Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Repliker

”Fölster orienterar efter fel karta”

Globaliseringen gör att det finns goda skäl att skärskåda Stefan Fölsters artikel om avindustrialiseringen, skriver Daniel Lind, samhällspolitisk chef och doktor i ekonomisk historia.

På DN Debatt 6/11 skriver Stefan Fölster att Sverige avindustrialiseras i oroande takt. Den slutsatsen dras utifrån en kombination av konjunkturläget efter finanskrisen och strukturella utmaningar. Det finns goda skäl att skärskåda Fölsters argument. Globaliseringen har gjort att samspelet mellan tjänstesektorn och industrin är starkare i dag.

Låt oss ta en iPhone som tillverkas i Kina som exempel. I dén, utvecklingen, designen, försäljningen och den sofistikerade marknadsföringen sker i andra länder. Den slutliga sammansättningen genererar endast värden på ett par procent av det totala produktionsvärdet. Men när konkurrenskraften beräknas tillfaller hela exportvärdet Kina.
Exemplet ovan visa att produktionen av varor, det vill säga utveckling, produktion och marknadsföring görs i olika länder. Den så kallade produktionskedjan har accentuerats av IT-revolutionen och fallande transportkostnader.

Tillsammans med IT-revolutionen är globaliseringen och ett ökat samspel mellan industrin och tjänstesektorn två av de mest centrala förändringarna under senare decennier. Detta innebär att industriproduktionen har blivit alltmer utspridd över världen och att fler anställda i tjänstesektorn arbetar mot industrin. Som en konsekvens kan vi inte längre förstå industrins utveckling och konkurrenskraft genom att studera exportstatistik eller isolera produktionen till industrin. Vi måste titta på hur stora värden som olika länder, sektorer och aktiviteter bidrar med längs de globala produktionskedjorna.

Med den här utgångspunkten drabbades svensk industri hårdare av finanskrisen 2008-09 än många andra länder. Men återhämtningen därefter har också varit starkare i Sverige. Sveriges andel av de löner och vinster som skapas längs den globala industriproduktionens produktionskedjor ligger återigen på genomsnittet sedan mitten av 1990-talet och i förhållande till många av de rikaste länderna har svensk industris konkurrenskraft stärkts under perioden, inte minst i förhållande till Tyskland och USA. Mönstret går igen i hela Västeuropa och är påfallande i Sverige. Sysselsättningen minskar i industrin, men den ofta mer värdeskapande industrirelaterade sysselsättningen i tjänstesektorn ökar i motsvarande utsträckning. Från mitten av 1990-talet och fram till finanskrisen ökade den industrirelaterade sysselsättningen i Sverige med 22 000 anställda. Fölsters slutsatser om avindustrialiseringen av Sverige är därmed felaktiga.

Oavsett bransch måste vi i Sverige erövra en större del av de värden som skapas längs de globala produktionskedjorna, det vill säga innovation, FoU, design, marknadsföring, efterförsäljningstjänster och varumärken. Diskussionen om reshoring och backshoring växer – lägre löner i Asien uppväger mer sällan än vad man kan tro de långsiktiga värden som inte minst förknippas med att förlägga forskning och produktion nära varandra.
Slutsatsen blir att Sverige framtid är ett innovativt kunskapssamhälle. Därför måste Sveriges politiker satsa på högre utbildning och forskning. Så kan vi fortsatt stå starka på den internationella marknaden.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.