Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Repliker

”Etanolspannmålen hade räckt till 2,7 miljoner människor”

Storskalig etanolproduktion hotar både livsmedelsproduktion och biologisk mångfald, och motverkar både nationella och globala klimatmål, skriver ekostrategen Stefan Hellstrand i svar till Naturskyddsföreningen och Svenska Bioenergiföreningen (9/5).

Svante Axelsson och Gustav Melin diskuterar en viktig fråga: Lämpliga styrmedel för ett hållbart samhälle utifrån jord- och skogsbruk, bränsle och transporter. Deras fokus är klimatfrågan.

Våra miljökvalitetsmål (MKM) säger:

Värdet av biologisk mångfald och ekosystemtjänster ska senast år 2018 vara allmänt kända och integrerade i ekonomiska ställningstaganden, politiska avväganden och andra beslut i samhället. Ekosystemtjänster levereras från ekosystemens livsunderstödjande system. De ger ren luft, rent vatten, bra livsmedel, vedråvara, samt naturresurser i övrigt. Samtidigt regleras klimat och vädersystem. Biologisk mångfald är en förutsättning för att de ska fungera. Enligt MKM ska klimatmålet i Sverige nås samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras och livsmedelsproduktionen säkerställs. Globalt har Sverige anslutit till FN:s åtta millenniemål. Det första millenniemålet innebär att globalt halvera extrem fattigdom och hunger. Klimatfrågan kommer som en av fyra aspekter till ett av fyra delmål till det sjunde millenniemålet, att säkra en hållbar utveckling. Biologisk mångfald är ett delmål till det sjunde millenniemålet. Världssamfundet har med detta uttryckt en betydligt högre prioritet för global livsmedelsförsörjning än för klimatfrågan, och också högre prioritet för biologisk mångfald.

Svante Axelsson och Gustav Melin menar från exemplet agroetanol att produktion av etanol från spannmål kan vara hållbarhetsbra och bör skattesubventioneras. De menar att konflikten mot livsmedelsproduktion är överdriven. Jag använder samma analysverktyg som tidigare lantbruksvetenskapliga auktoriteter som Nanneson 1920-1950, Renborg 1950-2000, Ebbersten 1965-2005, jämte de agroekologiska analysmetoder David Pimentel använt från cirka 1950, samt data från officiella källor. Det ger följande resultat:

Lantmännen Agroetanol producerar etanol som fullt ut klarar bränslebehovet för 150 000 bilar. Spannmål förbrukas som annars hade kunnat försörja ca 2,7 miljoner människor med både energi och protein. Det ger ett socialt fotavtryck på cirka 17 personer som annars hade kunnat täcka sina energi- och proteinbehov per bil som körs på etanol. Skulle alla Sveriges personbilar köras på etanol, krävs 2,8 miljoner hektar spannmålsodling med betydande insatser av handelsgödsel och bekämpningsmedel. Detta är mer än hela den svenska jordbruksarealen, och 2,9 gånger mer än nuvarande totala spannmålsodling.

Om Sverige ersätter fossila bränslen med etanol från spannmål i volymer som spelar roll motarbetas FN:s första millenniemål likaväl som det svenska klimatmålet eftersom livsmedelsförsörjningen minskar. Likaså motverkas Sveriges och FN:s mål om att bevara olika arter av växter och djur: Många av de hotade arterna i jordbrukslandskapet är beroende av betande boskap. Det innebär en storskalig expansion av spannmålsodling i Sverige på bekostnad av vallodling där detta ökar användningen av kemiska bekämpningsmedel och handelsgödsel, samt ökar läckaget av kväve och fosfor till Östersjön, allt annat lika.

Vi har ett antal betydande och negativa hållbarhetseffekter: Frågan behöver en djupare belysning, där den första frågan är relevant metodik att använda som ej har för kort hållbarhetsdatum.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.