Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Repliker

”Ekonomiska incitament fungerar inte”

REPLIK. All statistik och analys från försäkringskassan visar att det spelar ingen roll om en kvinna tjänar mest eller minst i familjen. Hon tar ut mest föräldraförsäkring ändå. Det sitter inte i plånboken, det sitter i förväntningar och normer. Att lämpa över jämställdhetsarbetet på individer löser inte samhälleliga strukturella problem, skriver företrädare för Feministiskt initiativ.

Liberalerna sätter fokus på föräldraförsäkringen som en nyckelfråga i arbetet för jämställdhet (DN Debatt 1/2). Det tycker vi i Feministiskt initiativ är bra. Vi delar också den inledande analysen att Sverige 2017 fortfarande inte är jämställt och att det som hittills gjorts inte räcker. Det finns även ljusglimtar som att öppna upp föräldraförsäkringen bortom den biologiska kärnfamiljen och släppa in alla stjärnfamiljer eller att koncentrera uttaget till de första två åren, då barnen är små och behoven stora.

Sedan skiljer sig åsikterna åt rejält. Liberalerna har tidigare drivit frågan om ökat antal öronmärka månader, helt enkelt av den anledning att det är det som har fungerat och ökat mäns uttag av föräldraförsäkring i samma takt som öronmärkningen utökats. Det som först ansågs lite anmärkningsvärt, ”pappadagarna” är numera normaliserat och ingen höjer på ögonbrynen åt en man med barnvagn på väg till öppna förskolan.

Att Liberalerna nu i stället siktar in sig på ekonomiska incitament är ett bakslag eftersom de inte fungerar. Den jämställdhetsbonus som Liberalerna var med om att inrätta tas nu bort eftersom den inte gav det resultat som avsågs. All statistik och analys från försäkringskassan visar att det spelar ingen roll om en kvinna tjänar mest eller minst i familjen. Hon tar ut mest föräldraförsäkring ändå. Det sitter inte i plånboken, det sitter i förväntningar och normer. Att Liberalernas förslag framför allt riktar in sig på att förbättra medel- och höginkomsttagares privatekonomi under jämställdhetsflagg är både förvånande och beklagligt.

Vidare föreslår Liberalerna en förkortning av försäkringen och även ett slopande av dagarna på lägstanivå. Igen så visar statistik att många väljer att göra sin ledighet så lång som möjlig och även en majoritet av lägstanivådagarna används. All forskning visar att de första åren i ett barns liv är mycket viktiga för dess utveckling och möjligheten att få vara nära sina föräldrar, oavsett om de är biologiska eller ej, är ovärderligt.

Att förslaget skulle innebära en större flexibilitet stämmer inte. Redan i dag finns ett stort antal möjligheter att variera uttaget som kan göras på nivåer av 100, 75, 50, 25 och 12,5 procent. Två föräldrar kan samtidigt dela på föräldraledigheten om de önskar, upp till 100 procent. Liberalernas förslag verkar snarare vara en försämring av dagens möjligheter.

Sverige har i dag världens längsta betalda föräldraförsäkring och det är bra. På pappret är den individuell och kan delas lika mellan föräldrarna. Så långt i linje med alla andra socialförsäkringar vi har i landet som självklart är knutna till individen. Det märkliga är att just den här försäkringen går att överlåta. Resultatet är en försäkring som stärker könsstereotypa mönster och ställer kvinnor längre från arbetsmarknaden och män längre från hem, barn och obetalt arbete.

Kvinnor är med sina 74 procent av uttaget föräldralediga dubbelt så länge som de var 1974, 12 månader nu, mot 6 månader då. Mäns uttag av föräldraledighet har stegvis gått framåt i takt med införandet av obligatoriska ”pappamånader”, men under barnets första år utnyttjar män bara 10 procent av dagarna. En fjärdedel tar inte ut något alls.

Feministiskt initiativs politik för en helt individualiserad föräldraförsäkring är djupt förankrad i forskning och statistik. Studie efter studie pekar mot samma lösning. Ju större andel av föräldraledigheten en förälder tar ut, desto större andel av hushålls- och omsorgsarbetet utför denne, samtidigt som andelen förvärvsarbete minskar, konstaterar Försäkringskassan. En viktig kunskap eftersom tidigare forskning visar att en arbetsfördelning där kvinnan utför majoriteten av det obetalda arbete har negativ inverkan på hälsa, arbetsmarknadsanknytning, löne- och pensionsutveckling.

Att lämpa över jämställdhetsarbetet på individer, "valfrihet via pussel vid köksbordet" löser inte samhälleliga strukturella problem. Det krävs strukturella lösningar. En individualiserad föräldraförsäkring är grunden för förändring.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Välkommen att kommentera på DN Debatt
Nu kan du kommentera artiklar på DN Debatt via tjänsten Ifrågasätt. Kommentarer ska hålla sig till ämnet och hålla god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer. DN och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort inlägg vi bedömer som olämpliga.