Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Repliker

”Det samlade yttrandet är offentligt”

Eberstein, Höjer och Wold beskyller forskningsråden för att kringgå offentlighetsprincipen (DN Debatt 2/2). Det är en allvarlig anklagelse som inte stämmer, skriver Sven Stafström, generaldirektör Vetenskapsrådet.

Offentlighetsprincipen är till för att allmänheten ska ha god insyn i myndigheters arbete och beslut. Handlingsoffentligheten som adresseras i artikeln avser allmänna handlingar hos offentliga organ. Alla handlingar som finns hos en myndighet är dock inte allmänna. För att en handling ska räknas som allmän handling ska den som regel ha en färdig form eller ingå som underlag i ett färdigbehandlat ärende.

Vetenskapsrådet är en myndighet som styrs av regeringens instruktioner där regeringen gett forskarsamhället det avgörande inflytandet över ansökningsberedningen och bidragsbesluten. I Vetenskapsrådets samtliga organ (styrelse, ämnesråd, råd och kommittéer) är majoriteten av ledamöterna forskare utsedda av forskarsamhället.

Varje år inkommer drygt 6.000 ansökningar om forskningsbidrag till Vetenskapsrådet. För att genomföra granskningen av dessa ansökningar använder vi oss av sakkunniggranskning (peer review). Vi har drygt 80 expertpaneler som täcker avgränsade ämnesområden. Dessa består av cirka 800 svenska och internationella ledamöter som anlitas av oss, alla forskare med sakkompetens.

När det gäller bedömningar om ansökningar inom ramen för vår beredningsprocess ska ledamöterna som ingår i expertpanelerna bidra med individuella yttranden och betygssättningar. Ledamöternas individuella bedömningar används sedan i det gemensamma arbetet och diskussionen som sker i expertpanelen. Beredningen i expertpanelerna resulterar i en samlad bedömning i form av ett yttrande och betygssättning som utgör underlag för beslutet och därmed är allmän handling och kan begäras ut från oss.

När det gäller jämställdhet använder vi oss av jämställdhetsobservatörer i expertpanelerna. Vi publicerar rapporter som beskriver hur bedömningen fungerar i ett jämställdhetsperspektiv och hur jämställdheten ser ut inom våra expertpaneler och i vår fördelning av forskningsbidrag. Rapporterna används bl.a. i utbildningen av granskare och har bidragit till en positiv utveckling av jämställdhet i ansökningsberedningen även för andra forskningsfinansiärer. Vetenskapsrådets styrelse får en årlig genomgång om jämställdheten för att bedöma om extra insatser behövs.

Eftersom det samlade yttrandet från bedömningarna är offentligt och det som utgör underlag för beslut - och hur pengarna fördelas - samt att vi är transparenta med sammansättningen av beredningsgrupperna menar vi tvärtemot debattörerna att det är fullt möjligt med externa granskningar av vår beredningsprocess inklusive jämställdhetsaspekten i vårt arbete.

DN Debatt. 2 februari 2017

Debattartikel

Carl-Johan Eberstein, Mattias Höjer och Agnes Wold:
”Forskningsråden kringgår offentlighetsprincipen”

Repliker

Sven Stafström, generaldirektör Vetenskapsrådet:
”Det samlade yttrandet är offentligt”

Charlotte Brogren, generaldirektör Vinnova:
”Enskilda bedömares noteringar inte offentliga”

Slutreplik från Carl-Johan Eberstein, Mattias Höjer och Agnes Wold:
”Offentlighetsprincipen bör bejakas – inte bekämpas” 

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.