Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Repliker

”Dålig evidenskompetens i forskning och vårdpraktik”

REPLIK. Vi håller med om att förutsättningarna för evidensbasering i forskning och vårdpraktik bör förbättras (DN Debatt (27/2). Men vi invänder mot påståendet att ”troligen inga andra åtgärder så effektivt skulle höja kvaliteten på svensk klinisk forskning och sjukvård som en satsning på Cochrane”. Problemet är att vad som skulle kunna kallas evidenskompetens generellt är alltför låg, skriver vetenskapsteoretikerna Morten Sager och Ingemar Bohlin.

På många områden är inte tillgång till mer information den stora flaskhalsen, även om förenklad tillgång till Cochranes översikter givetvis är något positivt. Påståendet att detta är den mest effektiva åtgärden bygger dock på en missuppfattning av hindren för höjd kvalitet i forskning och vårdpraktik. Väsentligare än ökad tillgång till information är kompetens att söka upp, värdera, tolka och använda den. Detta väljer vi att kalla evidenskompetens.

Med evidenskompetens avser vi:

  1. En teknisk förmåga att förstå sammanställningar av kvantitativa forskningsresultat, det vill säga en grundläggande förståelse av statistiska formuleringar om effektstorlekar eller riskuppskattningar. Utan sådan kunskap dras lätt felaktiga slutsatser av systematiska översikter. Daniel Kahnemans och annan psykologisk forskning visar att den mänskliga hjärnan har svårt att hantera information i ett statistiskt format. Hjärnan är mer mer anpassad för att dra slutsatser av fallstudier och enstaka exempel. Detta är insikter som behöver tas till vara av både producenter och användare av systematiska översikter om evidensbaseringens potential ska realiseras.
  2. En bred kunskapsteoretisk förståelse av vad olika metoder kan säga något om – och inte: Exempelvis att kvalitativa studier stort sett inte kan säga något om effektstorlekar och, omvänt, att kvantitativa studier inte i sig kan förklara vilken klinisk relevans en behandling har. Inom många utbildningar råder i dag en epistemologisk monokultur. Studenter blir i bästa fall bra på en sorts metod och lär sig i värsta fall varför alla andra metoder helt saknar värde. Sådan ensidighet är vanlig inom både den kvantitativa och den kvalitativa traditionen.
  3. En förmåga att hantera steget från forsknings- till tillämpningskontext. Ny forskning vid Karolinska institutet visar att evidensbaserade insatser får bättre effekt när de anpassas till nya sammanhang än när de utan anpassning överförs från ett sammanhang till ett annat (Sundell m fl 2015). Det som har fungerat där fungerar inte alltid här.

För att höja kvaliteten i hälso- och sjukvården behöver vi öka evidenskompetensen genom ökade satsningar på:

  1. Moment i vårdprofessionella och andra utbildningar som stärker förmågan att granska, bearbeta och översätta resultat från systematiska översikter till ett specifikt sammanhang.
  2. Tvärprofessionella och tvärvetenskapliga utbildningar där specialister utmanas att bredda sitt metodologiska kunnande och sin kunskapssyn. Personer skolade i såväl kvantitativa som kvalitativa metoder behöver utmanas att se begränsningarna i det egna paradigmet och andra metoders förtjänster.
  3. Forskningsprojekt och sammanhang i verksamheter där insikter och behov från olika kontexter kan mötas för att uppnå ökad förståelse, utan att behöva strida om begränsade resurser. Det handlar om att etablera mötesplatser och arbetsformer där dialog är ett nyckelredskap.
DN Debatt. 27 februari 2017

Debattartikel

Läkare och sjuksköterskor:
”Höj kvaliteten på sjukvården med en satsning på Cochrane”

Repliker

Vetenskapsteoretikerna Morten Sager och Ingemar Bohlin:
”Dålig evidenskompentens i forskning och vårdpraktik”

Slutreplik från läkare och sjuksköterskor:
”Sverige ligger efter i evidensbaserat arbete” 

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på DN Debatt och Insidan. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpligar.