Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Repliker

”Det saknas inte styrmedel för minskade konsumtionsutsläpp”

Det är värt att förtydliga att Klimatmålsinitiativet inte syftar till att konsumtionsperspektivet ska vara det enda som vägleder svensk klimatpolitik, skriver undertecknarna bakom Klimatmålsinitiativet (1/6).

Det är glädjande att frågan om ett konsumtionsbaserat utsläppsmål engagerar. Men det är värt att förtydliga att Klimatmålsinitiativet inte syftar till att konsumtionsperspektivet ska vara det enda som vägleder svensk klimatpolitik. Ett mål om minskade utsläpp från konsumtion behövs som komplement till mål som omfattar utsläppen som sker i Sverige.

Två repliker på vår artikel har inkommit där det påpekas att det saknas styrmedel för att minska konsumtionsutsläppen. Det stämmer delvis att sådana styrmedel inte är införda. Och just den bristen motiverar införandet av ett konsumtionsbaserat mål. Det finns utsläppsområden som växer snabbt och där ambitioner och styrmedel i dagens klimatpolitik är otillräckliga. Ett konsumtionsbaserat mål skulle visa på behovet av en delvis ny klimatpolitik. Att nå ett sådant mål skulle kräva större förändringar än vad vi kan förvänta oss med dagens klimatpolitiska inriktning när det gäller konsumtionen av varor, mat, flygresor med mera. Organisationerna bakom Klimatmålsinitiativet har inte tagit gemensam ställning till vilka nya styrmedel som bör införas, men som Stockholm Environmental Institute nyligen skrev i en rapport om styrmedel för hållbar konsumtion: ”Det råder inte brist på idéer, snarare brist på slagkraftig handling”. Rapporten listar över 60 existerande och möjliga styrmedel. En omställning till en mer klimatsnål konsumtion kan exempelvis påskyndas med nationell skattelagstiftning. Det kan ske genom punktskatter eller en omfattande grön skatteväxling där personliga tjänster, upplevelser, reparationer med mera görs billigare och konsumtion med hög miljöpåverkan blir dyrare. Andra styrmedel kan till exempel vara grön offentlig upphandling och insatser för en cirkulär ekonomi.

Att Sverige arbetar för att minska sina konsumtionsutsläpp betyder inte att detta perspektiv måste förespråkas som en ny linje för alla världens länder i de internationella klimatförhandlingarna. Men inga negativa konsekvenser kommer av att enskilda länder tar sitt ansvar och även arbetar för att minska utsläppen från sina invånares konsumtion. Naturligtvis är detta viktigast för länder som Sverige som har relativt höga konsumtionsutsläpp. En fundamentalt viktig fråga är att förstå att vi har en mycket lång väg kvar att vandra i Sverige innan vi har uppnått en klimatsmart livsstil. Ärlighet inför den utmaningen ger oss antagligen större trovärdighet globalt än att – som görs nu – bara lyfta Sverige som ett framgångsexempel.

Astrid Kander och Magnus Jiborn från Lunds universitet lyfter i en annan replik att svensk export kan minska de globala utsläppen eftersom Sverige på många områden har en koldioxidsnål produktion jämfört med andra länder. De har konstruerat ett mått som både väger in produktions- och konsumtionsutsläpp men som också ger avdrag för om exporten är klimatsmart, relativt sett. Det vore naturligtvis bra om det svenska klimatarbetet kunde ta hänsyn till hur svensk export kan minska de globala utsläppen. Exakt hur man kan göra det är en komplicerad fråga som säkert kommer diskuteras mycket framöver. Man bör dock i dagsläget – när det saknas ett globalt klimatavtal och olika länders ambitionsnivåer skiljer sig markant – hålla isär perspektiven och inte begränsa sig till ett enda klimatmål. Det finns särskild anledning att lyfta ut och mäta just konsumtionsperspektivet separat, bland annat eftersom det synliggör var och ens klimatpåverkan oaktat hur produktionsapparaten ser ut i det land man bor i.

Alla deltagare i denna debatt verkar vara överens om att Sveriges utsläpp från konsumtion bör minska. Ett första viktigt steg i den riktningen vore att sätta upp ett mål och utveckla en strategi för hur målet ska kunna nås. Parallellt kan arbetet fortsätta kring hur andra perspektiv kan tas med i klimatarbetet, bland annat effekten av den svenska exportandelen som leder till signifikanta utsläppsminskningar i andra länders fotavtryck. Låt bara inte den processen bromsa det brådskande arbetet med att minska konsumtionens växande klimatpåverkan.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.