Repliker

”Bevara och utveckla utsläppsrätterna”

Professorerna Hassler, Krusell och Nycander betecknar (DN Debatt 2.11) handel med utsläppsrätter som skadligt. De förordar i stället skatt på koldioxid. Men det finns ingenting i texten som antyder att de förstår hur utsläppshandeln fungerar, skriver Per Kågeson.

Genom att sätta tak för utsläppen från kraft- och värmeproduktion samt energiintensiva industrier säkerställer EU att utsläppen från "handelsektorn" minskar med 21 procent till 2020 räknat från 2005 års nivå. Globalt finns inga exempel på snabbare minskning. Utsläppen sänks med 2,2 procent per år efter 2020 och upphör helt år 2056.

Etappmålet för 2020 nås till lägre kostnad än vad man bedömde när systemet introducerades. Det beror på att kostnaderna överskattades och på att man som alternativ till utsläppsrätter tillåtit köp av billiga utsläppskrediter från projekt i utvecklingsländerna. Finanskrisen har verkat i samma riktning men dess påverkan bedöms som ganska liten. Därtill har stöd till utbyggnad av sol- och vindkraft medfört att kostnaden för ny kraft inte tillåtits påverka priset på utsläppsrätter. Sammantaget har detta lett till överskott på utsläppsrätter och ett mycket lågt pris.

När taket sänks i snabbare takt efter 2020 och möjligheterna att använda utsläppskrediter upphör kommer priset på utsläppsrätter att stiga, troligen i ganska snabb takt. Det enda återstående hotet är om kostnaden för fossilfri produktion inte tillåts påverka priset på utsläppsrätter till följd av fortsatta subventioner av sol och vind.
Stöd till förnybar kraftproduktion behövs för att hjälpa nya tekniker till volymer som leder till att kostnaderna pressas. Men bidragen bör snabbt trappas av om man vill säkerställa en fungerande handel med utsläppsrätter och förhindra att andra fossilfria teknologier, inklusive eleffektivisering, inte missgynnas.

Koldioxidskatt är inget dåligt alternativ till handel med utsläppsrätter, men tvärtemot vad de tre professorer hävdar så är det mycket svårt att få igenom beslut om beskattning av koldioxid. Att EU valde handel framför skatt berodde främst på att alla beslut om skattenivåer måste vara enhälliga och att flera medlemsländer motsatte sig en harmoniserad koldioxidskatt. Handel med utsläppsrätter kunde däremot införas genom majoritetsbeslut.
I USA har även förslag om små höjningar av bensinskatten misslyckats, vilket bidragit till att en rad delstater valt att främja handel med utsläppsrätter. Som framgår av förra veckans the Economist förekommer mycket omfattande subventioner av bensin och diesel i en lång rad utvecklingsländer vilka tillhandahåller drivmedel till priser långt under världsmarknadspriset. Indonesien använder 20 % av statsbudgeten till sådana subventioner. Vägen till internationell beskattning av koldioxid är lång.

En fördel med EU:s utsläppshandel är att elektrifiering av vägtrafik medför att bilarnas utsläpp byter från den icke-handlande sektorn till utsläppshandeln utan att taket påverkas. Låt oss behålla och utveckla handelsystemet!