Repliker

”Drastisk neddragning av kontor bygger inte förtroende”

En grundlig reformering av Arbetsförmedlingen är välkommen. Myndigheten måste formas till ett effektivt nav för matchning och omställning på arbetsmarknaden. Det är den inte i dag. Men e-tjänster och arbetsgivarkontakter räcker inte. Att lägga ner en tredjedel av alla förmedlingskontor i landet kommer inte att öka förtroendet för myndigheten, skriver LO:s Karl-Petter Thorwaldsson och Linda Grape.

Det finns mycket att välkomna i generaldirektör Mikael Sjöbergs besked om en genomgripande reformering av en av landets viktigaste myndigheter (DN Debatt 29/10). Viktigast är beskedet att myndigheten framöver kommer att ägna tid och kraft även åt arbetslösa som står relativt nära arbetsmarknaden. Denna enklare matchning, efterfrågad av både arbetstagare och arbetsgivare, måste vara en kärnuppgift för Arbetsförmedlingen. Bara om myndigheten blir bra på detta kan den bli bra på att öppna dörrar in på arbetsmarknaden för arbetslösa med sämre jobbchanser. Den aviserade kursändringen är helt nödvändig för att få Arbetsförmedlingen på fötter.

Annat i Sjöbergs besked väcker frågor och även oro. Hela 100 av dagens drygt 300 förmedlingskontor runt om i landet ska läggas ner. Syftet är att frigöra resurser för utökade arbetsgivarkontakter. Här ser vi ett felslut. En minskad tillgänglighet riskerar att ytterligare försämra servicen till arbetssökande. Vi vet hur viktigt det personliga mötet mellan den jobbsökande och arbetsförmedlaren är. Det är i detta möte som behov av stöd och insatser bäst identifieras, samtidigt som den sökandes ansvar och skyldigheter klargörs. Försämrade möjligheter till personliga möten riskerar att ytterligare försvaga arbetstagares redan så låga förtroende för Arbetsförmedlingen.

De e-tjänster som är tänkta att ersätta personliga möten ser vi ännu inget av, därför kan vi inte bedöma kvaliteten i dem. Att ersätta personliga möten med självservice på internet kräver dock en nogsam analys – vilka effekter riskerar det att få givet de digitala klyftor vi vet finns, som har sin grund i socioekonomiska skillnader?

Goda arbetsgivarkontakter är viktiga. Men det är inte kvantitet som ska eftersträvas utan kvalitet. Det viktiga är att kontakterna ger resultat, att de kortar arbetslöshetstider och stärker jobbchanser hos arbetslösa. Det måste också finnas en balans mellan arbetsgivarkontakter och kontakter med arbetslösa inskrivna. Båda är personalintensiva och båda behövs.

Slutligen bör det sägas att en reformerad arbetsförmedling bara tar oss en bit på väg mot förbättrad matchning och omställning. Till detta krävs en aktiverad arbetsmarknadspolitik. Det måste skapas fler möjligheter till utbildning för arbetslösa än vad vi hittills sett löften om från den nytillträdda regeringen. Möjligheterna till subventionerad sysselsättning måste stärkas för arbetslösa som står längst ifrån arbetsmarknaden. Bara med skarpa verktyg kan Arbetsförmedlingen göra verklig skillnad.