Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Repliker

”Arbetsorganisatorisk forskning behöver stärkas”

REPLIK. Vi instämmer i förslagen från sju fackförbund på DN Debatt (4/1) om insatser för att minska ohälsan i arbetslivet, inte minst inom välfärdssektorer där kvinnor utgör en stor andel. Det finns dock ytterligare aspekter som vi tror är viktiga för att forskning och erfarenheter skall få ett starkare genomslag och bli en kraft mot sjukskrivningar och ohälsosamma arbeten där människors potential inte utvecklas, skriver fyra forskare.

Det är riktigt att mycken kunskap finns hos forskare och arbetsmiljöexperter och att denna inte nog förmedlas till arbetsplatsernas aktörer, till företagsledningar, lokala skyddsombud och fackliga organisationer samt företagshälsovård. De faktorer i individens arbete och nära arbetsvillkor som leder till stress och ohälsa är väl kända från forskning; Sverige har en internationellt framstående medicinsk och psykologisk forskning som visar på behovet av balans mellan arbetskrav, resurser och kontroll. Vi har även mycket oanvänd kunskap om arbetsmiljöarbetets styrning och varför denna brister.

Dock finns betydande kunskapsluckor om hur och under vilka villkor dessa forskningsinsikter kan omsättas i handling och länkas in i en organisatorisk kontext och bli till förändringsverktyg för arbetsplatsens kollektiva aktörer. Denna brist hör bland annat samman med att den arbetsorganisatoriska forskningen kraftigt skurits ner det senaste decenniet, forskning som handlar om relationerna mellan arbetets organisering och företagens organisation, styrning, ledningssystem och partssystemet.

Därmed minskar kunskapen om de avvägningar som måste göras mellan olika intressen och om målkonflikter med konsekvenser för arbetsvillkor och hälsa, men också för arbetsinnehåll och produktivitet. Dessa intressen kan såväl samverka som stå i motsättning till varandra och de processerna måste belysas.

För att forskningen ska främja hälsosamma och utvecklande jobb behövs alltså en renässans för den flervetenskapliga arbetsorganisatoriska forskningen. Forskningsfinansiärerna behöver få såväl ändrade riktlinjer som ökad kompetens om dessa frågor. Universiteten bör ges resurser för långsiktiga satsningar på arbetsorganisationsforskning, som komplement till den medicinska och individinriktade forskningen.

En sådan förändring svarar även mot en bredare syn på arbete, som inkluderar kvalifikationer, kreativitet, resurshushållning, inflytande, medbestämmande och förutsättningar att göra ett bra och kreativt jobb. Den knyter därmed an till den skandinaviska sociotekniska traditionen av autonomi och samverkan i arbetslivet, som varit ett framgångsrecept även ur produktivitetssynpunkt.

I fackförbundens artikel framhålls företagshälsovårdens viktiga roll och arbetsgivarnas ansvar, utpekat och konkretiserat i Arbetsmiljöverkets nya föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö. Dock saknas i artikeln fackens eget verktyg, de förtroendevalda skyddsombuden. För att ge kraft åt föreskriften behöver de anställdas egna resurser och organisation mobiliseras. Skyddsombudens ställning har dock försvagats under lång tid.

Även om lagar och föreskrifter ger arbetsgivaren huvudansvaret att leda verksamheten så att risker i arbetet förebyggs, ska detta systematiska arbetsmiljöarbete (SAM) ske i partssamverkan med anställda och skyddsombud. Det får inte hamna enbart i personalavdelningarna utan SAM måste vara en öppen och involverande process. I den situation som nu råder bör arbetsplatsnivån kraftigt stärkas genom ökade statliga anslag till de regionala skyddsombuden och till en stor utbildningssatsning. Där är kunskaper om arbetsorganisations- och styrningsmodeller ett givet inslag; den efterfrågas, visar våra studier, av chefer, företagshälsovård och skyddsombud.

Slutligen är det angeläget att det nationella centrum kring arbetsmiljö som nu utreds ges en tydlig roll på arbetsplatsnivå, som utöver att förmedla kunskap till arbetsplatsernas aktörer också innebär att fånga upp kunskapsbehov som kan initiera forskning.

DN Debatt. 4 januari 2017

Debattartikel

Företrädare för sju fackförbund och för tankesmedjan Arena idé:
”Kraftfulla satsningar krävs mot ohälsan i arbetslivet”

Repliker

Företrädare för Jusek:
”Minskad ohälsa räcker inte för bra arbetsmiljö”

Fyra forskare:
”Arbetsorganisatorisk forskning behöver stärkas” 

Läs fler artiklar på DN Debatt

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.