Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Repliker

”FN-panelens beslut om Assange är felaktiga”

REPLIK. På DN Debatt (29/2) menar Roger Fjellström att den springande punkten i Assange-affären är den utfärdade Europeiska arresteringsordern (EAW). Han skriver ”När EAW:n kom till London blev de brittiska juristerna tveksamma. Avgörandet överläts därför till Högsta domstolen”. Men det fanns ingen tveksamhet om EAW:n, skriver Göran Rudling.

Jag var som vittne för Assange närvarande under utlämningsförhandlingarna i London. Det som domaren var tveksam till var Assanges engelska advokaters försök att visa att den svenska åklagaren varit passiv. Advokaterna inbillade två av vittnena, Brita Sundberg-Weitman och Sven-Erik Alhem, att åklagaren inte försökt höra Assange när han var i Sverige. Under korsförhör framkom att det var lögn. När detta etablerats kollapsade försvaret. Läser man domen framstår detta tydligt.

Att Supreme Court (HD) tog upp frågan om en åklagare har rätt att utfärda en EAW berodde inte heller på att de var tveksamma. Det var enbart för att det aldrig tidigare blivit fastställt.

Fjellström påstår vidare att HD ett år senare ångrade sig och att en EAW så svag som den i Assange-fallet mumera inte accepteras. Den måste vara utfärdad av domare, får inte vara grundad på enbart misstanke, det vill säga åtalsbeslut måste finnas, och arresteringsordern ska vara proportionell.

Det är inte sant att HD ångrat sig i något som har att göra med Assanges utlämning. Vad Fjellström syftar på är domen i fallet Bucnys v Ministry of Justice, Lithuania. Där fastställde domstolen enhälligt att det inte bara är domstolar och åklagare som har rätt att utfärda EAW. Även Justitiedepartement har den rätten.

Sedan till påståendet att en EAW ”får inte vara grundad på enbart misstanke, det vill säga åtalsbeslut måste finnas”. I den ändrade utlämningsförordningen finns en paragraf 12A. Den kräver att beslut om åtal måste ha fattats innan utlämning. Om det kan visas att anledningen till att åtalsbeslutet inte fattats beror på den misstänktes utevaro godkänns utlämningen.

För att förstå hur en domstol i England skulle döma, om Assanges fall prövats i dag, krävs förståelse av lagstiftningen och kunskap om prejudicerande domar. Det första överklagandet som prövats efter den nya lagstiftningen är domen i fallet Kandola, 2015. Ett fall nästan identiskt med Assanges fall. EAW utfärdad av åklagare, inget åtalsbeslut, förhör med hjälp av Mutual Legal Assistance hade inte genomförts och Kandola var en flyktrisk. Domarna i High Court fastställde enhälligt Kandolas utlämning.

Panelen i UNWGAD skriver i sitt yttrande p.87 punkt 5: "... UK domestic law on the determinative issues had been drastically changed, including as a result of perceived abuses raised by Sweden’s EAW, so that if requested, Mr. Assange’s extradition would not have been permitted by the UK."

Hur kunde panelen komma till denna felaktiga slutsats? Förklaringen är enkel. Arbetssättet i panelen är kontradiktoriskt, "adversarial character". Det innebär att besluten som fattas enbart grundar sig på parternas påståenden i inlagorna. Panelen hemlighöll Assanges originalinlaga för Sverige. Istället skrev panelen om och kortade Assanges inlaga. Det var den versionen som Sverige ombads svara på. I den versionen finns inte frågan, om hur Assange fall skulle prövas i dag, omnämnd. Att panelen hemlighållit Assange inlaga för Sverige är skandalöst och oacceptabelt. En process där en part inte ges tillgång till motsidans argument och anklagelser strider mot alla etablerade rättsprinciper.

Panelens beslut är inte bara felaktiga. Panelen har inte följt sitt eget regelverk. Det enda vettiga att göra är att panelen enligt § 21 (Methods of Work) omprövar och river upp sitt beslut, ber Sverige och Storbritannien om ursäkt och ger målsägarna skadestånd.

DN Debatt. 29 februari 2016

Debattartikel

Roger Fjellström, författare och docent i praktisk filosofi:
”Kritiken mot Sveriges roll i Assange-fallet är befogad”

Repliker

Göran Rudling:
”FN-panelens beslut om Assange är felaktiga”

Slutreplik Roger Fjellström:
”En utlämning mot bättre vetande” 

 


Läs fler artiklar på DN Debatt

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.