Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Repliker

”Det bästa får inte bli det godas fiende”

En höjd energiskatt på bensin gör visserligen att skatten på etanol också måste höjas något men drivmedlet blir inte mindre gynnat än tidigare, skriver Leif Jakobsson (S) och Rasmus Ling (MP) i svar om nya skatteregler som slår mot E85 (9/5).

På DN-debatt skriver Naturskyddsföreningen och Svenska biodrivmedelsföreningens om problemen med det EU-regelverk som sätter gränser för den svenska utformningen av beskattning av drivmedel. Förenklat kan man säga att detta EU-regelverk sätter gränser för hur mycket man får gynna ett visst bränsle över ett annat via skattesystemet.

Sverige har en lång tradition av höga ambitioner för miljöomställningen. I och med skattereformen som genomfördes av Socialdemokraterna tillsammans med Folkpartiet 1991 var vi ett av världens första länder att införa en koldioxidskatt. Vi har helt enkelt en väletablerad ordning där bränslen med större koldioxidutsläpp, såsom bensin, beskattas mer än bränslen med mindre koldioxidutsläpp, såsom etanol. Det svenska skattesystemet gynnar idag fossilfria drivmedel så mycket som är tillåtet inom EU:s regelverk. Därmed måste en höjning av den svenska skatten på bensin åtföljas av en motsvarande höjning av skatten på exempelvis etanol för att inte etanolen ska gynnas ytterligare.

Regeringen tycker att den här ordningen är djupt olycklig. Det finns ett tydligt behov av att öka takten på klimatomställningen och ekonomiska styrmedel är en effektiv metod att driva denna omställning.

De båda organisationerna uppmanar regeringen att ta strid för att regelverket ändras och vi kan inte annat än instämma.

Att påverka EU-rätten så att den möjliggör en snabbare klimatomställning är också en av finansministerns prioriterade EU-frågor och något som svenska delegationer driver i förhandlingar med kommissionen och de andra medlemsländerna.

Men i väntan på ett förändrat EU-regelverk så kan inte regeringen sitta på händerna i hållbarhetsfrågorna. En höjd energiskatt på bensin gör visserligen att skatten på etanol också måste höjas något men drivmedlet blir inte mindre gynnat än tidigare. Samtidigt handlar frågan om beskattning av drivmedel inte bara om att gynna ett drivmedel över ett annat. Det handlar också om att skapa en bättre hushållning med energi i det stora. En höjd energiskatt gör det på marginalen lite mer motiverat att samåka, använda kollektivtrafik när det finns, ta cykeln eller helt enkelt undvika den där allra mest överflödiga resan.

Intäkterna från energiskatten finansierar också viktiga investeringar i den svenska järnvägen och andra reformer som driver på omställningen.

EU behöver regler som möjliggör en snabbare klimatomställning men i väntan på detta behöver den svenska regeringen göra vad man kan inom existerande regelverk. Det bästa får inte bli det godas fiende.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.