Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Repliker

”Ekonomin måste klaras när forskning publiceras öppet”

SLUTREPLIK. För att klara övergången till ett öppet publiceringssystem krävs ekonomiska resurser för att finansiera författaravgifter, stödja alternativa publiceringsmodeller och för att underlätta mindre förlags omvandling av prenumerationsbaserade tidskrifter till öppet tillgängliga. Samtidigt måste kvalitetsgranskningen av den publicerade forskningen säkras, skriver Gunilla Herdenberg, Kungliga biblioteket och Sven Stafström Vetenskapsrådet.

Vetenskapsrådet och Kungliga biblioteket uppskattar att flera aktörer valt att kommentera vår artikel om att forskningsresultat måste göras tillgängliga för alla till en lägre kostnad och med bibehållen kvalitetsgranskning (DN Debatt 23/9).

Våra respektive organisationer arbetar redan i den riktning som Askwall och Watt pekar ut som vägen mot öppen tillgång till forskningsresultat. Vi har gemensamt föreslagit regeringen att införa nationella riktlinjer för öppen tillgång till forskningsresultat. Förslaget inkluderar också nödvändiga steg för att tillgängliggöra forskningsdata och tar upp att forskningsfinansiärer och lärosäten behöver använda alternativa och kompletterande sätt för att bedöma forskares meriter. Vi erbjuder forskare råd och stöd om vetenskaplig publicering med öppen tillgång och sedan flera år kräver Vetenskapsrådet att resultat från forskning som myndigheten finansierat ska finnas öppet tillgängliga. Forskarna kan använda forskningsbidraget för att täcka kostnaderna.

Vi anser att öppet tillgängliga forskningsresultat leder till ett effektivare forsknings- och innovationssystem. Liksom flera av debattörerna vill vi också lyfta fram behovet av forskningskommunikation för att nå ut med forskningen till fler grupper i samhället. Kommunikation om forskning är en självklar del av ett effektivt forsknings- och innovationssystem och bidrar såväl till att motverka faktaresistens som att upprätthålla förtroende och intresse för forskning som till att forskningen får ett genomslag.

Det alternativ som Eklund föreslår med plattformar där forskarna publicerar sina preprints är intressant och, som han påpekar, ökar nu antalet sådana plattformar. Men eftersom forskningen som publiceras på detta sätt inte är sakkunniggranskad får dessa preprints inte samma status gällande artikelns vetenskapliga innehåll eller som merit när forskaren söker anställning eller forskningsbidrag.

Parallellpublicering, som Eklund också tar upp, det vill säga att en artikel som publiceras i en prenumerationsbaserad tidskrift också görs öppet tillgänglig, är i enlighet med Vetenskapsrådets regelverk. Många tidskrifter kräver dock ett till två års ensamrätt på det publicerade materialet. Detta innebär att det tar lång tid innan forskningsresultaten görs öppet tillgängliga. Det är ett problem. Ett annat problem är att parallellpublicering kräver att vi fortsätter betala för prenumerationsbaserade tidskrifter som inte är öppet tillgängliga.

Preprints och parallellpublicering har än så länge inte påverkat det rådande oligopolet av vetenskapliga förlag eller den pågående ökningen av förlagens prenumerationsavgifter. Internationellt har utvecklingen lett till att till exempel Harvard University varnar sina forskare för att man inte längre har råd med de höga prenumerationsavgifterna. Man uppmanar därför forskarna att publicera sina artiklar i open access-tidskrifter. Flera svenska lärosäten står inför liknande ekonomiska problem.

För att klara övergången till ett öppet publiceringssystem måste en rad aktörer agera på flera områden som vi skriver i vår artikel. I övergången behövs också ekonomiska resurser, inte bara för att finansiera författaravgifter utan även för att stödja alternativa publiceringsmodeller och för att underlätta mindre förlags processer att omvandla redan befintliga, prenumerationsbaserade tidskrifter till öppet tillgängliga. Samtidigt är det helt nödvändigt att genom hela övergångsperioden säkra kvalitetsgranskningen av forskningen som publiceras.

Nu ser vi fram emot både samarbeten och insatser för att förverkliga att forskningsresultat och forskningsdata görs öppet tillgängliga för alla att ta del av!

DN Debatt. 23 september 2016

Debattartikel

Sven Stafström, Vetenskapsrådet och Gunilla Herdenberg, Kungliga biblioteket:
”Att göra forskning tillgänglig för alla kräver mer stöd”

Repliker

Cissi Billgren Askwall, Generalsekreterare Vetenskap & Allmänhet och 
Robert Watt, Grundare Forskom:
”Belöna forskare som ger tillgång till forskningsresultat”

Anders Eklund, docent i medicinsk informatik vid Linköpings universitet:
”Öppen vetenskap behöver inte kosta en enda krona”

Fyra forskare:
”Öppen tillgång till forskning räcker inte” 

Slutreplik från Sven Stafström och Gunilla Herdenberg:
”Ekonomin måste klaras när forskning publiceras öppet”

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Välkommen att kommentera på DN Debatt
Nu kan du kommentera artiklar på DN Debatt via tjänsten Ifrågasätt. Kommentarer ska hålla sig till ämnet och hålla god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer. DN och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort inlägg vi bedömer som olämpliga.