Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Repliker

”Dags att komma upp ur skyttegravarna”

Riksrevisionens rapport är delvis undermålig, och gynnar inte gynnar debatten om den svenska radions framtid, skriver Per G Borgå, Teracom AB i replik till Margareta Åberg (14/4).

Riksrevisionen har presenterat sin granskning av den planerade digitalradioövergången. Resultatet är en delvis undermålig rapport med dåligt underbyggda slutsatser som tyvärr inte gynnar debatten om den svenska radions framtid.

I december presenterade regeringens samordnare Nina Wormbs en plan för en digitalisering av den svenska radion. Det är en realistisk och konkret plan som stöds av radiobranschen och en majoritet av remissinstanserna. Genom en digitalisering får lyssnarna över hela landet tillgång till ett stort utbud av radiokanaler och nya tjänster, samt en robust medieinfrastruktur som fungerar även vid samhällsstörningar och kriser.

Riksrevisionen granskning har framför allt genomförts utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv. Det är en avgränsning som väcker fler frågor än det ger svar. Här ges tyvärr bara utrymme att besvara några av de felaktiga beskrivningarna i rapporten.

1) Felaktig bild av situationen i Europa

Ett exempel på brist på balans i rapporten är hur utvecklingen av digitalradio i övriga Europa skildras. Norge och Finland används som exempel på två ”motpoler” som valt att gå olika vägar. Den enda extremen i sammanhanget är Finland, som valt att stå utanför den breda rörelse mot digitalisering som vi ser i Europa. Norge är ett föregångsland, men har gott sällskap av bland andra Storbritannien, Danmark, Schweiz, Tyskland, Holland, Frankrike med flera som har byggt ut eller är på väg att bygga ut DAB/DAB+.

2) Grundlös kritik mot tekniska och ekonomiska bedömningar

Riksrevisionen menar att det finns en risk att de tekniska bedömningar som ligger till grund för övergångsplanen överskattat den yttäckning som DAB+ ger. Därför hävdar man att investeringen i det digitala nätet kommer att bli avsevärt högre än beräknat. Men fakta är att de kalkyler som Teracom gjort utgår från ett digitalt sändarnät som har motsvarande täckning som dagens analoga FM-nät, inklusive den för radion så viktiga yttäckningen. Sändarnätsberäkningar har även utförts av andra operatörer och programbolag i bland annat England, Schweiz och Norge, som alla har stora nät i drift. Alla beräkningar visar samma sak. Digital teknik är både mer kostnadseffektiv och mindre energikrävande än den analoga.

3) Ett digitalt nät kommer bli lika robust

Ett digitalt nät som ersätter det analoga måste självklart ha samma krav på robusthet och stabilitet. Det planerade nätet kommer att motsvara eller till och med överträffa dagens analoga sändningar i fråga om robusthet, tillgänglighet och redundans, med bibehållen täckning för mobil mottagning. Även i mindre tätbebyggda delar av Sverige.

Teracom delar uppfattningen att radio kommer att fortsatt utvecklas också på andra plattformar, bland annat internet. Men här finns ingen motsättning, snarare är det så att tekniken i sig inte är det viktigaste, utan fokus måste ligga på att alla kan ges likvärdig tillgång till innehållet och att robustheten och täckningen kan bibehållas. Det bör också vara det viktigaste för alla inblandade i debatten. Det mest konstruktiva är att försöka ta sig bort från skyttegravarna och se nyktert på frågan.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på DN Debatt och Insidan. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpligar.