Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Repliker

”Fem oklarheter i klimatpolitiken”

REPLIK. Att alla sju respektabla partier enats om grunderna för en långsiktig, ledande svensk klimatpolitik är mycket stort och väldigt välkommet (DN Debatt 10/2). Men det sätter också fingret på fem oklarheter i regeringens klimatpolitik som snabbt behöver hanteras, skriver Mattias Goldmann, Fores.

1. Oklara beräkningar. Beredningen föreslår att Sverige år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av klimatgaser. Vi kan ha alltså relativt stora utsläpp så länge de motsvaras av utsläppssänkor, i huvudsak skog. Men ur ”nettonoll” ska beräknas är oklart; det lyckades man inte enas om i Paris och EU hade inte ens ett gemensamt förslag. Miljömålsberedningen tolkar ”nettonoll” som att utsläppen i Sverige ska ha minskat med minst 85 procent jämfört med 1990, men vi behöver ökad kunskap om skogens klimatvärde – och en garanti att målet inte försvårar en smart användning av skogens biomassa.

2. Bristande inventering. ”Fram till sommaren ska beredningen arbeta med att skaffa sig en överblick över vilka teknikområden som har störst potential”, anger miljömålsberedningens ordförande Anders Wijkman till Ny Teknik. Alltså efter att beredningen avger sitt förslag till långsiktigt klimatmål, som redan presenterats på DN Debatt. Det logiska hade förstås varit att först inventera förutsättningarna och sedan föreslå ett mål. Nu måste regeringen, som troligen behandlar delbetänkandet om 2045-mål innan miljömålsberedningens inventering är klar, skaffa sig en egen bild – kanske med hjälp av det breda näringslivssamarbetet Fossilfritt Sverige. Med en positiv bild av förutsättningarna bör regeringen kunna föreslå en skärpning av klimatmålet.

3. Konflikter med EU. Beredningen gör helt rätt i att lyfta fram biobränslenas roll i att nå klimatmålen, inte minst för tunga transporter. Men ambitionerna hotas av att EU inte låter Sverige ha lägre koldioxidskatt på förnybara drivmedel än fossila. Det undantag regeringen fått från EU:s regler är bara treårigt, för kort för de storskaliga investeringar beredningen ser framför sig, och urholkat av att EU ändå kräver en så hög skatt på biodiesel och etanol att förnybart är dyrare än fossilt på macken. Den rödgröna regeringen bör gentemot EU slå fast att detta är vår ”Brexit”, ”Grexit” eller ”Daxit” – får inte vi behålla kärnan i vår omställning till ett hållbart samhälle så hotas själva grunden i vår EU-medverkan.

4. Skärpt utsläppshandel. Miljömålsberedningen ”förutsätter att EU:s handelssystem för utsläppsrätter skärps” bortom det som redan beslutats. Men inga skärpta utsläppsmål är i sikte i EU:s pågående revidering av utsläppshandeln. Därför bör regeringen nu konkretisera det allmänt hållna ”Höj ambitionerna för EU:s utsläppsmål” på DN Debatt (5/1) till skarpa mål för EU att ta ställning till.

5. Oklarhet om befintliga mål. Inför behandlingen av miljömålsberedningens förslag är det angeläget att veta vad som redan gäller. Sju partier står bakom att Sverige till år 2030 ska nå en fossiloberoende fordonsflotta. Men riksdagen har inte fått målet på sitt bord och tolkningen av målet kommer från en utredning, inte ett formellt beslut.

För år 2020 är Sveriges nuvarande mål 40 procent minskade utsläpp, med ”som princip” från regeringen att minskningen ska ske inhemskt, det vill säga inte där man får störst minskning per krona. Miljömålsberedningen vill nå klimatmålet med minskningar utomlands – är det inte tänkbart bör regeringen markera det.

Dessa fem punkter har ett gemensamt:

Nuvarande osäkerhet minskar investeringsviljan och försvårar omställningen och måluppfyllelsen. Regeringen bör, med avstamp i miljömålsberedningens klimatmål, skapa ökad klarhet för att etablera Sverige som absolut ledande på klimatområdet.

DN Debatt. 10 februari 2016

Debattartikel

Ledamöterna i Miljömålsberedningen:
”Tidigarelägg svenska klimatmålet till 2045”

Repliker

Mattias Goldmann, vd, tankesmedjan Fores med 2030-sekretariatet:
”Fem oklarheter i klimatpolitiken”

Markus Wråke och Lars Zetterberg, IVL Svenska miljöinstitutet:
”Handling viktigare än klimatlag”

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.