antal elever. Innan skolpengen infördes var en plats på dessa skolor förbehållen den som hade råd att betala. Med skolpengen fanns det förutsättningar att expandera och erbjuda utbildning till många fler. Men – och det är ofta så i stiftelsedrivna skolor – intresset är primärt fokuserat på de elever som går där – inte på att bygga fler skolor för andra grupper av elever.

När jag 1999 startade Kunskapsskolan var det helt naturligt för mig att göra det i aktiebolagets form. Utan det hade vi idag inte varit 13.000 elever i 36 skolor i Sverige. Våra 1.200 medarbetare drivs av visionen att ge alla elever en så bra start i livet som möjligt. Människor har lika värde men är olika. Lär sig på olika sätt och i olika takt. Kunskapskolans personligt utformade pedagogik har nått stor framgång.

Vi erbjuder utbildning till elever med olika förutsättningar, fallenhet, intressen och mognadsnivå. Vi var först med att inrätta en kö för nyanlända och har nu flera hundra i våra skolor. Artikelförfattarnas påstående att vi skulle försöka exkludera elever är både tramsigt och förolämpande.

Aktiebolag driver idag 900 skolor med 170.000 elever. Lika många står i kö till dessa skolor – 40.000 vill börja hos oss på Kunskapsskolan. Jag betvivlar att Suhonen och hans medförfattare kommer att få gehör för sitt förslag att förbjuda aktiebolagsdrivna skolor och driva tillbaka Sverige till den tid då bara de med pengar har rätt att välja utbildning.

Utveckla - istället för avveckla - den svenska modellen är parollen vid den kommande socialdemokratiska partikongressen. Att slå vakt om det svenska skolpengsystemet med gemensam finansiering och personlig valfrihet för alla borde vara en självklar del av en utvecklad svensk modell.

DN Debatt. 19 mars 2017

Debattartikel

Mats Arnhög, Anne-Marie Pålsson, Daniel Suhonen och Sten Svensson:
”Nej till aktiebolagsskolor ingen höger-vänsterfråga”

Repliker

Peje Emilsson, grundare och ägare Kunskapsskolan:
”Aktiebolagsskolor naturlig del av svenska modellen”

Dan Olofsson, entreprenör:
”Skolors vinst skapas genom professionalism”

Anna Ekström, Gymnasie- och kunskapslyftsminister (S); Ardalan Shekarabi, Civilminister (S) och Katrin Stjernfeldt Jammeh, Kommunstyrelsen ordförande i Malmö (S):
”Marknadsstyrningens baksidor behöver bred debatt”

Marcus Strömberg, vd Academedia:
”En vemodig längtan efter en annan tid”

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.