Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Repliker

”Fel om strukturomvandling av arbetsmarknaden”

Lööf och Martinsson hävdar (DN Debatt 9/1) att det pågår en långsiktig, teknologiskt driven strukturell omvandling av arbetsmarknaden i alla moderna ekonomier som leder till allt högre formella kompetenskrav. Denna bild av verkligheten är felaktig. Den allmänna trenden är istället att efterfrågan på arbetskraft i mitten av kompetensfördelningen minskar. Parallellt med den ökade efterfrågan på kvalificerad arbetskraft sker en ökad efterfrågan på personal inom bland annat servicesektorn med låga formella utbildningskrav, skriver ledamöter i Finanspolitiska rådet.

Den historiskt stora flyktinginvandringen ställer Sverige inför stora utmaningar. Om integrationen framöver inte fungerar bättre än tidigare så räcker det inte att låna till tillfälliga ökade offentliga utgifter, istället måste vi sannolikt höja skatter eller minska andra utgifter för att täcka en varaktig kostnadsökning. Mycket värre än de offentligfinansiella konsekvenserna är dock sannolikt de sociala konsekvenserna. En stor grupp nya svenskar med flyktingbakgrund riskerar att bli permanent arbetslösa och alltför många barn växa upp i familjer där ingen jobbar. Vår utgångspunkt är att dessa utmaningar kräver en konstruktiv och verklighetsrelaterad diskussion utan ideologiska låsningar.

Flyktinggruppen är heterogen och det krävs därför många olika typer av åtgärder. En del flyktingar kommer till Sverige med goda kvalifikationer. De har förutsättningar för att kunna tillgodogöra sig det som behövs för att kunna konkurrera på den svenska arbetsmarknaden. För denna grupp är det viktigt att existerande program med utbildning, validering, yrkesintroduktion m.m. förbättras. Eget företagande är förmodligen också en underutnyttjad väg in i det svenska samhället. Dessa synpunkter är inte särskilt kontroversiella och var därför inte ett huvudnummer vid vår presskonferens. Vi fokuserade istället på behovet av andra åtgärder.

Ingen vet exakt hur utbildningssammansättningen ser ut bland de nyanlända flyktingarna eftersom asylsökandes kompetenser inte registreras. Det finns dock anledning att tro att gruppen med mycket låg utbildning utgör en betydande andel av de nyanlända. Det är tyvärr inte realistiskt att dessa inom rimlig tid kan skaffa sig godkänd gymnasiekompetens och övriga nödvändiga kvalifikationer för att bli anställningsbara enligt de förutsättningar som nu råder på den svenska arbetsmarknaden. Risken är att de, precis som många inom tidigare flyktingkohorter, spenderar åratal i varaktiga utbildningsinsatser utan att någonsin komma i arbete.

Lööf och Martinsson menar att vi i Finanspolitiska rådet för fram förslag som saknar vetenskapligt stöd. Vår bedömning av forskningsläget när det gäller effekter av minimilöner är att förändringar i minimilöner har förhållandevis små allmänna sysselsättningseffekter. Effekterna är dock starkare för utsatta grupper, särskilt om minimilönerna är höga. Vi föreslår inte lägre minimilöner som ett generellt medel för att minska arbetslösheten i Sverige. Vad vi diskuterar är åtgärder särskilt riktade mot flyktingar med mycket låga kvalifikationer. Även om det empiriska forskningsläget vad gäller stor flyktinginvandring till länder med höga minimilöner är begränsat menar vi att våra idéer är väl förankrade i empirisk forskning och i en förståelse av den svenska arbetsmarknadens funktionssätt.

Lööf och Martinsson hävdar också att det pågår en långsiktig, teknologiskt driven strukturell omvandling av arbetsmarknaden i alla moderna ekonomier som leder till allt högre formella kompetenskrav. Denna uppfattning är vanligt förekommande i den allmänna debatten. Inom forskarvärlden är det dock välkänt att denna bild av verkligheten är felaktig. Den allmänna trenden är istället att efterfrågan på arbetskraft i mitten av kompetensfördelningen minskar.

Parallellt med den ökade efterfrågan på kvalificerad arbetskraft sker dock en ökad efterfrågan på personal inom bland annat servicesektorn med låga formella utbildningskrav. I Sverige har vi hittills av vällovliga skäl försökt bromsa den andra delen av denna utveckling. Drivande faktor bakom detta är internationellt sett höga minimilöner och en relativt hög utbildningsnivå. Vi har inget emot ambitionen att bromsa polariseringen på arbetsmarknaden och argumenterar inte för en allmän satsning på att skapa fler enkla jobb i Sverige. Däremot menar vi att det stora antalet flyktingar med mycket låga kvalifikationer som kommit ökar det närtida behovet av den typ av enkla jobb som i stor utsträckning rationaliserats bort från den svenska arbetsmarknaden.

Erfarenheterna från hur det har gått för senare års flyktinginvandrare på arbetsmarknaden är nedslående. Det tar mycket lång tid för många att få ett jobb, och en (för) stor andel kommer aldrig i arbete. Skillnaden i sysselsättning och arbetslöshet relativt de som är födda i Sverige är alarmerande hög. Det är svårt att tro annat än att risken för att dessa problem ska förvärras är stor när nu omfattningen av integrationsinsatserna måste mångfaldigas på mycket kort tid. Det behövs nog ”more of the same” i den svenska integrationspolitiken, men problemet är att det inte räcker. Finanspolitiska rådets bedömning är därför att en expertkommission behöver tillättas för att skyndsamt ta fram förslag för att förbättra flyktinginvandrares möjligheter att snabbt komma i arbete.

DN Debatt. 9 januari 2016

Debattartikel
KTH-ekonomerna Hans Lööf och Gustav Martinsson:
”Okvalificerade låglönejobb förbättrar inte integrationen” 

Repliker
Ledamöter i Finanspolitiska rådet:
”Fel om strukturomvandling av arbetsmarknaden”
Mats Hammarstedt, professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet i Växjö:
”Lågutbildade flyktingar är utmaningen”

Slutreplik
KTH-ekonomerna Hans Lööf och Gustav Martinsson:
”Finanspolitiska rådets utspel illa underbyggt”

Läs fler artiklar på DN Debatt