Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Repliker

”Den svenska modellen kräver flexibilitet”

REPLIK. Ordförandena i Industrifacken påstår (DN Debatt 17/2) att riksdagspartier och arbetsgivarorganisationer, däribland Almega, skapar kaos i lönebildningen. Det är långt ifrån sanningen. Tvärtom ser vi stora möjligheter till konstruktivt partssamarbete där vi tar gemensamt ansvar för att utveckla kollektivavtalen och den svenska modellen, skriver företrädare för Almega.

I en föränderlig värld måste ett litet land som Sverige ha moderna och flexibla system för att hantera ständigt nya utmaningar i den globala konkurrensen. Den svenska arbetsmarknadsmodellen, där fack och arbetsgivare fått förtroendet att komma överens om stora delar av reglerna på arbetsmarknaden, förpliktigar. När strukturella förändringar i vår omvärld och nationellt sätter denna modell under press, är det upp till oss partsrepresentanter att gemensamt kunna leverera lösningar. Vi från Almega är beredda att svara upp mot det och vara med och ta ansvar.

Som företrädare för den växande tjänstesektorn ser vi hur tjänster får allt större betydelse för svensk ekonomi och sysselsättning. Samtidigt pressas kunskapsintensiva tjänstebranscher av ökad internationell konkurrens. Att stärka företagens konkurrenskraft måste vara en central utgångspunkt för avtalsrörelsen och lönebildningen.

Årets avtalsrörelse är ett gyllene tillfälle att påbörja utvecklingen av den svenska modellen, där lönebildningen i högre grad kan anpassas utifrån varje företags förutsättningar. Tillsammans med fackförbunden inom Akademikerna har Almega arbetat fram sådana former för lönebildning, som är bättre anpassade för ett modernt arbetsliv. Vår utgångspunkt är en mer bransch-, företags- och individanpassad lönebildning. Som en del i detta vi på flera avtalsområden utvecklat och prövat så kallade sifferlösa avtal – och konstaterar att de fungerar utmärkt inom ramen för den svenska modellen. De gör det mer attraktivt för fler tjänsteföretag att vilja vara med och omfattas av kollektivavtal.

En del hyser både farhågor och förhoppningar om sifferlösa avtal – både om att de skulle leda till höga och låga löneökningar. Möjligen är det detta industrifacken ger uttryck för när de anklagar Almega för att retirera från ”det gemensamma samhällsbygget, den svenska modellen och ansvaret för rikstäckande kollektivavtal”. Studier och erfarenheter visar dock att på aggregerad nivå blir resultatet på tiondelen när densamma för lokal lönebildning jämfört med centralt siffersatta avtal. Skillnaden är att med centralt siffersatt avtal måste alla företag betala samma lönehöjning, medan företag med sifferlösa avtal kan anpassa löneökningarna efter sin bärkraft.

Att reformera och utveckla den svenska modellen är en stor och viktig uppgift, och Almega vill vara delaktig och drivande i den. Ska vi lyckas måste vi som parter ha förmågan att omvärdera våra egna roller. En sådan är att såväl centrala fackliga organisationer som arbetsgivarorganisationer kan uppleva minskad kontroll och inflytande med sifferlösa avtal. Men vår erfarenhet är att även med en sådan modell har arbetsmarknadens parter viktiga roller att spela. Vi har från Almega goda erfarenheter av konstruktiva partssamarbeten kring utvecklingsfrågor. Vi hoppas att tillsammans med fler av våra motparter, inte minst Unionen, kunna inleda ett lika konstruktivt samarbete där vi tar gemensamt ansvar för att utveckla avtalen och den svenska modellen.

DN Debatt. 17 februari 2016 (2)

Debattartikel

Industrifacken:
”Kaos i lönebildningen riskerar att förstöra den svenska modellen” 

Repliker

Anders W Jonsson, vikarierande partiledare Centerpartiet:
”Industrifacken måste ta sin del av ansvaret”

Anna-Karin Hatt, vd & Stefan Koskinen, arbetsgivarpolitisk chef, Almega:
”Den svenska modellen kräver flexibilitet”

Läs fler artiklar på DN Debatt