Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Repliker

”Allmänhetens uppfattning om vinstmarginalerna är felaktig”

REPLIK. Det är dags att erkänna bristerna i dagens system skriver, regeringens särskilda utredare Ilmar Reepalu (DN Debatt 18/3). Det instämmer vi i, men vi undrar vilka de verkliga bristerna är, skriver Mikaela Valtersson och Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund.

Uppenbarligen uppskattas friskolorna eftersom det aldrig tidigare har gått så många i friskolor som nu, och därtill är det cirka 150.000-200.000 som står i kö till friskolor runt om i landet. I dag går mer än 8 av 10 elever i kommunala skolor. Skolinspektionen utfärdar miljonviten mot kommuner som Stockholm och Göteborg för att de inte har tillräcklig hög kvalitet i sina skolor. Samtidigt är den svenska debatten dessvärre helt inriktad på ekonomin – inte kvaliteten – i de skolor där cirka 17 procent av alla elever går, friskolorna.

Den stora faran i dag är den bristande kvalitet som finns i skolan och som också OECD har lyft fram i sin rapport. De fallande resultaten är oerhört bekymmersamma och den utvecklingen måste vändas. För att lyckas med detta måste fokus läggas på rätt åtgärder. Hade det varit kvaliteten som varit ledstjärnan hade diskussionen inkluderat alla skolhuvudmän, fristående som kommunal verksamhet, där fokus borde ligga på att åtgärda de dessvärre otaliga exempel runt om i landet på mycket dålig verksamhet som får fortgå år ut och år in.

Sverige behöver kraftsamling, alla goda krafter som vill bidra till att vända den fallande resultatutvecklingen borde bjudas in för att tillsammans med kommunerna vända resultatutvecklingen på skolområdet. För det är ju precis som utredaren skriver, det övervägande skälet till att friskolor startas är att individer har en idé om hur de kan bidra till människors utveckling och inlärning, att kunna erbjuda utbildning av högsta kvalitet och att kunna arbeta självständigt efter egna idéer. Såväl stora koncerner som mindre friskoleföretag kommer ur en idé om hur bra verksamhet kan bedrivas. Ofta från personer som har en bakgrund i den offentliga skolan. Idéer som också medför ett tydligt ledarskap, som vi ser avspeglas i att lärarna i friskolor har ett högre förtroende för sina chefer än vad kommunala lärare har. Friskolekoncerner och många andra friskolor har i flera år arbetat med ett omfattande kvalitetsuppföljningsarbete, något som många kommuner tyvärr helt saknar, vilket också Skolinspektionen har påpekat.

Forskning visar att etableringen av friskolor leder till positiva effekter. Skolverkets statistik visar att det är en större andel elever som når kunskapskraven i fristående skolor än i kommunala. Oavsett om man utgår ifrån föräldrarnas utbildningsnivå, om eleverna har svensk eller utländsk bakgrund så gäller samma mönster. I kommunala skolor minskar andelen födda utomlands som når kunskapskraven i alla ämnen från redan låga nivåer, från 48 till 46 procent. I friskolor är andelen betydligt högre och ökar från 74 till 75 procent.

Vinstfrågan tas ofta upp i debatten men det är sällan som fakta presenteras i anslutning till densamma. Det gör att den egna ”tron” ligger till grund för uppfattningen i sakfrågan. Det illustreras väl i den undersökning som Entreprenörskapsforum nyligen presenterade. Den visar att allmänheten har en helt felaktig uppfattning om vinstmarginalerna. Det vore intressant att veta vad resultatet skulle bli om det gjordes en undersökning där ingångsvärdet var att vinsten är ca 4 procent före skatt, vilket är som det ser ut. Att jämföra med 10-12 procent i andra tjänsteföretag och inte 40 procent eller högre som var fjärde svensk tror. Inte heller 26 procent som genomsnittet bland allmänheten tror. Lägg därtill informationen att överskottet som huvudregel redan återinvesteras, vilken är just vad Reepalu efterlyser.

I Sverige, till skillnad från andra nordiska länder, är det inte tillåtet att ta ut avgifter för friskolor. Vårt system gör att barn, oavsett föräldrars bakgrund och inkomst, kan välja skola, pengen följer med individen. I Danmark kostar en friskoleplats 2000-2500 kronor per barn och månad. Det är lite förvånande att utredaren lyfter det exemplet som ett föredöme.

Bland våra medlemmar finns alla typer av friskolor. Stora som små, AB som kooperativ och en mångfald av olika inriktningar på pedagogiken. De flesta friskolor är små. 94 procent har bara en eller två skolor. Hälften av våra medlemmar omsätter max 12 miljoner kronor.

Vi håller med utredaren om att det är bekymmersamt att det är tufft för små verksamheter. Tröskeln har blivit högre för att starta friskola och vi vet också att det är svårt för mindre skolor att få tillgång till kapital. Men lösningen på det problemet är ju inte vinstbegränsning utan handlar om helt andra åtgärder. Lika lite är vinstbegränsning något som vänder resultatutvecklingen i skolan, tvärtom visar ju forskning att raset skulle vara än värre om inte friskolor funnits.

Ingen är betjänt av att det sprids en felaktig bild av friskole-Sverige. Varken Friskolornas riksförbund, eller veterligen någon annan seriös aktör, försvarar företag som driver sin verksamhet med bristande kvalitet och samtidigt tar ut vinst. Men trots att det inte finns majoritet i riksdagen fortsätter den av vänsterpartiet initierade utredningen att jobba på för skattebetalarnas pengar. Ett arbete som mer förefaller baseras på känsla än på fakta.

Fyra av fem tycker att det är bra att vi kan välja skola i Sverige. Friskolor som är AB står i dag för en övervägande del av de alternativ som finns. Att några är stora och populära är inte problem, det är bevis på att de lyckats. Låt oss tillsammans ägna kraft åt att vända resultatutvecklingen i den svenska skolan i stället för att fokusera på saker som inte leder till detta.

DN Debatt. 18 mars 2016

Debattartikel

Ilmar Reepalu, regeringens särskilda utredare:
”Vi behöver reglera vinsterna i välfärden”

Repliker

Mikaela Valtersson, ordförande och Ulla Hamilton, vd Friskolornas riksförbund:
”Allmänhetens uppfattning om vinstmarginalerna är felaktig”

Said Abdu (L), näringspolitisk talesperson och Gulan Avci (L), ordförande Liberala kvinnor:
”Förslaget innebär näringsförbud för kvinnor”

Håkan Tenelius, näringspolitisk chef i Vårdföretagarna:
”Reepalus utredning hotar välfärdens kvalitet”

Thomas af Bjur, teamchef TCO:
”Vinst inget problem om kvaliteten är god”

Jan-Åke Fält och Sten Svensson, Nätverket för en likvärdig skola:
”Marknadskrafterna gynnar de starka”

John Lapidus, forskare i ekonomisk historia, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet:
”Reepalu glömmer den pseudoprivata välfärden”

Slutreplik från Ilmar Reepalu:
”Vi måste våga diskutera det oreglerade vinstuttaget” 

 

Läs fler artiklar på DN Debatt